<p>Då en katalogtjänst skall införas i en verksamhet är det viktigt först genomföra en noggrann analys av vilken katalogtjänst som passar bäst. Om en produkt som inte uppfyller verksamhetens behov väljs kan det få ekonomiska konsekvenser. Detta kan visa sig bland annat genom att problem kan uppstå och att medarbetarna inte kan göra sitt arbete på ett effektivt sätt.</p><p>Detta projekt har som mål att skapa riktlinjer för hur val av en katalogtjänst bör gå till. Riktlinjerna är tänkta att stödja valet från det att katalogtjänster identifierats som möjlig lösning till att några produkter som uppfyller verksamhetens grundläggande behov tagits fram. Som utgångspunkt för valet används det tjänstestöd som erbjuds av katalogtjänster. I både kravframställning och produktspecificering används tjänstestöd som utgångspunkt. Detta ger fördelen att produktutvärderingen, dvs. jämförelse mellan kravspecifikation och produktspecifikationer, kan ske utan på ett naturligt sätt och utan misstolkningar.</p>

Då en katalogtjänst skall införas i en verksamhet är det viktigt först genomföra en noggrann analys av vilken katalogtjänst som passar bäst. Om en produkt som inte uppfyller verksamhetens behov väljs kan det få ekonomiska konsekvenser. Detta kan visa sig bland annat genom att problem kan uppstå och att medarbetarna inte kan göra sitt arbete på ett effektivt sätt. Detta projekt har som mål att skapa riktlinjer för hur val av en katalogtjänst bör gå till. Riktlinjerna är tänkta att stödja valet från det att katalogtjänster identifierats som möjlig lösning till att några produkter som uppfyller verksamhetens grundläggande behov tagits fram. Som utgångspunkt för valet används det tjänstestöd som erbjuds av katalogtjänster. I både kravframställning och produktspecificering används tjänstestöd som utgångspunkt. Detta ger fördelen att produktutvärderingen, dvs. jämförelse mellan kravspecifikation och produktspecifikationer, kan ske utan på ett naturligt sätt och utan misstolkningar.

Syfte: Det föreligger svårigheter att undvika byggprodukter som innehåller farliga ämnen då användningen av dessa varor i vissa projekt är oundviklig spelar dokumentering en nyckelroll. Detta då spårbarhet förutsätter ett gott dokumenteringsunderlag. Genom att vidare kontrollera produkter som byggs in säkerställs det att nödvändig information finns tillgänglig för beslutsfattning och problemlösning. Detta för att möjliggöra hantering av eventuella lagstiftningsförändringar under ombyggnationer eller vid ändring av kemiska ämnens klassificering. Produktval har som ord blivit en vanligare förekomst i byggbranschen efter att Produktvalsprincipen presenterades i Miljöbalkens 2 kapitel 6 §. Produktvalsprincipen uppmanar till att produktval i så stor utsträckning som möjligt ska undvika produkter med fara för människa och miljö om de kan ersättas med mindre farliga. Syftet med arbetet är att kartlägga hur en förvaltarbyggherre inom den offentliga sektorn arbetar med produktval och undersöka vilka problem som kan uppstå kopplat till arbetet samt undersöka hur BIM kan effektivisera processen. Metod: För att upprätta arbetets teoretiska ramverk har en litteraturstudie genomförts. I arbetets fallstudie har empirin som insamlats bestått av dokumentanalys samt intervjuer med projektaktörer. Resultat: Arbetet har kartlagt förvaltarbyggherrens produktvalsprocess samt vidare hur denne ställer krav kopplat till det utförda arbetet, entreprenören genomför sedermera produktval utifrån krav samt rekommendationer i miljöprogram, administrativa föreskrifter samt rambeskrivningar och dokumenterar dessa i projektets loggbok. Problem studien funnit är att produkter ej i full utsträckning registreras utifrån satta krav. Författarna har vidare lokaliserat att i takt med att BIM-utvecklingen fortskrider kommer detta med tid möjliggöra för beställare att tillsammans med färdigställt projekt erhålla en specifik BIM-modell berikad med aktuell produktinformation (en Asset- Information-Model). Då projekterad information och inköpsinformation lagras i en BIM-modell kan en effektivare informationshantering säkerställas med hjälp av leveransspecifikationer vid överföringen av information mellan system. BIM- teknologin möjliggör vidare en effektivare uppföljning av ställda krav samt på sikt en effektivisering av processen som den genomförs idag. Konsekvenser: Rapporten ligger till grund för att tydliggöra upprättning av krav och problem relaterat till produktval under projektering och byggskede. För att produktvalsprocessen ska förlöpa på ett kvalitetsmässigt sätt bör satta krav efterföljas samt ansvariga för registrering genomgå utbildning. Rapporten föreslår att beställare genom ekonomiska incitament kopplar inköpsutbetalningar mot färdig produktdokumentering. En BIM-modell kan när mognadsgrad uppnås med fördel användas som dokumenteringsunderlag. Begränsningar: Rapportens resultat begränsas då undersökningen utförs från tidig design till och med första efterbesiktning samt att endast ett projekt har granskats. / Purpose: There are difficulties in avoiding construction products containing hazardous substances considering that the use of these products are inevitable in some projects. Documentation regarding product selection plays a key role as traceability requires thorough documentation. By adding further control of built-in-products it is ensured that necessary information is available for decision making and problem solving. This will allow the managing of possible legislative changes, during reconstruction or when chemical substances get their classification status changed. Product selection has become a more common occurrence in the construction industry since the release of Miljöbalkens second chapter 6 §, The Product selection principle (Produktvalsprincipen). This legislation has called for product selection to avoid hazardous products where they can be replaced with products less dangerous. The propose with this bachelor thesis is to map how a property developer/facility manager in the public sector transacts the work regarding product selection, map the problems related to the procedure and find a solution to the problem with the help of Building Information Modelling (BIM). Method: To create the theoretical framework of the report a literature study has been conducted. The empirical collection has been made in the form of a case study with empirical collection through interviews and document analysis. Findings: The thesis has mapped how the property developer/facility manager conducts product selection and how the property developer/facility manager sets the requirements connected to product selection. The entrepreneur documents the selected products with an outlook in set requirements in a log book. Problems the study has found are that all utilized products are not documented. The authors have further found that as BIM technology progresses it will eventually enable clients to procure specific BIM models enriched with specific product information. When information is stored in the BIM model it is possible to ensure more efficient information management with the help of information delivery specifications when transferring information in between systems. BIM technology also enables a more efficient follow up of requirements and in the long term a less labour intensive product selection process. Implications: The thesis bases the clarification of requirements and problems that the product selection consists of during the construction planning and construction stage. For the product selection to proceed with quality in mind, set requirements should be followed and the ones responsible for documenting products should undergo adequate training. The thesis proposes clients to connect economic incentives to purchase payments when product documentation is complete. A BIM-model can when maturity level is achieved compile of- and be utilized as product documentation. Limitations: The thesis result is limited in the sense that the investigations that has been conducted has examined the construction phase from early design to final inspection and has studied one project alone.

Legacy systems are usually expensive to maintain, and they quickly become outdated in a fast changing industry with new requirements and technologies. However, replacing an old system with a complete new one could prove both costly and time consuming, and therefore the method of reengineering could present itself as a beneficial alternative. There is a lack of practice-based research in relation to the implementation of software reengineering. The main purpose of this thesis is therefore to recognize key aspects on how to reengineer web-based IT systems in a modern, easy-to-maintain and business-enhancing manner. A case study has been carried out, a reengineering of a legacy system used for product selection at Grindex AB, a Swedish submersible pump supplier and manufacturer. The process includes three stages, firstly a thorough analysis of the legacy system has been carried out, secondly interviews were conducted in order to identify new requirements, and lastly a new system was developed by Struts 2, Spring MVC, Spring, Hibernate in Java and a relationship database of MySQL. The author is presenting six areas of consideration – architecture, function, interface, language, data storage and algorithm – in relation to the software reengineering life cycle, and with a comparison between the legacy system and the reengineered system. / Legacy system är ofta kostsamma att underhålla och de blir fort förlegade i en industri i snabb förändring med nya krav och teknologier. Men det kan samtidigt visa sig kostsamt och tidskrävande att byta ut ett gammalt system mot ett helt nytt. Mot denna bakgrund skulle metoden reegineering kunna utgöra ett fördelaktigt alternativ. Den praktiskt orienterade forskning i relation till programvaruutveckling genom reegineering är knapphändig. Det främsta målet med denna avhandling är därför att ringa in viktiga aspekter sett till hur webbaserade ITsystem skulle kunna reegineras på ett modernt sätt, enkla att underhålla och företagsfrämjande. En studie har genomförts, en reegineering av ett legacysystem som använts för produktval på Gridex AB, en svensk leverantör och tillverkare av dränkbara pumpar. Processen omfattar tre delar. Först genomfördes en grundlig analys av legacy systemet, sedan genomfördes intervjuer för att identifiera nya krav och avslutningsvis utvecklades ett nytt system med Struts 2, Spring MVC, Spring, Hibernate i Java och en relationsdatabas i MySQL. Författaren presenterar sex områden att beakta – arkitektur, funktion, gränssnitt, språk, datalagring and algoritm – i relation till programvarureenginderingens livscykel och med en jämförelse mellan legacysystemet och det reegingerade systemet.