Norrmejerier’s supply of raw material fluctuates during different periods of the year. During the months where the company receives the most milk there is a need of an increase in cheese production in order to refine the milk in a more value creating way. To enable an increase in the production the process of the cheese department in Umeå is mapped. To determine the critical parts of the process a month’s production is simulated in a discrete event system.  Today the department produces eight different cheese types of which they aim to carry a constant partition. All process times except the one for the last process step are independent on the cheese type produced. The process time for the last leg differs with up to 70% depending on the cheese type. Hence the total production volume depends on the order in which the different types of cheese are produced, the production sequence.  In this thesis we optimize the production sequence with a genetic search algorithm. Given the predetermined distribution of cheese types a set of production sequences is created which are tested against a model imitating the process. The set of sequences is gradually improved through the genetic algorithm to finally reach a solution considered good enough. This enables us to derive the maximum capacity of the process and determine its bottlenecks.  This study concludes that a production increase of 16,6% can be achieved by additional staff, adjusted work routines and an optimized production sequence. To further increase the production, an increased capacity of the first part of the process is required, that being the pasteurization step. Given an increase in the pasteurization step the next bottleneck would appear in the last part of the process, where the cheese is placed in a salt brine. / Norrmejerier har under året en fluktuerande invägning av råvara som vid toppar ger upphov till ett råvaruöverskott. För att förädla råvaran på ett mer värdeskapande vis finns ett behov av en kapacitetsökning av osttillverkning under de perioder då invägningen är som störst. För att möjliggöra en ökad produktion av ost kartläggs processen på ysteriavdelningen i Umeå. Avdelningen producerar åtta osttyper och önskar bibehålla en förutbestämd fördelning av dessa. Givet fördelningen simuleras en månads produktion i ett diskret händelsesystem där kritiska delar i processen identifieras.  Beläggningstiden för processdelarna på ysteriavdelningen är mer eller mindre oberoende av vilken osttyp som produceras med undantag för det sista processteget där beläggningstiden varierar med upp till 70%. Detta leder till att den totala produktionsvolymen är beroende av i vilken ordning de olika osttyperna produceras.  I denna studie optimerar vi denna ordningsföljd, benämnd produktionssekvens, med en genetisk sökalgoritm. Givet den förutbestämda fördelningen av osttyper skapar vi en mängd produktionssekvenser som testas mot en modell som imiterar processen. Mängden produktionssekvenser utvecklas successivt via den genetiska algoritmen för att kulminera i en tillräckligt bra lösning. Genom att göra detta kan processens flaskhals identifieras och en maxkapacitet härledas.  Studien fastställer att förändringar i bemanning, arbetssätt och en optimerad produk- tionssekvens kan ge en ökad produktion om 16,6%. För ytterligare förbättringar krävs ökad kapacitet på den första processdelen där mjölken pastöriseras. Om kapaciteten utökas uppstår nästa flaskhals i det sista processteget, saltlaken.

In this study, a discrete event model was created and used in combination with an optimization method to find the optimal production sequence at Volvo Group’s cab plant in Umeå. The optimization was performed with a heuristic approach combined with a genetic search algorithm. The result provides an optimized production sequence with an increased production performance. Potential improvements in the production flow were identified to significantly increase the throughput. Volvo Group Trucks Operations plant in Umeå is a part of Volvo Group AB and is one of the world’s largest manufacturers of heavy duty trucks. The plant in Umeå produces cab bodies and consists of Stamping and Part production, Body In White and the Paint Shop. As of today, the plant produces about XXX produced cabs per week with the goal to achieve the invested capacity of 1666 produced cabs per week. The production is structured with a daily scheduling of the cab production. Today cabs are produced in the same sequence as the orders are received. There has been an investigation regarding the production capacity in the past but further investigation was required due to insufficient data available at the time. Volvo wants to investigate the potential improvements in the BIW unit, increase the production rate and reach the level of invested capacity. Therefore, this project was introduced which led to the following problem definition: “What is the optimal production sequence in the BIW unit?” To further find potential improvements, a secondary problem definition got formulated: “How would the production sequence be affected if the current biggest bottleneck were removed?” The objective was achieved with Discrete Event Simulation, where heuristic based sequences were optimized in a genetic search algorithm. This resulted in identified sequence patterns, which were used to improve the production sequence. When analyzing the model, the floor subflow was identified as the biggest bottleneck in the production. A general suggestion would be to avoid large batches due to significant risk of limiting the throughput. Results suggest that sequences should be in cycles of 3FH-1FM with segments of batches as long as the floor buffer does not run out of parts. This resulted in a potential increased throughput of 3.2-3.7% for the Body In White. If the biggest bottleneck were to be removed, there would be a potential production increase by roughly 10% compared to the production today. / I den här studien skapades en diskret händelsestyrd modell som användes i kombination med en optimeringsmetod för att ta reda på den optimala produktionssekvensen i Volvokoncernens hyttfabrik i Umeå. Optimeringen utfördes genom heuristiker i kombination med en genetisk sökalgoritm. Detta resulterade i en optimerad produktionssekvens med en ökad takt gentemot dagsläget. Potentiella förbättringar i produktionsflödet kunde identifieras för att signifikant öka genomströmningen av hytter. Volvo Group Trucks Operations hyttfabrik i Umeå är en del av Volvo Group AB och är en världsledande tillverkare av tunga lastbilar. Fabriken i Umeå tillverkar lastbilshytter med plåtbearbetning, presshall, sammansättning och måleri. I dagsläget producerar fabriken ungefär XXX hytter i veckan med målsättningen att komma upp i den investerade kapaciteten: 1666 producerade hytter i veckan. Produktionen är upplagd med planering av hyttproduktion på daglig basis. Idag produceras hytterna inte i någon specifik sekvens utan produceras enligt samma ordning som ingående orderkö. En studie kring produktionskapaciteten har tidigare utförts, dock finns behovet av ytterligare undersökning då tillgängligheten av väsentlig data för att kunna utföra studien varit begränsad vid tidigare skeden. Av den anledningen vill Volvo utföra en undersökning för att hitta potentiella förbättringar i BIW enheten, för att således uppnå den investerade kapaciteten. Därav introducerades detta projekt med följande problemdefinition: “Vad är den optimala produktionssekvensen i BIW enheten?” För att hitta ytterligare förbättringar, så formulerades en sekundär problemdefinition: “Hur skulle produktionssekvensen påverkas om den största flaskhalsen eliminerades?” Målet nåddes med diskret händelsestyrd simulering, där optimering utfördes genom heuristiskt baserade sekvenser tillsammans med en genetisk sökalgoritm. Identifierade mönster användes sedan för att förbättra produktionssekvensen. Vid analysering av modellen identifierades floor-flödet som den största flaskhalsen i produktionen. Ett generellt förslag är att undvika stora batcher då detta innebär en signifikant risk att begränsa genomströmningen av hytter. Resultatet indikerar att sekvenser bör bestå av cykler om 3FH-1FM, med segment av batcher så länge floor-buffrarna inte är tomma. Detta resulterade i en potentiellt ökad genomströmning med 3,2-3,7% per vecka för BIW enheten. Om den största flaskhalsen i floor-flödet skulle elimineras så kan produktionen potentiellt öka med 10% jämfört mot dagens produktionstakt.