Skolan framhålls ofta som en av de viktigaste samhällsinstitutionerna i arbetet med att före-bygga brottslighet bland barn och ungdomar. Skolan har en central plats i de flesta barn och ungdomars liv eftersom de spenderar mycket tid där. Vår studie är av en kvalitativ karak-tär och syftet med studien är att undersöka lärares upplevda roll i- och förutsättningar för brottsförebyggande arbete med elever. Studiens frågeställningar är: Vilken roll anser lärare att de har i skolans brottsförebyggande arbete? Och Vilka hinder och möjligheter upplever lä-rare i sitt brottsförebyggande arbete? Studien utgår från intervjuer där fokuset varit att samla in lärarnas upplevda möjligheter och hinder att arbeta brottspreventivt. Vi har i denna studie använt Ingrid Sahlins (2000) brottspre-ventionsmodeller: strukturförändring, socialisation, effektivisering av institutioner och kon-troll som det teoretiska ramverket. Analysen är baserad på det empiriska materialet som ko-dats under olika teman för att besvara våra frågeställningar. Kodade teman för upplevda möj-ligheter och hinder är: utökad kontroll, samverkan, och ge elever goda förutsättningar. För att besvara vilken roll lärare upplever att de har kodades följande teman: skapa goda relationer, och skolledningens ansvar i att forma det förebyggande arbetet. Utifrån det empiriska materi-alet har ovanstående teman placerats in och i varierande utsträckning relaterats till Sahlins (2000) preventionsmodeller. Vi har även diskuterat lärarnas utsagor utifrån de kriminalpoli-tiska trenderna som preventionsmodellerna är baserade på samt de senaste årens kriminalpoli-tiska diskurs. Några slutsatser som framförs i studien är att lärarna belyser att skolan har det övergripandeansvaret gällande det brottsförebyggande arbetet, skolan måste skapa förutsättningar för att gelärarna tid att både uppfylla kunskapsuppdraget och fostransuppdraget. Skolan behöver varatydlig i sina riktlinjer kring detta arbete. Vidare kunde vi se att våra intervjuade lärare har enmångfaldig arbetsroll där de behöver balansera skolans kunskapsuppdrag, fostransuppdrag och samtidigt vara en brottsförebyggande aktör. Utifrån de kriminalpolitiska trender som Sah-lin framtaget sina preventionsmodeller från, ser vi hur lärarnas utsagor av brottspreventivt ar-bete visar på inslag av strukturella, socialisations och kontrollåtgärder som dominerat den kri-minalpolitiska debatten under 1970–1990 talet.

The subject of this bachelor thesis in criminology has been local crimeprevention. More specifically the matter of comparing Sölvesborgsmunicipality and the national governments policy regarding local crimeprevention. In 2023 a law regarding municipalities responsibility to institute alocal crime prevention strategy was implemented.The passing of this law led to the subject of this thesis, when municipalitiesbecame obligated to conduct local crime prevention the need to study how theimplemented systems differ from the official national documents arose.To conduct the study a WPR or What’s the problem represented to be approachwas used to study and discern the underlying problem formulation andrepresentation in the respective policy documents. In addition to that Sahlinsfour models of crime prevention and Luhmann ́s theory of autopoietic systemsprovided a theoretical framework to the thesis.The study found that there is a discernible difference between the municipaland national level regarding the representation of crime prevention. Thenational policy documents focus heavily on the improvements to crimepreventions that can be made through the effectivization of institutions. Incontrast to this the analysis of the local level showed that there is a focus oninformal and formal social control through mainly the visibility of authorityfigures such as police, security guards and the municipal hosts of security.