Syftet med undersökningen är tvådelat och avser för det första att bidra till och bredda den befintliga internationella kunskapsbas som finns på gestaltningen av diabetes, oavsett sjukdomstyp, i tryckta dagstidningar. För det andra syftar studien till att lyfta mediernas dagordnings- och gestaltningsmakt och reproduktion av uppfattningar i samhället gällande diabetes som ett samhällsproblem samt hur medierna därigenom påverkar den allmänna opinionen rörande politiska beslut. Undersökningen har utgått ifrån en kvantitativ innehållsanalys med en samlad empiri bestående av totalt 242 analysenheter från Sveriges fyra största morgonutgivna dagstidningar; Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Materialet har sedan analyserats med hjälp av centrala medie- och kommunikationsvetenskapliga teorier om dagordning och gestaltning med ingående begrepp som orientering, prioritetsöverföring, attribut, objekt, olika dagordningar och perspektiv på gestaltning. Undersökningens resultat visar att det finns en generell otydlighet och spridning i hur diabetes sammantaget gestaltas i tre teman, uppdelat på sammanhang, diabetestyper och aktörer. Sjukdomen gestaltas huvudsakligen som en bisak i texten och det görs överlag ingen skillnad mellan olika diabetestyper, resultat som kan liknas vid tidigare forskning på samma tema. Trots att sjukdomen rimligen skulle utgöra ett relevant objekt, sett till sjukdomens utbredning i Sverige, framgår det i undersökningen att de utvalda tidningarna lyfter diabetes som en mindre betydelsefull och ospecificerad fråga på dagordningen. Tidningarnas oförmåga att gestalta sjukdomen som en betydelsefull fråga kan få långtgående konsekvenser för individ och samhälle, där medierna reproducerar felaktiga föreställningar, snarare än hjälper medborgarna att orientera sig i komplexa samhällsproblem.