<p>Titel: ”Djävulen syns i detaljerna”</p><p>Författare: Maria Möllborn och Josefine Söderstedt</p><p>Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90)</p><p>Termin: Ht. 2007</p><p>Sektion: Hälsa och Samhälle (HOS)</p><p>Handledare: Malin Nilsson</p><p>Examinator: Veronica Stoehrel</p><p>Typ av dokument: C-uppsats</p><p>Sidantal: 62</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka den mediala framställningen mellan manliga och kvinnliga politiker och om det finns någon skillnad i framställningen av dessa? Tanken med vår forskning är att bidra till en mer aktuell bild av hur dagens medieframställning av hur kvinnliga och manliga politiker ser ut. Vi anser också att Sverige befinner sig i en brytpunkt där vi för första gången har en kvinnlig statsministerkandidat i ett av de största partierna inför valet år 2010. Därför valde vi att inrikta oss på två personer, vår nuvarande statsminister Fredrik Reinfeldt och socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin. </p><p>Metod: ”Djävulen syns i detaljerna” är baserad på en kvalitativ metod och bygger på misstankens hermeneutiska tolkningsperspektiv. Vi har även tillämpat en kritisk diskursanalys till artiklarna. </p><p>Slutsats: Skillnaderna mellan de båda politikernas mediala framställning var inte markant sett ur ett genusperspektiv, även om just det symboliska våldet blev tydligt i vissa artiklar. Det är inte bara Sahlin som framställs negativt utan även Reinfeldt får negativ kritik. Dessutom är det Sahlin som får den huvudsakliga positiva kritiken i partiledardebatten. Den största skillnaden ligger dock i att Reinfeldt har sitt partis stöd medan Sahlin inte verkar ha det, vilket ger Sahlin en negativ bild.</p>

Titel: ”Djävulen syns i detaljerna” Författare: Maria Möllborn och Josefine Söderstedt Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90) Termin: Ht. 2007 Sektion: Hälsa och Samhälle (HOS) Handledare: Malin Nilsson Examinator: Veronica Stoehrel Typ av dokument: C-uppsats Sidantal: 62 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka den mediala framställningen mellan manliga och kvinnliga politiker och om det finns någon skillnad i framställningen av dessa? Tanken med vår forskning är att bidra till en mer aktuell bild av hur dagens medieframställning av hur kvinnliga och manliga politiker ser ut. Vi anser också att Sverige befinner sig i en brytpunkt där vi för första gången har en kvinnlig statsministerkandidat i ett av de största partierna inför valet år 2010. Därför valde vi att inrikta oss på två personer, vår nuvarande statsminister Fredrik Reinfeldt och socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin. Metod: ”Djävulen syns i detaljerna” är baserad på en kvalitativ metod och bygger på misstankens hermeneutiska tolkningsperspektiv. Vi har även tillämpat en kritisk diskursanalys till artiklarna. Slutsats: Skillnaderna mellan de båda politikernas mediala framställning var inte markant sett ur ett genusperspektiv, även om just det symboliska våldet blev tydligt i vissa artiklar. Det är inte bara Sahlin som framställs negativt utan även Reinfeldt får negativ kritik. Dessutom är det Sahlin som får den huvudsakliga positiva kritiken i partiledardebatten. Den största skillnaden ligger dock i att Reinfeldt har sitt partis stöd medan Sahlin inte verkar ha det, vilket ger Sahlin en negativ bild.

Skolan framhålls ofta som en av de viktigaste samhällsinstitutionerna i arbetet med att före-bygga brottslighet bland barn och ungdomar. Skolan har en central plats i de flesta barn och ungdomars liv eftersom de spenderar mycket tid där. Vår studie är av en kvalitativ karak-tär och syftet med studien är att undersöka lärares upplevda roll i- och förutsättningar för brottsförebyggande arbete med elever. Studiens frågeställningar är: Vilken roll anser lärare att de har i skolans brottsförebyggande arbete? Och Vilka hinder och möjligheter upplever lä-rare i sitt brottsförebyggande arbete? Studien utgår från intervjuer där fokuset varit att samla in lärarnas upplevda möjligheter och hinder att arbeta brottspreventivt. Vi har i denna studie använt Ingrid Sahlins (2000) brottspre-ventionsmodeller: strukturförändring, socialisation, effektivisering av institutioner och kon-troll som det teoretiska ramverket. Analysen är baserad på det empiriska materialet som ko-dats under olika teman för att besvara våra frågeställningar. Kodade teman för upplevda möj-ligheter och hinder är: utökad kontroll, samverkan, och ge elever goda förutsättningar. För att besvara vilken roll lärare upplever att de har kodades följande teman: skapa goda relationer, och skolledningens ansvar i att forma det förebyggande arbetet. Utifrån det empiriska materi-alet har ovanstående teman placerats in och i varierande utsträckning relaterats till Sahlins (2000) preventionsmodeller. Vi har även diskuterat lärarnas utsagor utifrån de kriminalpoli-tiska trenderna som preventionsmodellerna är baserade på samt de senaste årens kriminalpoli-tiska diskurs. Några slutsatser som framförs i studien är att lärarna belyser att skolan har det övergripandeansvaret gällande det brottsförebyggande arbetet, skolan måste skapa förutsättningar för att gelärarna tid att både uppfylla kunskapsuppdraget och fostransuppdraget. Skolan behöver varatydlig i sina riktlinjer kring detta arbete. Vidare kunde vi se att våra intervjuade lärare har enmångfaldig arbetsroll där de behöver balansera skolans kunskapsuppdrag, fostransuppdrag och samtidigt vara en brottsförebyggande aktör. Utifrån de kriminalpolitiska trender som Sah-lin framtaget sina preventionsmodeller från, ser vi hur lärarnas utsagor av brottspreventivt ar-bete visar på inslag av strukturella, socialisations och kontrollåtgärder som dominerat den kri-minalpolitiska debatten under 1970–1990 talet.

<p>The aim of this paper is to study and outline the factors governing political leadership at the party leader level, and to conclude to what extent a party leader rules and to what extent the party leadership is contextually determined. The theories used are based on Elgie's interactionistic study of political leadership and Stewart's organisational model of leadership as well as political culture.</p><p>Thus, the questions raised are if the leader leads or if the leader follows; if the leadership environment is formed by the leader or if it is, merely, implemented on the leader; and what a model of the political leadership consist of? To answer these questions a text analysis comparing Sahlin’s speeches to the party’s political programme is used as well as in-depth interviews with members of the Board of Party.</p><p>The conclusion shows that the leadership is contextually framed, but the leader is free to implement his or her ambitions within that frame as long as it is coherent to the party line.</p>

<p>Sahlinaffären blev ett hinder på Mona Sahlins väg till statsministerposten. Efter det mediedrev somdrogs i gång av kvällstidningarna sällade sig ett antal feminister till Sahlins försvar. Det är dessaförsvarstal och de svar på dessa inlägg som är analysmaterialet. Frågan som jag vill ställa är: vilkamodeller lägger företrädare för feminismen fram för att förklara Sahlins misstag samt hennesdåvarande för mediedrevet hårt utsatta position. Syftet är att göra en genusanalys på hur uppdelatsamhället är efter kön. Genom att belysa de inslag i debatten som handlar om kvinnans roll i familjoch samhälle, visa på fundamentala skillnader i synen på kön och ansvar, i det att kvinnan oavsettarbetssituation fortfarande har ett huvudansvar för hem (reproduktion) medan mannens ansvar ärdet som ligger utanför hemmet (produktion). Även om mycket har förändrats i samhället så är detfortfarande mycket som är sig likt. Jag vill visa på att denna uppdelning i olika genus finns kvaräven för kvinnor som kan nå ända upp till den absoluta politiska toppen i vårt samhälle.Utöver detta visade det sig att feminister var oeniga om man borde stödja Sahlin över huvud taget;att få, som några menade, en kvinnofientlig politiker som Sahlin som statsminister skulle i än störreutsträckning leda till att jämlikhet ersattes med jämställdhet som politiskt mål, att orättvisornabegränsades till att kopplas till kön och lämna klassfrågan utanför. Risken fanns, menade man, attfeminismen skulle urholkas till medel- och överklasskvinnors rätt till städhjälp och högt uppsattaarbeten.Sahlinaffären blev ett hinder på Mona Sahlins väg till statsministerposten. Efter det mediedrev somdrogs i gång av kvällstidningarna sällade sig ett antal feminister till Sahlins försvar. Det är dessaförsvarstal och de svar på dessa inlägg som är analysmaterialet. Frågan som jag vill ställa är: vilkamodeller lägger företrädare för feminismen fram för att förklara Sahlins misstag samt hennesdåvarande för mediedrevet hårt utsatta position. Syftet är att göra en genusanalys på hur uppdelatsamhället är efter kön. Genom att belysa de inslag i debatten som handlar om kvinnans roll i familjoch samhälle, visa på fundamentala skillnader i synen på kön och ansvar, i det att kvinnan oavsettarbetssituation fortfarande har ett huvudansvar för hem (reproduktion) medan mannens ansvar ärdet som ligger utanför hemmet (produktion). Även om mycket har förändrats i samhället så är detfortfarande mycket som är sig likt. Jag vill visa på att denna uppdelning i olika genus finns kvaräven för kvinnor som kan nå ända upp till den absoluta politiska toppen i vårt samhälle.Utöver detta visade det sig att feminister var oeniga om man borde stödja Sahlin över huvud taget;att få, som några menade, en kvinnofientlig politiker som Sahlin som statsminister skulle i än störreutsträckning leda till att jämlikhet ersattes med jämställdhet som politiskt mål, att orättvisornabegränsades till att kopplas till kön och lämna klassfrågan utanför. Risken fanns, menade man, attfeminismen skulle urholkas till medel- och överklasskvinnors rätt till städhjälp och högt uppsatta arbeten.</p>

Sahlinaffären blev ett hinder på Mona Sahlins väg till statsministerposten. Efter det mediedrev somdrogs i gång av kvällstidningarna sällade sig ett antal feminister till Sahlins försvar. Det är dessaförsvarstal och de svar på dessa inlägg som är analysmaterialet. Frågan som jag vill ställa är: vilkamodeller lägger företrädare för feminismen fram för att förklara Sahlins misstag samt hennesdåvarande för mediedrevet hårt utsatta position. Syftet är att göra en genusanalys på hur uppdelatsamhället är efter kön. Genom att belysa de inslag i debatten som handlar om kvinnans roll i familjoch samhälle, visa på fundamentala skillnader i synen på kön och ansvar, i det att kvinnan oavsettarbetssituation fortfarande har ett huvudansvar för hem (reproduktion) medan mannens ansvar ärdet som ligger utanför hemmet (produktion). Även om mycket har förändrats i samhället så är detfortfarande mycket som är sig likt. Jag vill visa på att denna uppdelning i olika genus finns kvaräven för kvinnor som kan nå ända upp till den absoluta politiska toppen i vårt samhälle.Utöver detta visade det sig att feminister var oeniga om man borde stödja Sahlin över huvud taget;att få, som några menade, en kvinnofientlig politiker som Sahlin som statsminister skulle i än störreutsträckning leda till att jämlikhet ersattes med jämställdhet som politiskt mål, att orättvisornabegränsades till att kopplas till kön och lämna klassfrågan utanför. Risken fanns, menade man, attfeminismen skulle urholkas till medel- och överklasskvinnors rätt till städhjälp och högt uppsattaarbeten.Sahlinaffären blev ett hinder på Mona Sahlins väg till statsministerposten. Efter det mediedrev somdrogs i gång av kvällstidningarna sällade sig ett antal feminister till Sahlins försvar. Det är dessaförsvarstal och de svar på dessa inlägg som är analysmaterialet. Frågan som jag vill ställa är: vilkamodeller lägger företrädare för feminismen fram för att förklara Sahlins misstag samt hennesdåvarande för mediedrevet hårt utsatta position. Syftet är att göra en genusanalys på hur uppdelatsamhället är efter kön. Genom att belysa de inslag i debatten som handlar om kvinnans roll i familjoch samhälle, visa på fundamentala skillnader i synen på kön och ansvar, i det att kvinnan oavsettarbetssituation fortfarande har ett huvudansvar för hem (reproduktion) medan mannens ansvar ärdet som ligger utanför hemmet (produktion). Även om mycket har förändrats i samhället så är detfortfarande mycket som är sig likt. Jag vill visa på att denna uppdelning i olika genus finns kvaräven för kvinnor som kan nå ända upp till den absoluta politiska toppen i vårt samhälle.Utöver detta visade det sig att feminister var oeniga om man borde stödja Sahlin över huvud taget;att få, som några menade, en kvinnofientlig politiker som Sahlin som statsminister skulle i än störreutsträckning leda till att jämlikhet ersattes med jämställdhet som politiskt mål, att orättvisornabegränsades till att kopplas till kön och lämna klassfrågan utanför. Risken fanns, menade man, attfeminismen skulle urholkas till medel- och överklasskvinnors rätt till städhjälp och högt uppsatta arbeten.

Vårt syfte med denna studie var att förstå fenomenet retorik som partiledare använder sig av i partiledardebatter i Sveriges riksdag. För att klarlägga fenomenet har vi utgått från teorierna, övertygningsmedel och partesläran. Vi har sedan jämfört vårt empiriska resultat med våra teoretiska utgångspunkter. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats med en hermeneutisk inriktning och jämfört en fallstudie genom att utföra retorikanalyser med två svenska partiledare som underöskningsobjekt, Fredrik reinfeldt och Mona Sahlin. Valet föll på dessa då de är partiledare för de två största partierna i Sverige, Moderaterna och Socialdemokraterna. Våra analysresultat visar att de båda följer den retoriska arbetsprocessen men de nyttjar den inte till fullo. Analysresultten visar även på att det finns tydliga skillnader mellan partiledarna och få likheter. Våra slutsatser visar att Reinfeldts retorik karaktäriseras av sakligt resonemang i argumentationen, en stark, klar och flexible röst med ett varierat kroppsspråk samt att han har en neutralt ansiktsuttryck utan känsloyttringar. Sahlins retorik karaktäriseras av att hon fokuserar på att skapa känslor hos åhörarna genom att använda pathos-argument och stilfigurer. Hon har även en stark, tydlig och flexibel röst med varierat ansiktsuttryck men hon är sparsam med gester för att stärka det hon säger. Det som skiljer partiledarna åt är hur de använder sig av den retoriska arbetsprocessen, partesläran, då Reinfeldt fokuserar på saklig argumentering medan Sahlin fokuserar på elocutio. Båda är medvetna om hur de ska arbeta fram ett tal utifrån partesläran, dock nyttjar de den inte fullt ut.

<p>Vårt syfte med denna studie var att förstå fenomenet retorik som partiledare använder sig av i partiledardebatter i Sveriges riksdag. För att klarlägga fenomenet har vi utgått från teorierna, övertygningsmedel och partesläran. Vi har sedan jämfört vårt empiriska resultat med våra teoretiska utgångspunkter.</p><p>Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats med en hermeneutisk inriktning och jämfört en fallstudie genom att utföra retorikanalyser med två svenska partiledare som underöskningsobjekt, Fredrik reinfeldt och Mona Sahlin. Valet föll på dessa då de är partiledare för de två största partierna i Sverige, Moderaterna och Socialdemokraterna. Våra analysresultat visar att de båda följer den retoriska arbetsprocessen men de nyttjar den inte till fullo. Analysresultten visar även på att det finns tydliga skillnader mellan partiledarna och få likheter.</p><p>Våra slutsatser visar att Reinfeldts retorik karaktäriseras av sakligt resonemang i argumentationen, en stark, klar och flexible röst med ett varierat kroppsspråk samt att han har en neutralt ansiktsuttryck utan känsloyttringar. Sahlins retorik karaktäriseras av att hon fokuserar på att skapa känslor hos åhörarna genom att använda pathos-argument och stilfigurer. Hon har även en stark, tydlig och flexibel röst med varierat ansiktsuttryck men hon är sparsam med gester för att stärka det hon säger. Det som skiljer partiledarna åt är hur de använder sig av den retoriska arbetsprocessen, partesläran, då Reinfeldt fokuserar på saklig argumentering medan Sahlin fokuserar på elocutio. Båda är medvetna om hur de ska arbeta fram ett tal utifrån partesläran, dock nyttjar de den inte fullt ut.</p>

<p>Bergslagets museum is one of the oldest industrial museums in Sweden. It opened in 1922 in Falun, by the big mining company Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag. This is a study of why a company would be interested in running a museum, why Bergslagets museum opened and who the people were that created it.</p><p>Several persons were involved in collecting and organizing the models of old machinery, letters, paintings, pictures that was to become the Bergslagets museum. This paper shows different motives behind the opening of an industrial museum in Falun and gives a presentation of its superintendants, Carl Sahlin, Alvar Silow, Erik Johan Ljungberg and Olof Söderberg. All of them were central in the creating of the Bergslagets museum, today known as Gruvmuseet i Falun.</p>

Bilder är bland det första som fångar tidningsläsarens uppmärksamhet och forskning visar att bilder i högre grad än den skrivna texten drar till sig uppmärksamhet. Därav kan bilden av en politiker som framställs på ett ofördelaktigt sätt i pressbilder påverka publikens uppfattning av denne. I sin tur påverkas hur vi som väljare tar ställning till dennes politik, då väljare tar ställning i politiska frågor ur det som ligger närmast i minnet. En fotografs bilder kan aldrig vara helt objektiva avbildningar eftersom fotografen väljer bildvinkel och avgör i vilket ögonblick bilden tas, dock anses bilder som starka bevis. Bilden blir en slags bekräftelse av att en händelse ägt rum när läsaren inte själv kunnat närvara på plats. Vårt syfte med denna studie var att genom semiotiska bildanalyser av bilderna som publicerats i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet undersöka den visuella framställningen av Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt och partiets tidigare ledare Mona Sahlin. Detta möjliggör en kvalitativ, jämförande studie med utgångspunkt i ett genusperspektiv. En jämförelse har även gjorts för att se hur den visuella framställningen av dessa två politiker skiljer sig i dags- och kvällspressen och vilka utmärkande bilder som förekom. I Håkan Juholts fall analyserades bilder från perioden 7-23 oktober 2011 då det uppdagades att han tagit ut felaktiga bostadsbidrag och i Mona Sahlins fall undersöktes perioden 10-15 november 2010 i samband med hennes beslut om att avgå som partiledare. Vi kom genom vår studie fram till att de båda partiledarna avbildades på skilda sätt. Mona Sahlin har fotograferats närmare än för Håkan Juholt som fotograferats längre ifrån. I Håkan Juholts fall har också hans blick många gånger varit fäst i kameran och en känsla av självsäkerhet och trygghet förmedlades genom bilderna vilket inte i Mona Sahlins fall då hon utstrålat skam och frånvaro. Bildvinklar mellan de båda har skilt sig åt, vilket vi tror grundar sig i invanda mönster hur kvinnor och män fotograferas och att vi tolkar det som att tidningarna slutligen väljer att publicera sådana bilder som förstärker skillnaderna.