Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv. Expertperspektivet har företrätts av institutionella ägare, revisorer och en advokat. Respondenternas olika relationer till fenomenet har bidragit till ett brett perspektiv.Empiriinsamlingen påvisar tydligt att införandet av revisionsutskott har aktualiserat huvudmannaskapsproblematiken. Empirin påvisar att en dualism, i styrelsen, kan ha uppstått utifrån vem som agerar i vems uppdrag. Dock åberopar respondenterna likt lagrum och rekommendationer att styrelsens huvudansvar i helhet kvarstår.Vår slutsats är att styrelsen inte har skapat sig ett alibi genom införandet av revisionsutskott, och att styrelsens ansvar i helhet kvarstår. Därmed kan vi konstatera att införandet av revisionsutskott har belyst ansvarsfrågan, men att ansvaret kvarstår hos styrelsen i sin helhet. Vi har även konstaterat att forskning om huvudmannaskapsproblematiken inom styrelsen är bristfällig och att mer forskning skulle berika området. / Program: Civilekonomprogrammet