Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur yrkesrollen controller har utvecklats men även hur den utvecklas i framtiden. Detta har studerats med hjälp av professionsteorin där utgångspunkten är att undersöka hur professionaliseringen av controllerns yrkesroll ser ut. Studien utgår från ett strategiskt urval eftersom att studien grundar sig i en specifik yrkesroll. Urvalet innefattar tolv respondenter från sju olika företag där alla respondenter har eller arbetar som controller. För att undersöka syftet har studien utgått från en analysmodell med sex specifika professionskriterier. Studien utgår utifrån en induktiv ansats. Studien visar att yrkesrollen befinner sig i en förändringsfas och håller på att utvecklas bort från sin ursprungliga definition och innebörd. Yrkesrollen utvecklas främst i takt med teknologin och hållbarheten men även i regulatoriska krav. Studien indikerar att controllern i nuläget inte kan identifieras som en profession men i takt med utvecklingen går yrkesrollen mer mot en profession. I nuläget kan den ses mer som en semiprofession eller pre profession. Tidigare forskning har lagt stort fokus på att identifiera vilken utveckling yrkesrollen står inför, där teknologin har varit en utstickande faktor. I denna studie ansågs det vara av betydelse att studera vilka utvecklingsfaktorer som en controller möter i praktiken, samt hur och på vilket sätt teknologin har implementeras i deras roll. Vidare finns det inte någon tydlig forskning kring controller som profession i förhållande till utvecklingsfaktorer vilket denna studie även ska bidra med. Studiens förslag till framtida forskning är en bredare urvalsgrupp samt en mer djupgående studie där observationer även förekommer. / This qualitative study aims to investigate how the role of the controller has but also how it develops in the future. The starting point of the study is to investigate how the professionalization of the controller role looks like. This will be studied with the help of the profession theory. The study is based on the strategic sample because it is based on a specific role, in this case the controller. The sample includes twelve respondents from seven different companies where all the respondents have or work as a controller. To investigate the purpose, the study has been based on an analysis model with six specific profession criteria. The study is based on an inductive approach. The study shows that the controller is in a phase of a change and is evolving away from its original definition and meaning. The controller is evolving mainly in line with technology and sustainability but also in regulatory requirements. The study indicates that the controller cannot be identified as a profession at present but as it develops the role is moving more toward a profession. At present it can be seen more as a semiprofession or preprofession. Previous research has great emphasis on identifying the developments facing the role, where technology has been an outlying factor. In this study, it was considered important to study which development factors that a controller encounters in practice, as well as how and in what way technology has been implemented in their role. Furthermore, there is no clear research on the controller as a profession in relation to development factors, which this study will also contribute to. The studies proposal for future research is a broader sample group and more in-depth study that also includes observations. Furthermore, this study is conducted in swedish.

<p>Recreation leaders on youth recreation centres is a professional category, mostly mentioned in the public conversation when it comes to taxes and youth problems. But what do they really do, what outlook do they have to their task, and finally, how are their daily lives like at work? </p><p>The stories of twelve people represent the basis of this essay which itself consists of two separate studies. Six professional recreation leaders speak about their view of their own work, based on background, mission, education, ethics and position. The recreation leaders´stories reflect a worksituation with meetings of great significance andimportant standpoints. </p><p>In the latter part of the second study we meet six young people who regurlarly visit the centre. The reader will get a picture of how these young people apprehend the recreation centre and how they are treated and received at the centre. The conversations touch upon both the visible and invisible. </p><p>Our purpose has been to discuss the professional role of the leaders with the help of the two parties involved. That is: the visitors´ and the recreation leaders´ stories. In order to do this we have used a professional-theoretic perspective, which means that we concentrate on aspects, such as; commision, education and ethical attitudes. </p><p>The essay aims towards the discussion whether the professional-theoretic perspect ive is possible to apply to the profession itself or not. Furthermore, the professional-theoretic perspective and relations to the visitors is discussed both on an individual- and a community level.</p> / <p>Fritidsledare på fritidsgård är en yrkesgrupp som nästan enbart nämns i det offentliga samtalet när det gäller nedskärningar eller ungdomsproblem. Men vad gör de egentligen, hur ser de på sin uppgift och hur ser deras vardag ut? </p><p>Tolv personers berättelser utgör grunden för denna uppsats som består av två studier. Sex yrkesverksamma fritidsledare talar om sin syn på det egna yrket, utifrån teman som egen bakgrund, uppdrag, utbildning, etik och position. Fritidsledarnas berättelser speglar en arbetssituation full av betydelsefulla möten och viktiga ställningstaganden. I den andra delen möter vi sex fritidsgårdsbesökare. Läsaren får en bild av hur fritidsgårdsbesökare uppfattar fritidsgården och hur de bemöts av fritidsledarna. Samtalen berör både det synliga och det osynliga. </p><p>Vårt syfte har varit att med hjälp av fritidsledarnas och fritidsgårdsbesökarnas berättelser diskutera fritidsledarens yrkesroll. För att göra detta använder vi oss av ett professionsteoretiskt perspektiv, vilket innebär att vi tittar på aspekter som uppdrag, utbildning och etiska förhållningssätt. </p><p>Uppsatsen leder fram till en diskussion kring huruvida det professionsteoretiska perspektivet går att applicera på fritidsledaryrket. Dessutom diskuteras yrkesgruppens förhållningssätt och relation till sin omgivning både på en individ- och samhällsnivå. </p>

Recreation leaders on youth recreation centres is a professional category, mostly mentioned in the public conversation when it comes to taxes and youth problems. But what do they really do, what outlook do they have to their task, and finally, how are their daily lives like at work? The stories of twelve people represent the basis of this essay which itself consists of two separate studies. Six professional recreation leaders speak about their view of their own work, based on background, mission, education, ethics and position. The recreation leaders´stories reflect a worksituation with meetings of great significance andimportant standpoints. In the latter part of the second study we meet six young people who regurlarly visit the centre. The reader will get a picture of how these young people apprehend the recreation centre and how they are treated and received at the centre. The conversations touch upon both the visible and invisible. Our purpose has been to discuss the professional role of the leaders with the help of the two parties involved. That is: the visitors´ and the recreation leaders´ stories. In order to do this we have used a professional-theoretic perspective, which means that we concentrate on aspects, such as; commision, education and ethical attitudes. The essay aims towards the discussion whether the professional-theoretic perspect ive is possible to apply to the profession itself or not. Furthermore, the professional-theoretic perspective and relations to the visitors is discussed both on an individual- and a community level. / Fritidsledare på fritidsgård är en yrkesgrupp som nästan enbart nämns i det offentliga samtalet när det gäller nedskärningar eller ungdomsproblem. Men vad gör de egentligen, hur ser de på sin uppgift och hur ser deras vardag ut? Tolv personers berättelser utgör grunden för denna uppsats som består av två studier. Sex yrkesverksamma fritidsledare talar om sin syn på det egna yrket, utifrån teman som egen bakgrund, uppdrag, utbildning, etik och position. Fritidsledarnas berättelser speglar en arbetssituation full av betydelsefulla möten och viktiga ställningstaganden. I den andra delen möter vi sex fritidsgårdsbesökare. Läsaren får en bild av hur fritidsgårdsbesökare uppfattar fritidsgården och hur de bemöts av fritidsledarna. Samtalen berör både det synliga och det osynliga. Vårt syfte har varit att med hjälp av fritidsledarnas och fritidsgårdsbesökarnas berättelser diskutera fritidsledarens yrkesroll. För att göra detta använder vi oss av ett professionsteoretiskt perspektiv, vilket innebär att vi tittar på aspekter som uppdrag, utbildning och etiska förhållningssätt. Uppsatsen leder fram till en diskussion kring huruvida det professionsteoretiska perspektivet går att applicera på fritidsledaryrket. Dessutom diskuteras yrkesgruppens förhållningssätt och relation till sin omgivning både på en individ- och samhällsnivå.