Denna uppsats behandlar finansieringssättet "crowdfunding" ur ett mervärdesskatterättsligt perspektiv.

Folkfinansiering via Internet har på senare tid växt fram som en finansieringskanal förnya projekt och företagsidéer som har svårt att bli finansierade genom de traditionellafinansieringskanalerna. Det har emellertid varit okänt hur småföretagare ser på dennafinansieringskanal och vad de upplever som dess för- och nackdelar. Syftet med dennauppsats är att skapa förståelse för småföretagares uppfattning och inställning till deolika finansieringskanalerna banklån, riskkapital, kapital från affärsänglar ochfolkfinansiering. Studien har ett särskilt fokus på hur folkfinansiering står sig ursmåföretagarens perspektiv.För att skapa oss en förståelse för småföretagares finansieringssituation har vi samlatteorier som berör finansiering av just småföretag. Den teoretiska referensramenbehandlar därför traditionella finansieringsalternativ som banklån, riskkapital ochaffärsänglar men innehåller även vad som är känt om finansieringsformenfolkfinansiering. Vårt arbete är en kvalitativ studie där vi har intervjuat småföretagare iUmeå om hur de ser på de olika finansieringsformerna samt deras tankar kringfolkfinansiering.Resultatet visar att folkfinansiering kan fungera både som ett komplement och substituttill traditionell finansiering. Respondenterna hade generellt sett en positiv inställning tillfolkfinansiering men hade ändå vissa farhågor om att en folkfinansieringskampanjkunde ta onödigt mycket tid i anspråk och inte ge samma avlastning till entreprenörensom de andra finansieringsalternativen gav. Våra resultat visar även att banklån är enväldigt oattraktiv finansieringsform för denna kategori av företagare. Däremot sesaffärsänglar och riskkapitalister som ett bättre alternativ om det får ske påentreprenörens egna villkor. Fördelarna med affärsänglar och riskkapital jämfört medfolkfinansiering upplever respondenterna är att de utöver kapital även får tillgång tillvärdefull kunskap och viss avlastning i sitt företagande. Detta upplevdes intefolkfinansiering kunna bidra med.

Vi avser att utreda skatteverkets ställningstagande i fråga om moms vid belöningsbaserad crowdfunding. Syftet är att diskutera om , och i vilka fall, moms i samband med belöningsbaserad crowdfunding ska erläggas.

Equity crowdfunding är ett relativt outforskat fenomen, men trots detta finns det viss forskning på ämnet. Den forskning som tidigare har gjorts är utifrån ett traditionellt synsätt på organisationer. Vi ville med hjälp av en kvalitativ studie undersöka och skapa förståelse för vilka andra värden och betydelser än ekonomiskt kapital som aktörer förknippar med equity crowdfunding. Vi hade en viss förförståelse och ville med hjälp av denna skapa en djupare förståelse. Därför valde vi att intervjua fem aktörer som alla har en koppling till bolag som genomfört en equity crowdfunding-kampanj. Med hjälp av ostrukturerade intervjuer lät vi respondenterna tala fritt om sina erfarenheter och utifrån detta kunde vi sedan bilda vår teoretiska referensram. De teman som vi funnit utifrån vår empiri är symboler, identitet, gränser, makt, socialt kapital samt humankapital.

Companies may need an infusion of capital for a multifold of reasons. The importance of capital needed for innovation applies not only to large companies but also to start-ups. In recent years crowdfunding has evolved and become a common alternative for entrepreneurs to finance their start-up. Research about crowdfunding is still in its infancy, and few articles about crowdfunding has yet been published. The purpose of this paper is to examine how social media influences crowdfunding as a communication and marketing channel. The paper is based on a quantitative research strategy, with data regarding 156 campaigns, featured on Kickstarter.com. The outcome of this paper shows that many campaigns used social media to market the campaign. On the contrary not all campaigns used all examined social media. Some social media were more commonly used than other, such as Facebook or Twitter. The outcome of the paper however shows that the number of updates made on the campaigns site does not have any connection regarding the funding level. It can furthermore be other factors that play a crucial role whether or not a campaign reaches its funding goal.

För att kunna utveckla en produkt eller en affärsverksamhet är tillgången till finansiering mycket betydelsefull för företag. Nystartade och mindre företag stöter ofta på patrull när de försöker anskaffa kapital från traditionella finansieringskällor såsom banker och riskkapitalister. De nystartade och mindre företagen har istället varit hänvisade till att söka finansiering från ägarnas vänner, familj och andra inom deras bekantskapskrets, för det fallet att deras ägare själva inte har haft tillräckligt med kapital. Den tämligen nya finansieringsformen Equity Crowdfunding kan emellertid vara lösning på finansieringsproblemet för nystartade och mindre företag. Equity Crowdfunding kan beskrivas som en finansieringsform innebärande att ett företag eller dess ägare anskaffar kapital till företaget genom att via internet erbjuda allmänheten att teckna eller köpa värdepapper i företaget. Med anledning av Equity Crowdfunding uppkommer emellertid ett antal betänkligheter av såväl praktisk som legal karaktär. En fråga som förekommit i diskussionen av Equity Crowdfunding i förhållande till svensk rätt är om Equity Crowdfunding-förfarandet strider mot spridningsförbudet i 1 kap. 7 § aktiebolagslagen (2005:551) (ABL). Med tanke på att det inte finns någon praxis avseende spridningsförbudet är det föga förvånande att det förelegat en betydande osäkerhet avseende frågan. I uppsatsen framkommer att väldigt mycket tyder på att de företag som söker finansiering genom Equity Crowdfunding gör sig skyldiga till överträdelser av spridningsförbudet. En överträdelse av det nämnda spridningsförbudet kan ytterst leda till ett fängelsestraff enligt 30 kap. 1 § ABL. Det faktum att en överträdelse kan leda till ett fängelsestraff visar på allvarligheten av en överträdelse. Vidare har det tidigare varit något osäkert om det uppkommer en skyldighet för de finansieringssökande företagen att upprätta ett så kallat prospekt enligt 2 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (LHF). Av den utredning som görs i uppsatsen synes dock någon sådan skyldighet inte uppkomma I uppsatsen föreslås att ett lagstiftningsarbete bör initieras för att göra det möjligt för privata aktiebolag att söka finansiering via Equity Crowdfunding utan att dess företrädare, ägare och andra inblandade aktörer riskerar att hållas straffrättsligt ansvariga, samt vilka överväganden lagstiftaren i övrigt bör göra om ett sådant lagstiftningsarbete sätts igång. / Access to financing is essential in order to develop a product or a business. Small businesses, especially start-ups, have a difficult time raising money. The usual sources of business finance, e.g. bank lending and venture capital, are hard to obtain for small and micro-businesses. Instead, entrepreneurs who lack the personal resources needed to finance their businesses have to turn to friends, family members, and personal acquaintances but those sources are often insufficient.1 A rather new form of financing called Equity Crowdfunding may however be a possible solution to the funding problem of start-ups and small businesses. In essence Equity Crowdfunding means that company turn directly to the public and solicit securities in the company through the Internet in order to finance its business. Equity Crowdfunding gives rise to a number of questions. Pursuant to the prohibition to solicit securities which is expressed in the 1 kap. 7 § aktiebolagslagen (2005:551) (ABL),2 a private limited company must not offer securities of the company to the public. Given that nearly all of the companies who seek financing through Equity Crowdfunding are private limited companies, one question that has occurred is the lawfulness of Equity Crowdfunding. There are no relevant precedents on this matter. Nonetheless in this thesis it is argued that there are many indications that Equity Crowdfunding is unlawful according to 1 kap. 7 § ABL. The fact that a violation of 1 kap. 7 § can lead to criminal liability according to 30 kap. 1 § ABL shows how serious the legislator has seen on an infringement of the prohibition. Furthermore pursuant to 2 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (LHF),3 it is unlawful for a company to offer transferable securities to the public unless a prospectus has been drawn and published. It has been uncertain whether or not the companies using Equity Crowdfunding have to draw and publish a prospectus. In this thesis it is argued that the companies using Equity Crowdfunding aren’t subject to LHF and thus do not have to draw a prospectus when seeking finance through Equity Crowdfunding. In the end of this thesis I suggest that the legislator should initiate a legislative scheme in order to make it possible for Swedish start-ups and small companies to seek financing through Equity Crowdfunding without risking to be held criminally liable. I also present other considerations which I deem necessary.

Gräsrotsfinansiering är en relativt ny finansieringsform som etablerats på den svenska marknaden. Det finns flertalet olika varianter av gräsrotsfinansiering, men den som har behandlats i uppsatsen är den lånebaserade gräsrotsfinansieringen. Den konstellation vid lånebaserad gräsrotsfinansiering som har varit föremål för undersökning är den när privatpersoner lämnar kredit till andra privatpersoner, med en digital plattform som förmedlare av krediten. Eftersom finansieringsmetoden har varit, och fortfarande är, under ständig utveckling har det medfört en eftersläpning gällande lagstiftning för det aktuella. Det finns således i dagsläget ingen särskild lagstiftning på området. Emellertid har under år 2018 ett betänkande av statens utredning på finansieringsformen lagts fram i Sverige, samt ett förslag på förordning på EU-nivå framställts, varav en framtida reglering är att vänta. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken lagstiftning som blir tillämplig vid ovan nämnda partskonstellation samt att undersöka om kreditgivare erhåller något konsumentskydd. Om så inte är fallet ska en undersökning göras om det föreligger ett behov av konsumentskydd för kreditgivare gentemot plattformar. För att undersöka det har vi i uppsatsen redogjort för vilka skyldigheter och rättigheter som uppstår för respektive part i samband med avtalen jämte en undersökning och analys av den kreditgivande partens konsumentskydd. De två digitala plattformarna Lendify och Fellow Finance är de plattformarna som särskilt har undersökts, för att bringa klarhet om gällande lagstiftning för finansieringsformen. I uppsatsen har det framkommit att konsumentlagstiftning enligt konsumentkreditlagen endast blir tillämplig på kredittagares och plattformars förhållande. Däremot uppstår inget konsumenträttsligt ansvar enligt lagstiftning för plattformar gentemot kreditgivare, trots att det kan anses föreligga ett visst konsumentförhållande. Således föreligger en avsaknad av konsumentskydd för kreditgivare gentemot plattformar vid lånebaserad gräsrotsfinansiering. Vidare torde det föreligga ett behov av konsumentskydd för kreditgivaren.

No description available.

Gräsrotsfinansiering har under 2010-talet vuxit till att bli ett betydelsefullt finansierings-alternativ för små och medelstora företag, vilket även möjliggjort för privatpersoner (icke-professionella investerare) att investera i denna typ av bolag genom att teckna aktier i dem. Investeringar i bolag av mindre storlek kan potentiellt ge mycket god avkastning, men är även förenade med stor risk. Dessa investeringar kan fungera som ett komplement till sedvanliga investeringar på vad som i dagligt tal kallas för ”börsen”, men investeringar i småbolag skiljer mot aktiemarknadsbolag. Värdepappersmarknaden är föremål för rigorös reglering, i syfte att värna om ett starkt investerarskydd och upprätthålla förtroendet för marknaden. Mot bakgrund härav, föreligger högt ställda krav på aktiemarknadsbolagens löpande informationsgivning. Alla inträffade händelser och uppkomna förhållanden, vilka kan tänkas ha en påverkande effekt på aktiens pris ska, i regel, så snart som möjligt delges marknaden. På så vis ges alla befintliga och potentiella aktieägare en rättvis tillgång till information om bolaget, för att ha möjlighet att fatta välavvägda investeringsbeslut. Något motsvarande investerarskydd finns inte implementerat för investeringar i onoterade aktiebolag, utan investerare har få rättsliga medel för att tillskansa sig ytterligare information som kompletterar vad som utges under och i samband med bolagsstämman. Möjligheter till detta finns, men är praktiskt komplicerade att genomdriva. Detta ger upphov till frågan om balans råder mellan ett intresse att värna om investerare, å ena sidan, och ett intresse att underlätta företagande, å andra sidan. Gällande rätt är knappast ändamålsenlig, utan ändringar krävs för att råda bot på obalansen. Investerare bör ges utvidgad rätt till informationsgivning från onoterade aktiebolag när gräsrotsfinansiering tillämpats, eller om investerarkretsen annars är spridd. Krav på löpande informationsgivning av samma brådskande karaktär som råder på aktiemarknaden är emellertid inte önskvärt, utan vore alltför betungande för företagen. Därför föreslås istället kvartalsvis regelbunden informationsgivning från onoterade aktiebolag till investerarna, med komplettering av omedelbar informationsgivning av väsentliga händelser och förhållanden. Sådan reglering skulle tillförsäkra investerare en bättre ställning och hålla dem informerade om bolagets förehavanden, samtidigt som efterlevnaden inte vore oproportionerligt betungande för bolaget och dess befattningshavare. / Crowdfunding has, during the 2010s, grown rapidly to become a meaningful alternative financing solution for small and medium-sized businesses, which has also made it possible for individuals (non-professional investors) to invest in these types of companies, by subscribing for shares. Investments in smaller sized businesses are, however, associated with greater risk. Such investments could work as a complement to more traditional investments on the stock market, but investments in small companies differ from publicly traded companies. The securities markets are subject to rigorous regulation, in order to ensure strong investor protection, as well as maintaining a high level of trust in the market. Therefore, extensive demands on the companies are in place regarding their distribution of ad hoc information. All occurring events and circumstances that might have an impact on the shares’ value, shall, subject to some exceptions, immediately be made public to the market. This will ensure that both existing and potential shareholders are given a fair access to information regarding the company, to have the possibility to make sound investment decisions. Any corresponding investor protection scheme is not implemented for investments in non-publicly traded companies. Investors have access to very few legal tools for obtaining other information than what is given during, and in connection to, the shareholders’ meeting. There are however, a handful of such possibilities, but they are practically complicated to use. This raises the question whether there is a balance at all between an interest of protecting investors on the one hand, and an interest of facilitating for entrepreneurs on the other hand. Today’s regulation is hardly appropriate, and changes are needed, in order to solve the imbalance. Investors should be given a wider right to enforce issuing of information from non-publicly traded companies that have raised capital through crowdfunding, or for other reasons have a diverse group of investors. However, similar urgency for such information, as is demanded on the stock market, is hardly necessary, as it would be far too burdensome for the companies. Therefore, quarterly information distribution is suggested, complemented with immediate information for essential occurring events and circumstances. Such regulation, would ensure investors a better position and keep them informed regarding the business’ operation, while the actions required for ensuring compliance would not be disproportionately burdensome for the company or its executives.