Syftet är att belysa hur elitidrottare uppfattar och påverkas av andra idrottares dopingbruk, medias dopingrapportering samt antidopingarbetet. Studien hade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av åtta elitidrottare från ishockey, bandy, crossfit, fotboll, kraftsport, triathlon, skidåkning och friidrott. Två av Intervjuerna skedde med fysisk närvaro och de övriga sex utfördes digitalt med videosamtal. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en innehållsanalys för att identifiera citat, koder, underkategorier och teman. Resultatet visade att idrottarna upplevde doping som något orättvist och fusk. Det framkom att idrottarna blev påverkade av andra idrottares dopingbruk känslomässigt, resultatmässigt och i sitt idrottsutövande. Det framkom också en icke existerande påverkan av andra idrottares dopingbruk bland några av idrottarna. Vidare så visade resultatet att medias dopingrapportering generellt ansågs vara bra men att den ibland är för snabb innan det finns bevis. Det fanns en rädsla att själva utsättas för hat som de upplevde att dopade idrottare gör. Antidopingarbetet upplevdes som viktigt och betydelsefullt. Resultatet visade att idrottarna ansåg att det finns brister i antidopingarbetet och att det finns utvecklingsområden som behöver mer utbildningar, förebilder och resurser för förbättring. Slutsatsen är att elitidrottare kan bli påverkade av andra idrottares dopingbruk och medias dopingrapportering, påverkan sker olika beroende på kontext. Elitidrottarnas uppfattningar om antidopingarbetet gav information om exempelvis brister som behöver åtgärdas. Denna kunskap kan i sin tur bidra till utvecklingen att nya verktyg som hjälp i antidopingarbetet.