Bakgrund: Sepsis är ett allvarligt tillstånd som uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion, vilket gör att kroppens organ angrips, som i sin tur kan resultera i organsvikt. Patienter som överlevt sepsis kan uppleva komplikationer efter sjukhusvistelsen och vara i behov av fortsatt vård i hemmet. Sjuksköterskan har en central roll i att främja hälsa och en god livskvalitet hos dessa patienter. Syfte: Syftet var att beskriva patienters livskvalitet efter sepsis. Metod: Studien utgick från granskningsprocessen enligt Rosén (2023). Artiklar söktes fram i databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Dess lämplighet bestämdes sedan i enlighet med Roséns (2023) relevansgranskning samt kvalitetsgranskning enligt Forsberg och Wengström (2016). Artiklarnas innehåll analyserades utifrån likheter och skillnader, vilket resulterade i kategorier. Resultat: Resultatet utgick från 8 vetenskapliga artiklar, 2 kvalitativa och 6 kvantitativa. Resultatet delades in i olika kategorier; aktivitet i det dagliga livet, fysiska besvär, kognitiva besvär, rädsla och oro samt sociala relationer. Resultatet visade på fysiska, kognitiva, psykiska och sociala aspekter som påverkade livskvaliteten hos sepsisöverlevare. Slutsats: Patienter som överlevt sepsis står inför utmaningar efter sjukhusvistelsen och livskvaliteten hos patienteerna kunde påverkas på olika sätt. Det är av vikt att sjuksköterskan tillämpar en personcentrerad vård för att kunna bedöma varje patient och identifiera symtom som är specifika för den enskilde individen.

Bakgrund: Sepsis är ett mycket allvarligt sjukdomstillstånd. Det definieras som ett syndrom som uppstår på grund av ett onormalt svar på infektion och kan resultera i livshotande organdysfunktion.  Patienter som överlever sepsis drabbas ofta av komplikationer i efterförloppet som kan påverka den hälsorelaterade livskvaliteten. Syfte: Att undersöka hur patienter som har vårdats för sepsis bedömer sin hälsorelaterade livskvalitet i efterförloppet. Metod: En beskrivande design med allmän litteraturstudie som metod. Studiens resultat baserades på tio vetenskapliga originalartiklar från databaserna CINAHL, Google Scholar och PubMed. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs metod. Resultat: Patienter bedömde sin hälsorelaterade livskvalitet som försämrad i efterförloppet av sepsis. Både den mentala och fysiska hälsorelaterade livskvaliteten påverkades men den fysiska påverkades mest. Patienterna bedömde sin hälsorelaterade livskvalitet som sämst vid tre månader efter insjuknande. Den mentala hälsorelaterade livskvaliteten började förbättras vid sex månader. Förbättringen av den fysiska hälsorelaterade livskvaliteten var långsam och värdena var fortfarande relativt låga vid 12 månader. När mätningar gjordes med ett annat mer sammanfattande instrument (EQ-5D) så uppstod inte samma skillnader som i MCS och PCS.  Slutsats: Den hälsorelaterade livskvaliteten visade sig vara påverkad hos patienter både fysiskt och mentalt efter sepsis. Att återfå sin hälsorelaterade livskvalitet som den var innan insjuknandet tar tid och upprepade besök inom sjukvården. Denna patientgrupp är sjuklig, sårbar och beroende av sjukvården både under sjukdomstiden och i rehabiliteringsfasen. Mer information ger ökad kunskap som kan användas av sjuksköterskan för att förbättra sitt arbete med denna patientgrupp avseende dess hälsorelaterade livskvalitet.