Hjärtstopp hos barn i åldrarna 0-16 år är ett ovanligt tillstånd och drabbar cirka 100 barn årligen i Sverige. Den främsta orsaken till hjärtstopp hos barn är drunkning, trauma, luftvägsstopp, lungsjukdom och plötsligt spädbarnsdöd. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn 0-16 år med hjärtstopp prehospitalt. Genom ostrukturerade öppna intervjuer med en kvalitativ forskningsmetod där en induktiv ansats valts var avsikten att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenhet av vårdandet av barn med hjärtstopp. Åtta sjuksköterskor deltog. De arbetar eller har arbetat inom ambulanssjukvården och vårdat minst ett barn med hjärtstopp i åldrarna 0-16 år. Antal år i tjänst, utbildning, kön och ålder skiljde deltagarna åt. Genom kvalitativ innehållsanalys analyserades insamlad data till kategorier och resulterade i När det blir övermäktigt och overkligt, Samtal som riskerar att utebli och En händelse som aldrig glöms. Studiens resultat visar att sjuksköterskor som arbetar i ambulansverksamhet kan få uppdrag som upplevs som övermäktiga. Ett sådant uppdrag innebär att ta beslut som är livsgörande för kritiskt sjuka barn samtidigt som de egna känslorna måste sättas åt sidan. Att arbeta med kompetent personal speciellt om kollegan var högre utbildad, skapade trygghet och en känsla av att kunna dela på ansvaret. För att lättare kunna hantera strömmen av känslor framkom det ett behov av att erbjudas samtal efter avslutat uppdrag samtidig med ett behov av att bli tagen ur tjänst under pågående pass. Önskvärt var också utvidgade utbildningsmöjligheter för att utvecklas inom vårdandet av kritiskt sjuka barn. Vidare påvisar resultatet att det finns ett behov av bekräftelse för att känna sig nöjd med sin egen insats. Därför upplevdes det viktigt att veta att omhändertagandet av barnet varit bra. Detta skapar även trygghet och självsäkerhet inför kommande och liknande situationer.