<p>Syftet med studien är att beskriva hur några förskollärare och grundskollärare värderar leken inom förskoleklassen och årskurs 1. De frågeställningar som studien utgår ifrån är följande: Vad uppfattar dessa pedagoger som det viktiga i leken?  Hur uppfattar dessa pedagoger att leken kan användas som en resurs i lärandesituationer inom förskoleklassen och årskurs 1? samt Hur uppfattar dessa pedagoger att möjligheten till lek förändras i årskurs 1 i förhållande till förskoleklass?</p><p>Studien har genomförts med en kvalitativ ansats enligt fenomenografiskt analyssätt. I studien har sex pedagoger intervjuats, dessa pedagoger har vi valt ut från tre olika skolor, det vill säga en förskollärare och en grundskollärare från respektive skola. Intervjupersonerna är även utvalda utifrån att de har minst tio års yrkeserfarenhet. Av insamlat datamaterial har åtta kategorier utformats.</p><p>Resultatet visar att de två verksamheterna, förskoleklass och årskurs 1, värderar leken ganska lika. Det viktiga i leken är framför allt att utveckla den sociala kompetensen Förskollärarna anser att allt lärande kan rymmas i leken, medan grundskollärarna anser att inlärning sker genom den pedagogiska leken och den fria leken är en paus för barnen för att återhämta sig. Fastän de båda yrkeskategorierna är medvetna om att leken ska vara en del även av verksamheten i årskurs 1, så får inte förstaklassarna alltid möjlighet till det.</p> / <p> </p><p>The purpose of this study is to describe how playing is estimated by some pre-school teachers and primary school teachers within a pre-school class and a primary school form 1. The issues which this study is based on are as follows: What is important in playing? How can games and playing be used as a resource in situations of teaching and learning in a pre-school class and a primary school form 1? and What is the possibility of changes in playing between pre-school compared to primary school form 1?</p><p>The study has been effected with a qualitatively high effort according to a phenomenographic way of analysis. In this study six pedagogues (teachers) have been interviewed, chosen from three different schools, one pre-school teacher and one primary school teacher from each school. They were also chosen by the duration of their  professional experience which is at least 10 years. From collected facts eight categories have been worked out.</p><p>The result shows that the two activities, pre-school class and primary school form 1 estimate playing almost in the same way. The important thing in playing is above all to develop social ability. Pre-school teachers think that all learning can be contained in playing, while primary school teachers think that learning takes place only through educational games, and that free playing serves only as a break for children to relax and recover. Although both professional categories are aware of the fact that free playing is supposed to be part of the activity in primary school form 1, it won't  normally be possible for these children to practice it.</p>

Syftet med studien är att beskriva hur några förskollärare och grundskollärare värderar leken inom förskoleklassen och årskurs 1. De frågeställningar som studien utgår ifrån är följande: Vad uppfattar dessa pedagoger som det viktiga i leken?  Hur uppfattar dessa pedagoger att leken kan användas som en resurs i lärandesituationer inom förskoleklassen och årskurs 1? samt Hur uppfattar dessa pedagoger att möjligheten till lek förändras i årskurs 1 i förhållande till förskoleklass? Studien har genomförts med en kvalitativ ansats enligt fenomenografiskt analyssätt. I studien har sex pedagoger intervjuats, dessa pedagoger har vi valt ut från tre olika skolor, det vill säga en förskollärare och en grundskollärare från respektive skola. Intervjupersonerna är även utvalda utifrån att de har minst tio års yrkeserfarenhet. Av insamlat datamaterial har åtta kategorier utformats. Resultatet visar att de två verksamheterna, förskoleklass och årskurs 1, värderar leken ganska lika. Det viktiga i leken är framför allt att utveckla den sociala kompetensen Förskollärarna anser att allt lärande kan rymmas i leken, medan grundskollärarna anser att inlärning sker genom den pedagogiska leken och den fria leken är en paus för barnen för att återhämta sig. Fastän de båda yrkeskategorierna är medvetna om att leken ska vara en del även av verksamheten i årskurs 1, så får inte förstaklassarna alltid möjlighet till det. / The purpose of this study is to describe how playing is estimated by some pre-school teachers and primary school teachers within a pre-school class and a primary school form 1. The issues which this study is based on are as follows: What is important in playing? How can games and playing be used as a resource in situations of teaching and learning in a pre-school class and a primary school form 1? and What is the possibility of changes in playing between pre-school compared to primary school form 1? The study has been effected with a qualitatively high effort according to a phenomenographic way of analysis. In this study six pedagogues (teachers) have been interviewed, chosen from three different schools, one pre-school teacher and one primary school teacher from each school. They were also chosen by the duration of their  professional experience which is at least 10 years. From collected facts eight categories have been worked out. The result shows that the two activities, pre-school class and primary school form 1 estimate playing almost in the same way. The important thing in playing is above all to develop social ability. Pre-school teachers think that all learning can be contained in playing, while primary school teachers think that learning takes place only through educational games, and that free playing serves only as a break for children to relax and recover. Although both professional categories are aware of the fact that free playing is supposed to be part of the activity in primary school form 1, it won't  normally be possible for these children to practice it.