Denna uppsats syftar till att kartlägga två projekt inom två hjälporganisationer: Xola Educare i Contribution To Opportunities och Digniti Omnia i Svenska kyrkan. Studien visar hur projekten behandlar fem utvalda projektledande kunskapsområden: projektmål, intressenter, krav, tider och kommunikation. Vår frågeställning är: På vilket sätt tillämpas projektledningstekniker vid hantering av: projektmål, intressenter, krav, tider och kommunikation inom hjälporganisationers projekt? Vår utgångspunkt för denna studie är att det finns skillnader i hur nyetablerade och etablerade hjälporganisationer tillämpar kunskapsområden för planeringen av sina projekt. Studien utgår även ifrån att praktiken skiljer sig från hur den klassiska projektledningsläran beskriver de centrala delarna inom utvalda kunskapsområden. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, med intervjuer och dokumentanalys som metod för datainsamling i syfte till att kartlägga projektens nuvarande struktur utifrån kunskapsområden i relation till tidigare forskning.  Tidigare forskning om projekt inom hjälporganisationer visar en trend om ineffektivitet och mindre lyckat resultat än framgångsrika projekt. Projektledarens kompetens och erfarenhet har visat sig spela en roll i detta. Projektledande kunskapsområden har i viss utsträckning anammats men har fortfarande en stor utvecklingspotential och behöver anpassas till den kontext som ideellt baserade hjälporganisationer lever i.  Kartläggningen i sin helhet visar att nyetablerade hjälporganisationer inte använder sig lika mycket av projektledande kunskapsområdena som en mer etablerad hjälporganisation gör. Att praktiken skiljer sig från teorin visar även kartläggningen genom brister i strukturerade metodiska tillvägagångssätt. Verkligheten överensstämmer inte alltid med teorin då individer är föränderliga och projekt är rörliga företeelser som behöver foga sig efter varandra och deras kontext. Kartläggningen och studiens resultat visar att båda projekten har formulerade projektmål i dokumentform. Delprojektledarna har inte genomfört någon intressentanalys i enlighet uppsatsens teori men har en stor medvetenhet om sina intressenter. Kraven som projekten ämnar uppfylla formulerades vid projektstart. Projekten har ingen strukturerad tipsplan innehållande de teoretiska projektledningsteknikerna. Båda projekten har i enlighet med teorin strukturerade mötesformer. / The purpose of this essay is to conduct a survey of two projects within two Non-profit organizations: Xola Educare in Contribution To Opportunities and Digniti Omnia in The Church of Sweden. The study intends to investigate how the projects deal with the five selected areas of knowledge: project goals, stakeholders, requirements, timetable and communication. The essay originates from the research question of: How are knowledge areas applied to structuring projects in Non-profit organizations? Our starting point for this study is that there are differences in how newly established and already established Non-profit organizations will apply knowledge areas for the planning of their projects. The study also assumes that practice differs from how the essay's theory describes knowledge areas. The study has been conducted with a qualitative method, with interviews and document analysis as a method of data collection for the purpose of mapping the current structure of the projects based on knowledge areas in relation to the theory. Previous research on projects driven by Non-profit organizations has illustrated a trend of inefficiency and unsuccessful projects rather than successful. The project managers' skills and maturity are revealed to play a key part for their success. Knowledge areas have been used to a certain extent but still have a great development potential and need to be adapted to the context of Non-profit organizations.  The survey shows that newly established Non-profit organizations do not use as many project knowledge areas as a more established Non-profit organization does, and that theory and practice differ in these two Non-profit organizations. The survey also shows that reality differs from the theory through shortcomings in structured methodological approaches. Reality does not always match the theory when individuals and projects are changing; they need to follow one another and its context. The survey and the results of the study show that both projects have formulated project goals in document form. The project has not conducted any stakeholder analysis according to the essay theory but has a high level of awareness about its stakeholders. The requirements that the projects aim to meet were formulated at the start of the project. The projects have no structured time plan containing the theoretical project management techniques. Both the projects have structured forms of meeting according to the theory.