<p>Dagkirurgi blir allt vanligare inom den operativa verksamheten. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelser av dagkirurgi i relation till den pre-och postoperativa kontakten med operationssjuksköterskan. I resultatet framkom de två huvudkategorierna: Information och upplevelse som i sin tur resulterade i två underrubriker: Underlättande och försvårande information samt bekräftande och icke bekräftande upplevelse. Patientens och personalens förmåga till kommunikation är betydande vid förberedelserna inför ett operativt ingrepp och den kan företrädesvis utföras per telefon. Bristande kommunikation kan vara ångestskapande. Bemötandet av patienten kan göra att patienten känner sig antingen sedd eller osedd vilket i sin tur speglar patientens upplevelser inom dagkirurgin. Förutsättningen för ett fungerande perioperativt arbetssätt är att det finns en vilja inom organisationen för en sådan modell. Det är viktigt att kunna se patientens livsvärldsperspektiv och att operationssjuksköterskan involveras i uppläggningen av den dagkirurgiska verksamheten.</p>

Dagkirurgi blir allt vanligare inom den operativa verksamheten. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelser av dagkirurgi i relation till den pre-och postoperativa kontakten med operationssjuksköterskan. I resultatet framkom de två huvudkategorierna: Information och upplevelse som i sin tur resulterade i två underrubriker: Underlättande och försvårande information samt bekräftande och icke bekräftande upplevelse. Patientens och personalens förmåga till kommunikation är betydande vid förberedelserna inför ett operativt ingrepp och den kan företrädesvis utföras per telefon. Bristande kommunikation kan vara ångestskapande. Bemötandet av patienten kan göra att patienten känner sig antingen sedd eller osedd vilket i sin tur speglar patientens upplevelser inom dagkirurgin. Förutsättningen för ett fungerande perioperativt arbetssätt är att det finns en vilja inom organisationen för en sådan modell. Det är viktigt att kunna se patientens livsvärldsperspektiv och att operationssjuksköterskan involveras i uppläggningen av den dagkirurgiska verksamheten.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Delaktighet och inflytande i samhället är ett målområde som Folkhälsomyndigheten (2015) lyfter fram som förutsättning för folkhälsan. I sjukvården ska patientlagen (SFS 2014:821) stärka patientens ställning och främja patientens delaktighet, integritet och självbestämmande. En intention är att utveckla en säkrare vård tillsammans med patienten. Begreppet patientdelaktighet är inte entydigt definierat enligt tidigare studier och forskare skriver det är bara den enskilda patienten som kan avgöra om delaktighet uppnåtts rörande den egna omvårdnaden.  Syfte: Att beskriva vad patienter upplever påverkar delaktighet i vården vid en thoraxkirurgisk vårdavdelning. Metod: Deskriptiv kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer som omfattade sju patienter vilka genomgått öppen hjärtkirurgi. Analysarbetet genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det som påverkar upplevd delaktighet i vården bestod av underlättande och begränsande faktorer. Interaktion med och stöd av personalen samt möjligheten att välja grad av delaktighet underlättade. Begränsande var att inte ha kunskap och de medicinska bedömningarna, det fanns ett kunskapsgap mellan informant och professionen, den sjukvårdspersonal informanterna mötte och hade kontakt med under vårdtiden. För att minska den begränsande faktorn kunskap var skriftlig och muntlig information viktig. De medicinska bedömningarna accepterade informanterna helt och fullt. Professionens kunskap och medicinska bedömningar gav trygghet. Slutsats: Resultatet visar förutsättningar, underlättande och begränsande faktorer, som beskriver hur informanterna upplever vad som påverkade patientdelaktighet i vården i samband med öppen hjärtkirurgi. Stor vikt läggs vid stöd av personal, vid patientinformation och svar på frågor från professionen. / ABSTRACT Background: Participation and influence in society is a target area that Folkhälsomyndigheten (2015) highlighted as vital for public health. In medical care shall Patientlagen (SFS 2014: 821) strengthen the position of patients and promote patient involvement, integrity and self-determination. The intention is to develop safer care together with the patient. The concept of patient participation is not clearly defined in previous studies, and it is only the individual patient, which can determine whether participation is reached regarding their own care. Purpose: To describe what patients experience affects participation in care at a thoracic surgery ward. Method: Descriptive qualitative design with semi-structured interviews involving seven patients who underwent open heart surgery. The analysis was conducted using qualitative content analysis. Results: There affecting perceived participation in the care consisted of facilitating and constraining factors. Interaction and support of the staff and the ability to choose the degree of participation facilitated. Limitation was not to have the knowledge and the medical assessments; there was a knowledge gap between the informant and the profession, the medical staff informants met and had contact with during the hospital stay. To reduce the limiting factor knowledge was written and verbal information important. The medical assessments accepted the informants completely. The profession´s knowledge and medical assessment gave security. Conclusion: The results show potential, facilitating and constraining factors, describing how the informants experience what affected patient participation in care associated with open heart surgery. Emphasis is placed on the support of the staff, the patient information and answers to questions from the profession.

ABSTRACT Gliomas are the most common type of brain tumours and are often diffusely localised in areas that give permanent functional symptoms, so called eloquent areas. These areas partly control speech and language. Low-grade glioma (LGG) is the most suitable type of tumour for awake surgery. By performing surgery while the patient is awake, intra-operative testing of language and speech is possible and a more secure tumour resection can be performed. Patients that are to undergo such surgery execute a pre-operative speech and language testing, done by a speech and language pathologist, which is later used as a reference for the intra- and post-operative assessment. In this study the pre- and post-operative results for 20 patients with gliomas, who underwent awake surgery on 23 occasions at the Akademiska hospital in Uppsala from June 2013 until August 2015 were analysed. The aim of this study was to evaluate how the tumour resection affected speech and language. Furthermore, possible correlations between language deficits and tumour localisation were investigated. The results showed considerable variations in whether the patients improved and/or deteriorated. Overall, more patients deteriorated than improved. More pronounced deficits were shown for naming and verbal fluency pre- and post-operatively. A correlation analysis showed that patients with a tumour located in insula had greater difficulties with naming than patients with other tumour locations. This study provides an evaluation of the language outcomes of patients who underwent awake surgery in Uppsala. Additionally, the study resulted in an overview of the development of speech and language pathologists’ assessments since the start of awake surgery in 2013, and specific recommendations for improvement.   Keywords: Low-grade gliomas, awake surgery, pre- and post-operative speech and language testing, speech and language pathology, naming, verbal fluency, insula SAMMANFATTNING Gliom är den vanligaste typen av hjärntumör och är ofta diffust lokaliserad i områden som ger bestående funktionsnedsättning vid skada, så kallade elokventa områden. Dessa områden kontrollerar bland annat tal och språk. Av dessa är det de lågmaligna/låggradiga gliomen (LGG) som oftast är aktuella för resektion i vaket tillstånd. Genom att utföra operationen när patienten är vaken tillåts intraoperativ testning av tal och språk vilket leder till säkrare resektion. Alla patienter som ska genomgå denna typ av operation utför preoperativ tal- och språkbedömning hos logoped, som senare används som referenspunkt för den intra- och postoperativa bedömningen. I denna studie analyserades pre- och postoperativa resultat för 20 patienter med gliom som opererats vid 23 olika tillfällen på Akademiska sjukhuset i Uppsala sedan verksamheten startade juni 2013. Två frågeställningar skulle besvaras: Hur har tumörresektionen påverkat tal- och språkförmågan hos patienter som genomgått kirurgi i vaket tillstånd? Finns det något samband mellan språkliga symptom och tumörlokalisation? Resultatet visade stora variationer i huruvida patienterna förbättrades och/eller försämrades i sin tal- och språkfunktion efter operation. Generellt noterades dock fler försämringar än förbättringar. Benämning och verbalt ordflöde var de två parametrar där störst svårigheter påvisades både pre- och postoperativt. Korrelationsanalys visade att patienter med tumörer i insula hade större svårigheter med benämning än patienter med övriga tumörlokalisationer. Förutom att beskriva det språkliga utfallet för de patienter som genomgått kirurgi i vaket tillstånd så har denna studie resulterat i en översikt av hur logopedbedömningarna sett ut pre- och postoperativt sedan vakenkirurgin infördes i Uppsala, och även förslag på hur de kan förbättras i framtiden.   Nyckelord: Lågmaligna gliom, vakenkirurgi, pre- och postoperativ tal- och språkbedömning, logopedi, benämning, verbalt ordflöde, insula