Den här studien för samman Karen Stenners politisk-psykologiska teori om den "auktoritära dynamiken" med Robert Putnams teorier om social tillit. I Sverige är forskning inom politisk psykologi eftersatt, vilket mycket väl kan vara en anledning till att vi fortfarande har så svårt att dechiffrera vissa aspekter av SD:s framgångar. Flera nyligen publicerade undersökningar har i samband med det amerikanska presidentvalet uppmärksammat ett starkt samband mellan auktoritära väljare och stöd för Donald Trump. En auktoritär person definieras av en preferens för hierarkier, ordning och konventionalism, vilket under särskilda omständigheter kan resultera i en aggressiv attityd och intolerans gentemot avvikare. Den här kvantitativa studien undersöker om kopplingen mellan en auktoritär psykologisk läggning och stöd för SD är signifikant även i det svenska sammanhanget. Med hjälp av en serie regressionsanalyser finner den här undersökningen tydligt stöd för teorin om den auktoritära dynamiken - väljare med auktoritära böjelser är en potentiellt viktig delförklaring till SD:s fortsatt starka väljarstöd. Resultaten kopplas sen ihop med existentiella och sociologiska diskussioner om mänsklig gemenskap och social isolering. Undersökningen visar att väljare som inte är föreningsaktiva eller religiösa i mycket hög utsträckning röstar på Sverigedemokraterna. För den som känner sig frånkopplad kan SD erbjuda en annan sorts gemenskap och tillhörighet – nationalismen. Studien finner att det här i synnerhet gäller väljare som har en auktoritär böjelse, och därmed ofta fäster vikt vid gruppidentiteter snarare än vid individen. Undersökningen bidrar därmed med en ny förståelse av SD:s framgångar i opinionen. / This study tests Karen Stenner's theory of "The Authoritarian Dynamic" on voters of Swedish populist radical right party. It finds that the theory is highly applicable in the Swedish context; authoritarian voters turn out in large numbers for the Sweden Democrats. Voters with an authoritarian predisposition, meaning they value order and hierarchy in society, have to a large extent become activated in Sweden, rendering intolerant and aggressive behaviour. For authoritarians with low trust in the Swedish parliament this effect was particularly evident. Furthermore, the study finds that religious voters are far less likely to vote for the radical right. Lastly, an investigation into free time organisational activities of the Swedes is conducted. The result of this last study is that voters who are not active in any kind of organisation (sport clubs, choirs, religious communities) are more receptive to the message of the Sweden Democrats. The author's theory, with reference to the aforementioned, holds that a lacking sense of belonging and purpose are key factors driving support for the Sweden Democrats. This is particularly true for the authoritarian voters, who are often more prone to think in collective identities rather than in individual ones. The study attempts to fuse the political psychological theories of Karen Stenner with Robert Putnam's theory of social trust. Based on data from World Values Survey it finds robust statistical evidence for this connection.

This research explores if Sweden, a country with high trust in the political system could be challenged by social media. The study focuses on one spectrum of social media, TikTok, that exploded during the covid-19 pandemic and is proof of how fast social media develops and reaches out to human beings. The study addresses a research gap regarding this new social media platform as it examines exposure to political content and impact on political behavior. Specifically, the study focuses on first-time voters voting behavior in the Swedish election 2022. This thesis is based on a digital survey sent out to 139 respondents during November 2022. The result indicates that there is a relationship between viewing time on TikTok and voting behavior among young voters in the Swedish election 2022. The study ends with a discussion about how specific political content the respondent was exposed to on TikTok could have had an impact on the political behavior in the Swedish election 2022.