Diplomarbeit Univ. Zürich, 2008. / Zugleich: Diplomarb. Nachdiplomstudium Internationales Wirtschaftsrecht Zürich, 2006/2008. Literaturverz.

Zugl.: Bremen, Univ., Diss., 2009

Zugl.: Oestrich-Winkel, Europ. Business School, Diss., 2005 u.d.T.: Hellig, Sabine: Carve-out-Abschlüsse und Pro-Forma-Angaben zur bilanziellen Darstellung einer Ausgliederung im Börsenzulassungsprospekt in Deutschland und den USA

Zugl.: Augsburg, Univ., Diss., 2007

Zugl.: Bremen, Universiẗat, Diss., 2009.

1 Liability for defective prospectus Abstract The aim of my thesis is to provide a paper that discusses the overall consequences of an issuer who, in connection with public offer of securities or their admission to the trading on regulated market, provide and make public a defective prospectus that contains untrue, incomplete and misleading information. The thesis does not deal with all aspects of the laws of prospectus. Instead, it focus on particular issues in relation to the prospectus. Mainly, it deals with civil liability arising out of the defective prospectus. As a consequence, the other sanctions, eg. administrative or criminal, are not included in the thesis. In my thesis, I consider prospectus as an informative document that ought to provide certain information in order to protect investors. These information must not be untrue, incomplete or misleading so that the high standard of protection to investors is preserved. High standard of investors protection include, inter alia, higher liability attached to a prospectus. Legal regulations governing civil liability attached to a prospectus are not harmonized on the EU level. Instead, broad discretion is given to Member States in order to provide their own legal regulation regarding civil liability for a defective prospectus. That opens free field for...

in English This thesis deals with process of public offering in Czech capital market's environment. Public offering is an alternative to debt financing for companies concerning raising capital. However, In Czech Republic, when companies confronted with this dilemma, waste majority of them choose debt financing against equity financing. My thesis is divided between introduction, eight chapters and conclusion. In the introduction of my thesis, I set to myself a goal, to answer the question, whether legislative situation in Czech Republic is negatively influencing the number of public offerings, mainly initial public offerings, carried out on Prague stock exchange. Every two chapter of my thesis creates one logical part and therefore I shall describe them as such. In first two chapters, I am enlightening the topic of public offerings and I also try to analyze reasons, which lead companies to undertake the whole process. My concern is also about factors, which company should pay attention to when deciding about going public. In third and fourth chapter I try to analyze the steps, which are necessary for companies to take before engaging in public offering process itself. I take extra care of prospectus, which is the most important document presenting the issuing security to investors. Main analysis...

No description available.

Uppsatsen syftar till att utreda möjligheterna för en investerare att söka ersättning för fel eller brister i ett prospekt för gröna obligationer. Mot bakgrund av detta utreds såväl ansvarsrekvisiten som ansvarssubjekten. Därtill behandlas även betydelsen av råd, rekommendationer och ramverk från branschaktörer. Syftet är vidare att diskutera huruvida ett utökat prospektansvar eller en särreglering av gröna obligationer, helt eller delvis, är motiverad. En grön obligation är ett värdepapper som särskiljer sig från andra värdepapper genom att likviden är förbunden till att investeras i klimatpositiva ändamål. Marknaden för gröna obligationer utvecklas i hög grad genom råd, rekommendationer och ramverk utfärdade av branschorganisationer. Dessa utgör en självreglerande funktion som kompletterar övrig reglering väl, exempelvis beträffande hur likviden får förvaltas. En grön obligation regleras i övrigt genom sedvanliga obligationsrättsliga regler. För närvarande är ansvaret för fel och brister i prospekt endast uttryckligen reglerat för bolagsorganen i 29 kap. 1 § ABL. Detta mot bakgrund av en bestämmelse i prospektdirektivet som ger medlemsstaterna stor frihet att utforma prospektansvaret i enlighet med nationell civilrättslig lagstiftning. Inom svensk rätt måste därför en investerare som anser sig ha lidit skada, till följd av fel eller brister i ett prospekt, och vill utkräva ansvar från emittenten eller en medverkande aktör, välja mellan två tillvägagångssätt utan uttryckligt stöd i en författning. Dessa utgörs av att grunda en talan på en kontraktsrättslig alternativt utomobligatorisk grund, varav den förstnämnda har begränsat med stöd i gällande rätt. Rättsläget anses därför oklart avseende möjligheterna att rikta en talan mot emittenten av ett prospekt eller en medverkande aktör till dess upprättande. Avsaknaden av ett tydligt rättsläge riskerar vidare att skada förtroendet för och hämma effektiviteten på kapitalmarknaden. / This paper examines the possibilities for an investor in a prospectus of green bonds to seek compensation for false or misleading information. That includes the conditions for compensation as well as the liability of different subjects. Furthermore, the importance of advises, recommendations and frameworks from green bond market organizations are being examined. The purpose is also to discuss if an extended liability for a prospectus or a further regulation of green bonds is motivated. A green bond is a security that separates from other securities since the proceeds must be allocated to environmental friendly projects. The market for green bonds develops mainly through advises, recommendations and frameworks from green bond organizations. These are a self-regulating part of the market who complements the other regulation well. For instance, regarding how to manage the proceeds. A green bond is otherwise regulated through traditional bond regulation. The prospectus responsibility for false or misleading information is currently only explicitly regulated for persons exercising corporate functions, through the Companies Act (ABL), chapter 29 paragraph 1. This is due to a formulation in the Prospectus Directive which entails the EU member states a wide possibility to design the responsibility according to the national law system. Thus, the possibility for an investor, that has suffered a loss due to false or misleading information, to claim responsibility from the issuer or a participating subject is a choice between two courses of action without explicit support of the law. The two courses of action are through tort law or on a contractual basis, of which the latter has a limited support in the law. Consequently, the lack of an explicit and transparent state of regulation are risking to damage market efficiency and the public confidence in the capital markets.

För att kunna utveckla en produkt eller en affärsverksamhet är tillgången till finansiering mycket betydelsefull för företag. Nystartade och mindre företag stöter ofta på patrull när de försöker anskaffa kapital från traditionella finansieringskällor såsom banker och riskkapitalister. De nystartade och mindre företagen har istället varit hänvisade till att söka finansiering från ägarnas vänner, familj och andra inom deras bekantskapskrets, för det fallet att deras ägare själva inte har haft tillräckligt med kapital. Den tämligen nya finansieringsformen Equity Crowdfunding kan emellertid vara lösning på finansieringsproblemet för nystartade och mindre företag. Equity Crowdfunding kan beskrivas som en finansieringsform innebärande att ett företag eller dess ägare anskaffar kapital till företaget genom att via internet erbjuda allmänheten att teckna eller köpa värdepapper i företaget. Med anledning av Equity Crowdfunding uppkommer emellertid ett antal betänkligheter av såväl praktisk som legal karaktär. En fråga som förekommit i diskussionen av Equity Crowdfunding i förhållande till svensk rätt är om Equity Crowdfunding-förfarandet strider mot spridningsförbudet i 1 kap. 7 § aktiebolagslagen (2005:551) (ABL). Med tanke på att det inte finns någon praxis avseende spridningsförbudet är det föga förvånande att det förelegat en betydande osäkerhet avseende frågan. I uppsatsen framkommer att väldigt mycket tyder på att de företag som söker finansiering genom Equity Crowdfunding gör sig skyldiga till överträdelser av spridningsförbudet. En överträdelse av det nämnda spridningsförbudet kan ytterst leda till ett fängelsestraff enligt 30 kap. 1 § ABL. Det faktum att en överträdelse kan leda till ett fängelsestraff visar på allvarligheten av en överträdelse. Vidare har det tidigare varit något osäkert om det uppkommer en skyldighet för de finansieringssökande företagen att upprätta ett så kallat prospekt enligt 2 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (LHF). Av den utredning som görs i uppsatsen synes dock någon sådan skyldighet inte uppkomma I uppsatsen föreslås att ett lagstiftningsarbete bör initieras för att göra det möjligt för privata aktiebolag att söka finansiering via Equity Crowdfunding utan att dess företrädare, ägare och andra inblandade aktörer riskerar att hållas straffrättsligt ansvariga, samt vilka överväganden lagstiftaren i övrigt bör göra om ett sådant lagstiftningsarbete sätts igång. / Access to financing is essential in order to develop a product or a business. Small businesses, especially start-ups, have a difficult time raising money. The usual sources of business finance, e.g. bank lending and venture capital, are hard to obtain for small and micro-businesses. Instead, entrepreneurs who lack the personal resources needed to finance their businesses have to turn to friends, family members, and personal acquaintances but those sources are often insufficient.1 A rather new form of financing called Equity Crowdfunding may however be a possible solution to the funding problem of start-ups and small businesses. In essence Equity Crowdfunding means that company turn directly to the public and solicit securities in the company through the Internet in order to finance its business. Equity Crowdfunding gives rise to a number of questions. Pursuant to the prohibition to solicit securities which is expressed in the 1 kap. 7 § aktiebolagslagen (2005:551) (ABL),2 a private limited company must not offer securities of the company to the public. Given that nearly all of the companies who seek financing through Equity Crowdfunding are private limited companies, one question that has occurred is the lawfulness of Equity Crowdfunding. There are no relevant precedents on this matter. Nonetheless in this thesis it is argued that there are many indications that Equity Crowdfunding is unlawful according to 1 kap. 7 § ABL. The fact that a violation of 1 kap. 7 § can lead to criminal liability according to 30 kap. 1 § ABL shows how serious the legislator has seen on an infringement of the prohibition. Furthermore pursuant to 2 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (LHF),3 it is unlawful for a company to offer transferable securities to the public unless a prospectus has been drawn and published. It has been uncertain whether or not the companies using Equity Crowdfunding have to draw and publish a prospectus. In this thesis it is argued that the companies using Equity Crowdfunding aren’t subject to LHF and thus do not have to draw a prospectus when seeking finance through Equity Crowdfunding. In the end of this thesis I suggest that the legislator should initiate a legislative scheme in order to make it possible for Swedish start-ups and small companies to seek financing through Equity Crowdfunding without risking to be held criminally liable. I also present other considerations which I deem necessary.