Bakgrund: Huntingtons sjukdom (HD) är en genetiskt autosomal neurodegenerativ sjukdom där orsaken beror på ökade glutamin (CAG)-sekvenser. HD karaktäriserar sig kliniskt med motoriska symtom som ofrivilliga rörelser, samt psykologiska och kognitiva symtom. Positron emission tomografi har länge används inom olika forskningsområden för att ge en bättre förståelse kring patologin hos neurodegenerativa sjukdomar. Metoden möjliggör en tre-dimensionell visualisering över de metaboliska processerna som sker i hjärnan. De nutida experimentella behandlingarna är att bevara de basala gangliernas funktion samt att sakta ner progressionen av HD. Syfte: Syftet med examensarbetet är att reda på hur man kan använda positronemissionstomografi (PET) som diagnostik vid HD. Metod: Detta examensarbete utformades som en litteraturstudie baserad på femton kvantitativa vetenskapliga artiklar som behandlade HD och PET för att skapa en översikt inom forskningsområdet. Resultat: Resultatet presenteras enligt följande teman: Radiofarmaka vid HD samt Sjukdomspåverkade områden i hjärnan vid HD. Samtliga elva analyserade artiklar har påvisat att man med hjälp av PET kan diagnostisera HD, vilket bekräftade examensarbetets syfte. Diskussion: PET som forskningsområde vid HD är begränsat. Forskning kring den molekylära funktionen vid HD inriktas på djur. Slutsats: Detta examensarbete har svarat på att man med hjälp av PET kan diagnostisera HD och visualisera sjukdomsförloppet.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund: 68Gallium- Prostataspecifikt membranantigen – Positronemissionstomografi/Datortomografi (68Ga-PSMA-PET/DT) är en metod för att undersöka patienter med prostatacancer och eventuella metastaser. Denna undersökningsmetod har gjort att fler patienter kan få en diagnos i ett tidigt skede. Det saknas studier i patientupplevelser kring denna undersökning. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelse av en 68Ga-PSMA-PET/DT-undersökning från remiss till utförd bildtagning.  Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjufrågor genomfördes med 12 patienter. Resultatet analyserades med en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att de flesta som intervjuades upplevde att de var välinformerade både muntligt från remitterande läkare, kallelse och den muntliga informationen som gavs under undersökningen. Majoriteten av patienterna upplevde inget obehag eller oro kring de olika momenten av undersökningen. Det framkom att muntlig information gällande risker med strålning till allmänheten inte givits till alla patienterna och studien fann att det fanns förbättringsbehov inom det området. Några upplevde att det var obehagligt att behöva ta diuretika, dricka vatten samt att ligga länge i PET/DT- kameran. Några av patienterna tyckte att undersökningen tog lång tid.  Slutsats: Studien visade att de flesta av patienterna kände sig välinformerade och väl bemötta. Studien fann däremot att det finns förbättringsområden vad gäller information efter undersökningen. Några patienter upplevde vissa förberedande moment som ansträngande, men en majoritet upplevde inga problem med undersökningen.

Bakgrund: Uträkning av vänsterkammarens (VK) volymer (Enddiastolisk volym, EDV; Endsystolisk volym, ESV; Slagvolym, SV) och ejektionsfraktion (EF) går att göra med elektrokardiografi (EKG)-styrd gating vid positronemissionstomografi (PET) med spårämnet 15O-vatten. Metoden behöver utredas noggrannare och optimeras för att kunna introduceras i klinisk rutinverksamhet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka bildanalys av PET-rekonstruktioner med olika spatial och temporal upplösning i samband med 15O-vatten-PET utförd med EKG-gating, samt jämföra analysutfallen av VK-volymer och EF mot CMR och sinsemellan, för att utreda möjligheten att optimera metoden. Metod: Totalt 25 patienter som genomgått en 15O-vatten-PET, varav n=11 hade undersökts med CMR samma dag, inkluderades. Olika gating-rekonstruktioner med varierande upplösning utfördes retrospektivt och analyserades automatiskt samt manuellt. Analysutfallen för VK-volymer och EF för PET och CM jämfördes statistiskt. Resultat: I studien fanns en stark till mycket stark korrelation mellan PET och CMR för EDV, stark korrelation för ESV, medel till stark korrelation för SV och svag till medel korrelation för EF. Rekonstruktion med 12 gating-bins och 256x256 matrisstorlek hade starkast korrelation för SV och EF. Samtliga PET-rekonstruktioner korrelerade starkt-till mycket starkt med varandra för VK-volymer och EF. Bland-Altman-analyser visade på en god repeterbarhet, framförallt vid manuell analys, för beräkning av EF med 15O-vatten-PET. Slutsats: VK-volymer och EF kan beräknas med 15O-vatten-PET med en repeterbarhet liknande den för andra, mer använda modaliteter. Att använda en högre upplösning än vad som tidigare testats gav högre värden för EF, och starkare korrelation i jämförelse mot CMR. / Background: Calculation of left ventricle (LV)-volumes (End Diastolic Volume, EDV; End Systolic Volume, ESV; Stroke Volume, SV) and ejection fraction (EF) is possible with electrocardiography (ECG)-gated Positron Emission Tomography (PET) using 15O-water, but the method needs to be further investigated and optimized before clinical routine implementation. Purpose: The purpose of this study was to investigate how altered image resolution affects the analysis and values of LV-volumes and ejection fraction on 15O-water-PET and compare the results against Cardiac Magnetic Resonance imaging (CMR) to enable optimization of the PET-method.  Method: In total, 25 patients who previously underwent a 15O-water-PET, where n=11 also performed CMR on the same day were included in the study. Different gating-reconstructions with varying resolution were performed retrospectively and underwent analysis, both automatically and manually.  Results: Correlation analysis found a strong to very strong correlation comparing PET against CMR for EDV, a strong correlation for ESV, a moderate to strong correlation for SV and a weak to moderate correlation for EF. The reconstruction containing 12 gating-bins and a 256x256 matrix size showed the strongest correlation for SV and EF. All PET-reconstructions correlated strong to very strong against each other for all LV-volumes and EF. Bland-Altman-plots showed good repeatability, especially for manual analysis, when calculating EF on 15O-water-PET.  Conclusion: LV-volumes and EF can be calculated on 15O-water-PET, with repeatability close to that of other modalities. Using an increased resolution than previously tested resulted in higher EF and stronger correlation in comparison with CMR.

In the first part of this thesis, palladium(0)-catalyzed and -mediated carbonylations are discussed. Paper I describes a new method for the safe, efficient use of a solid carbon monoxide source in the synthesis of primary and secondary benzamides. In total, 35 benzamides were synthesized from aryl iodides (20 examples, 69-97% yield) and aryl bromides (15 examples, 32-93% yield). Reduction-prone groups were used successfully in the reactions. In paper II, the same protocol was adopted for the palladium(0)-catalyzed synthesis of N-cyanobenzamides from aryl iodides/bromides, carbon monoxide and cyanamide. In total, 22 N-cyanobenzamides were synthesized (42-88% yield). The radiosynthesis of [11C]N-cyanobenzamides is discussed in paper III. In total, 22 compounds were synthesized from various aryl halides in 28-79% decay corrected radiochemical yield. The protocol was then applied to the radiosynthesis of [11C]N-cyanobenzamide analogs of flufenamic acid and dazoxibene. In the second part of this thesis, compounds of interest in relation to amyloid diseases are discussed. Paper IV describes the solid-phase synthesis of BACE-1 enzyme inhibitors containing secondary and tertiary hydroxyl as the transition state isostere. In total, 22 inhibitors were synthesized. The most potent compound (IC50= 0.19 µM) was co-crystallized at the active site of the enzyme to reveal a new binding mode. In paper V, the evaluation of a potent BACE-1 inhibitor as a potential radiotracer for use in PET is described. The radiolabeled [11C]BSI-IV was obtained in 29±12% decay corrected radiochemical yield by a three-component palladium(0)-mediated aminocarbonylation. Its properties as a potential PET tracer were investigated in vitro by autoradiography and in vivo in rats using small animal PET-CT. A new class of amyloid-binding PET ligands is described in paper VI. Three polythiophenes were labeled with carbon-11 or fluorine-18 (26-43% decay-corrected radiochemical yield). The in vitro studies showed that these ligands bind specifically to amyloid deposits. In vivo PET showed low uptake in the organs of interest in healthy rats and a monkey. These results suggest the labeled thiophenes derivatives could be useful as PET tracers for the study of amyloid diseases.