Sömnstörningar och förskrivning av sömnläkemedel är ett ökande problem i världen och Sverige. Arbetet visar på att prevalensen av användning av sömnläkemedel i Sverige har ökat under åren 2006 till 2019. Från 10,3 % hos kvinnor och 5,9% hos män till 11,1% respektive 6,7 %. I Sverige finns det inga nationella riktlinjer för behandling av sömnstörningar, utan bara på regional nivå. Gemensamt för de regionala rekommendationerna är att kognitiv behandlingsterapi alltid ska testas innan läkemedelsbehandling sätts in. Läkemedelsrekommendationerna skiljer sig något åt mellan regionerna, där melatonin tillkommit de senaste åren hos flertalet regioner. En ökning av antalet patienter som använder melatonin sågs också i arbetet från 2015 till 2019, där den största ökningen var hos de unga vuxna. Godkända indikationer för melatonin är dock bara behandling av sömnstörningar hos ungdomar och vuxna 55+ samt kortvarig behandling av jetlag hos vuxna. Därför är Region Stockholms rekommendation 2020 överraskande. Melatonin är förstahandsval till alla åldrar vid farmakologisk behandling av sömnstörningar.  Bensodiazepinder och Bensodiazepinliknadande läkemedel tillhör de narkotikaklassade sömnläkemedel, vilka medför en ökad risk för att utveckla läkemedelsberoende hos patienterna. Bensodiazepinliknande läkemedel har under många år ökat i Sverige, men i detta arbete tyder det på att den trenden har brutits. Användningen och nyförskrivning av de narkotikaklassade läkemedel har minskat från 2015 till 2019. Incidensen för alla narkotikaklassade sömnläkemedel har minskat, från 8,4% hos kvinnor och 6,4% hos män till 4,2% respektive 3,6%.  För att besvara arbetes syfte, ” hur ser nyförskrivning av sömnläkemedel ut till vuxna människor i Sverige under åren 2015 till 2019” samt ” tidstrender i användningen av sömnläkemedel under åren 2006–2019” gjordes en kvantitativ deskriptiv kohortstudie baserad på olika register. Barn och ungdomar under 18 år exkluderades då de farmakologiska rekommendationerna för barn och ungdomar skiljer sig från de vuxna. Även äldre vuxna över 64 år exkluderades från studien då sömnsvårigheter ökar med åldern och det finns ökad bakomliggande sjuklighet.  De sömnläkemedel som har en ökad risk för att utveckla läkemedelsberoende minskar i förskrivning. Dock undersöktes inte långtidsanvändningen av dessa läkemedel, vilket är viktigt för framtida forskning. / Background: Sleep disorders are an increasing problem in the world, and due to this, prescription of hypnotics is also increasing. Patients who are prescribed benzodiazepines and non-benzodiazepines have a high risk of developing drug-dependency. Aim: To study the incidence in new prescriptions of hypnotics to adults in Sweden during 2015-2019, in relation to gender, age, region, season, prescriber, and comorbidity. Also, to study trends in the use of hypnotics during 2006-2019. Methods: A quantitative descriptive cohort-study based on national registers on in- and outpatient specialist care, and dispensed prescription drugs held by the National Board of Health and Welfare and the Swedish eHealth Agency.  Adults between 18-64 years who had received a new prescription of hypnotics were included. Results:  The prevalence of use of hypnotics has increased during 2006-2019 from 10.3% and 5.9% to 11.1% and 6.7% for women and men, respectively. In contrast, the incidence of newly prescribed benzodiazepines and nonbenzodiazepines has instead decreased during 2015-2019 from 8.4% and 6.4% to 4.2% and 3.6% for women and men, respectively. The proportion dispensed hypnotics increases with rising age, except in the case of melatonin, which is more common among younger patients. Conclusions: The incidence in prescription of benzodiazepines and other sedatives with a high risk of causing drugdependency, has been declining in the latest years. Interestingly, melatonin increases mostly in younger adults, even though melatonin is only indicated for sleep disorders in adults aged 55 years and older, and short time treatment of jetlag in adults.