Bakgrund: Sepsis är ett mycket allvarligt sjukdomstillstånd. Det definieras som ett syndrom som uppstår på grund av ett onormalt svar på infektion och kan resultera i livshotande organdysfunktion.  Patienter som överlever sepsis drabbas ofta av komplikationer i efterförloppet som kan påverka den hälsorelaterade livskvaliteten. Syfte: Att undersöka hur patienter som har vårdats för sepsis bedömer sin hälsorelaterade livskvalitet i efterförloppet. Metod: En beskrivande design med allmän litteraturstudie som metod. Studiens resultat baserades på tio vetenskapliga originalartiklar från databaserna CINAHL, Google Scholar och PubMed. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs metod. Resultat: Patienter bedömde sin hälsorelaterade livskvalitet som försämrad i efterförloppet av sepsis. Både den mentala och fysiska hälsorelaterade livskvaliteten påverkades men den fysiska påverkades mest. Patienterna bedömde sin hälsorelaterade livskvalitet som sämst vid tre månader efter insjuknande. Den mentala hälsorelaterade livskvaliteten började förbättras vid sex månader. Förbättringen av den fysiska hälsorelaterade livskvaliteten var långsam och värdena var fortfarande relativt låga vid 12 månader. När mätningar gjordes med ett annat mer sammanfattande instrument (EQ-5D) så uppstod inte samma skillnader som i MCS och PCS.  Slutsats: Den hälsorelaterade livskvaliteten visade sig vara påverkad hos patienter både fysiskt och mentalt efter sepsis. Att återfå sin hälsorelaterade livskvalitet som den var innan insjuknandet tar tid och upprepade besök inom sjukvården. Denna patientgrupp är sjuklig, sårbar och beroende av sjukvården både under sjukdomstiden och i rehabiliteringsfasen. Mer information ger ökad kunskap som kan användas av sjuksköterskan för att förbättra sitt arbete med denna patientgrupp avseende dess hälsorelaterade livskvalitet.