This dissertation focuses on the geographical area of Malmö, the third largest city in Sweden, and examines the majority society’s opinions and attitudes toward interracial dating, marriage and childbearing. The dissertation is driven by two theoretical frames: the theory of race as ideas constructed through the perception of visible differences and the theory of prejudice and stereotypes. Mixed methods have been chosen as a means of exploring people’s attitudes toward interracial relationships. Quantitative data was collected by means of an attitude survey and the qualitative data was collected by means of follow-up interviews with some of the respondents who participated in the survey. The study shows that although their attitudes vary depending on the different groups in question, the majority of the respondents and interviewees could imagine getting involved in interrelationships and would not react negatively if a family member got involved in such a relationship. The quantitative results address the importance of intimate contacts, in other words having friends of diverse racial and ethnic backgrounds in having more positive attitudes toward interracial dating, marriage and childbearing. Age, gender, education and the place of upbringing also affects people’s attitudes. The qualitative inquiry probes the reasoning behind the survey results and points to the complicated relations between individual attitudes and the sense of group position. The interviewees’ words depict color-blind ways of talking about attitudes toward interracial marriage and different groups. Ideas of race emerge in this color-blind reasoning and the role of visible difference is highlighted both through the quantitative and qualitative inquiries. / Denna avhandling granskar majoritetssamhällets åsikter och attityder till “interracial marriage and relationships” (blandäktenskap och annan blandrelation). Populationen för denna granskning är ett representativt urval av befolkningen i Malmö, Sveriges tredje största stad. Studien drivs främst av två teoretiska inriktningar. Den ena är teorin om “race” (ras) som innebär att race är tankar och idéer som väcks utifrån fysiska och synliga skillnader hos olika grupper. Den andra är teorin om fördomar och stereotyper. Metoden som använts för att undersöka befolkningsmajoritetens attityder är “mixed methods”. Den kvantitativa enkätstudien följs upp med kvalitativa intervjuer till en del av de svarande. Studien visar att även om det finns variationer i val av preferenser beroende på vilken grupp det handlar om, kan majoriteten av respondenterna i enkäten och intervjupersonerna tänka sig att leva i blandäktenskap eller i annan blandrelation. Majoriteten svarar också att de inte skulle reagera negativt om någon i familjen väljer att leva i ett sådant förhållande. Resultaten från den kvantitativa undersökningen tyder på ett starkt samband mellan att ha vänner med olika etnisk bakgrund och i att vara mer positiv till blandäktenskap och blandrelation. Ålder, kön, utbildningsnivå och var man är uppväxt påverkar också attityderna. Den kvalitativa undersökningen utforskar resonemangen bakom resultaten från enkäten och avslöjar en komplicerad relation mellan individers attityder och känslan av grupposition. Intervjupersonernas ordval och uttryckssätt reflekterar ett “färgblint” sätt att tala om attityder till blandäktenskap och olika grupper. I resonemangen bakom färgblindhet framkommer i både enkäten och intervjuerna tankar och idéer om “race” (ras) och betydelsen av fysiska och synliga skillnader hos olika grupper.