Universiẗat, Diss., 1995--Lüneburg.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2005.

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2006.

No description available.

No description available.

<p>Termen sociala medier har fått mycket uppmärksamhet i samband med presidentens valkampanj i USA år 2008, detta har väckt ett intresse att ta reda på vad sociala medier egentligen innebär och på vilket sätt det tillämpas vid svenska förhållanden och i den svenska politiken. Detta är inte en helt enkel uppgift och ett mycket stort ämne att undersöka. För att avgränsa ämnet har denna studie för avsikt att kartlägga användningen av sociala medier bland socialdemokraternas kommunala politiker i Uddevalla. Teorier om offentlighet och tvåstegshypotesen används som analysredskap i studien.Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer. Sociala medier är och kommer med största sannolikhet bli en viktigare del av Uddevallas socialdemokraters arbete med att kommunicera med sina väljare. Det finns en medvetenhet om gränsen mellan det offentliga och privata i Udde-vallas socialdemokraters arbete med sociala medier.</p>

Termen sociala medier har fått mycket uppmärksamhet i samband med presidentens valkampanj i USA år 2008, detta har väckt ett intresse att ta reda på vad sociala medier egentligen innebär och på vilket sätt det tillämpas vid svenska förhållanden och i den svenska politiken. Detta är inte en helt enkel uppgift och ett mycket stort ämne att undersöka. För att avgränsa ämnet har denna studie för avsikt att kartlägga användningen av sociala medier bland socialdemokraternas kommunala politiker i Uddevalla. Teorier om offentlighet och tvåstegshypotesen används som analysredskap i studien.Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer. Sociala medier är och kommer med största sannolikhet bli en viktigare del av Uddevallas socialdemokraters arbete med att kommunicera med sina väljare. Det finns en medvetenhet om gränsen mellan det offentliga och privata i Udde-vallas socialdemokraters arbete med sociala medier.

Syftet med denna undersökning är att se hur journalistiken förändrats vid rapporteringen i politiska mediedrev 1995- 2010. Vi ska också titta på hur mediedrev som fenomen har förändrats under samma tid. Utifrån Lars Nords definition av mediedrev har vi gjort ett urval av fyra politiska mediedrev; Tobleroneaffären från 1995 som bland annat handlar om hur Mona Sahlin använde statens kontokort för privata inköp. Kvittoaffären från 2001 där Yvonne Ruwaida gjorde av med offentliga medel utan att redovisa kvitton. I Ministerskandalen 2006 ertappades före detta ministrarna Maria Borelius (handelsminister) och Cecilia Stegö Chilo (kulturminister) med att ha anlitat svart arbetskraft samt struntat i att betala tv licens. Littorinaffären 2010 handlade om hur Sven-Otto Littorin hamnade i blåsvädret då han av kvällspressen anklagades för sexköp. Vår hypotes är att fenomenet mediedrev har förändrats över tid. Rapporteringen i mediedrev har blivit mer sensationell och gränserna mellan det privata och offentliga har suddats ut. I boken Skandalenes Marknadsplass presenterar författaren Esther Pollack, Thompsons teorier om hur skandalernas tolkningsramar påverkar rapporteringen i det politiska mediedrevet. Vi har teoriprövande avsikter gällande denna teori då vi ska undersöka hur tolkningsramarna påverkar rapporteringen i mediedreven. Studien är baserad på kvalitativa textanalyser ur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Vi har valt ut artiklar från respektive tidning i början respektive slutet av rapporteringen i ett så kallat mediedrev. I våra textanalyser har vi bland annat tittat på textens utformning, layout, rubriker och användningen av värdeladdade ord.

Diskussionen kring mediernas partiskhet är en ständigt pågående debatt. Från vänsterhåll brukar det heta att svenska medier är högervridna eftersom de flesta tidningar är privatägda och har liberala eller borgerliga ledarsidor. Från högerkanten menar man i stället att journalistiken är vänstervriden eftersom de flesta reportrarna inom den svenska journalistkåren har vänstersympatier. Medierna, partiska eller inte, har en stor inverkan på vilka frågor människor tycker är viktiga och även i vilken utsträckning dessa frågor används av medborgarna när de bedömer sina politiska ledare eller partier. I den här uppsatsen ville vi försöka ta reda på hur rapporteringen av Sveriges två största politiska partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, sett ut under fyra fall under mandatperioden 2006–2010. Vi ville titta närmare på vad som låg bakom partiskhet och också om de olika medietypernas olika medielogik påverkade när tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet rapporterade partiskt. Vi tog hjälp av en kvantitativ innehållsanalys för att mäta förekomsten av positiv, neutral eller negativ rapportering för Socialdemokraterna och Moderaterna. Vi valde att mäta denna förekomst under fyra enveckorsperioder mellan 2006 och 2010: Regeringen Reinfeldts bildande samt ministeravhoppen i oktober 2006, Mona Sahlins tillträde som Socialdemokraternas partiledare och Göran Perssons avgång från samma post i mars 2007, Lehman Brothers kollaps och finanskrisen i september 2008 samt Greklandskrisen (finanskrisens andra våg) i maj 2010. Vårt resultat av undersökningen visade att kvällstidningarna var mer negativa i sin rapportering då nyhetsrapporteringen präglades av skandalgestaltning och personifiering (som i de två första fallen). Morgontidningarna behöll sin neutrala rapportering i nästa samma grad oavsett tidsperiod. Sammantaget missgynnades Socialdemokraterna i något högre grad än Moderaterna av mediernas rapportering. Vidare pekar de resultat vi ha kommit fram till i den här uppsatsen på att det till stor del var medielogiken som avgjorde vilken typ av publicitet som Moderaterna och Socialdemokraterna fick. Mediernas partiskhet avgjordes inte av deras politiska ståndpunkter, utan av vilken typ av nyhetsförmedling som passade respektive medietyp bäst.

Den här uppsatsen är en diskursteoretisk analys av debattören Johan Norbergs författarskap, med ett i stora drag enbart deskriptivt syfte som ämnar på ett strukturerat vis presentera det bakomliggande meningarna i Norbergs författarskap som ett uttryck för en politisk diskurs och beskriva dem i enighet med de teorier för diskursers formerande av Laclau och Mouffe som presenteras i uppsatsens teori och metodkapitel. Uppsatsens frågeställningar handlar om att identifiera de nodalpunkter och ekvivalenskedjor som utför centrala delar av Norbergs diskurs, vilket också görs i resultatdelen. I den mån uppsatsen går utöver en deskriptiv ansats så handlar det om att utifrån en ytlig analys av tidigare forskning kring John Lockes tyckande, jämföra Norberg med detta för att se i vilken mån Norbergs påstående om sig själv som en klassisk liberal överensstämmer med resultaten av analysen. De nodalpunkter som identifieras under analysen är frihet, kapitalism, globalisering och välstånd tillsammans med förklarande ekvivalenser. Resultaten tyder också på att Norbergs beskrivning av sig själv som en klassisk liberal är riktig även om det framkommer en del ganska stora avvikelser från Lockes synsätt.