Folkfinansiering via Internet har på senare tid växt fram som en finansieringskanal förnya projekt och företagsidéer som har svårt att bli finansierade genom de traditionellafinansieringskanalerna. Det har emellertid varit okänt hur småföretagare ser på dennafinansieringskanal och vad de upplever som dess för- och nackdelar. Syftet med dennauppsats är att skapa förståelse för småföretagares uppfattning och inställning till deolika finansieringskanalerna banklån, riskkapital, kapital från affärsänglar ochfolkfinansiering. Studien har ett särskilt fokus på hur folkfinansiering står sig ursmåföretagarens perspektiv.För att skapa oss en förståelse för småföretagares finansieringssituation har vi samlatteorier som berör finansiering av just småföretag. Den teoretiska referensramenbehandlar därför traditionella finansieringsalternativ som banklån, riskkapital ochaffärsänglar men innehåller även vad som är känt om finansieringsformenfolkfinansiering. Vårt arbete är en kvalitativ studie där vi har intervjuat småföretagare iUmeå om hur de ser på de olika finansieringsformerna samt deras tankar kringfolkfinansiering.Resultatet visar att folkfinansiering kan fungera både som ett komplement och substituttill traditionell finansiering. Respondenterna hade generellt sett en positiv inställning tillfolkfinansiering men hade ändå vissa farhågor om att en folkfinansieringskampanjkunde ta onödigt mycket tid i anspråk och inte ge samma avlastning till entreprenörensom de andra finansieringsalternativen gav. Våra resultat visar även att banklån är enväldigt oattraktiv finansieringsform för denna kategori av företagare. Däremot sesaffärsänglar och riskkapitalister som ett bättre alternativ om det får ske påentreprenörens egna villkor. Fördelarna med affärsänglar och riskkapital jämfört medfolkfinansiering upplever respondenterna är att de utöver kapital även får tillgång tillvärdefull kunskap och viss avlastning i sitt företagande. Detta upplevdes intefolkfinansiering kunna bidra med.

Companies may need an infusion of capital for a multifold of reasons. The importance of capital needed for innovation applies not only to large companies but also to start-ups. In recent years crowdfunding has evolved and become a common alternative for entrepreneurs to finance their start-up. Research about crowdfunding is still in its infancy, and few articles about crowdfunding has yet been published. The purpose of this paper is to examine how social media influences crowdfunding as a communication and marketing channel. The paper is based on a quantitative research strategy, with data regarding 156 campaigns, featured on Kickstarter.com. The outcome of this paper shows that many campaigns used social media to market the campaign. On the contrary not all campaigns used all examined social media. Some social media were more commonly used than other, such as Facebook or Twitter. The outcome of the paper however shows that the number of updates made on the campaigns site does not have any connection regarding the funding level. It can furthermore be other factors that play a crucial role whether or not a campaign reaches its funding goal.

Bakgrunden till studien bygger på nuvarande finansieringssvårigheter svenska tillväxtföretag möter i tidiga skeden, något som påverkar Sverige negativt eftersom dessa företag kan vara en länk till svensk tillväxt och fler arbetstillfällen. Därför studeras i studien det nyligen framvuxna finansieringsalternativet “Crowdfunding” som en eventuell lösning på problemet. Vidare existerar ett akademiskt gap inom förståelsen av vad som motiverar en individ att engagera sig i crowdfunding vilket är intressant att studera givet kontexten. / Background: The background of this study is based on current funding difficulties Swedish growth companies face in early stages, something that affects Sweden negatively as these companies is a link to Swedish growth, welfare and more jobs. Therefore, the relatively recently developed funding option "Crowdfunding" is being studied, as a possible solution of the problem. Furthermore, there exists a gap within the academic understanding of what motivates an individual to engage in crowdfunding, which is interesting to study the given the context of this study. The crowdfunding platform Framtidslyftet is used as a case company. Aim: This study aims to clarify motivational factors behind Swedish individuals' willingness to financially assist growth companies through crowdfunding. Method: The study combines both the qualitative and quantitative methods. The qualitative work among other things as a pilot study in which interviews were conducted with the purpose of strengthening the main quantitative survey. The methods are furthermore combined in order to triangulate the phenomenon. Using the theoretical frame of reference motivation is studied based on intrinsic an extrinsic motivational factors. Results: The results show that the respondents of this study's survey are primarily motivated by extrinsic motivational factors such as monetary incentives and that material and nonmaterial incentives depend on the situation. They see crowdfunding of growth companies as an investment where the internal factors are important but of secondary importance, plus they want to be engaged passively in growth companies.

Den här studien analyserar Lauren Southerns dokumentärfilm Farmlands, som skildrar konflikten mellan vita och mörkhyade om äganderätten till mark i Sydafrika. Vi analyserar Farmlands utifrån dess språkliga och visuella representationer av den vita respektive mörkhyade befolkningen. Filmen är producerad med hjälp av folkfinansiering (crowdfunding) och distribuerad på Youtube. Syftet är att undersöka vilka diskursiva medel som används och vad dessa har för konsekvens för hur de två grupperna framställs. För att undersöka detta har fyra sekvenser ur filmen valts ut och analyserats med kritisk diskursanalys (CDA) med multimodala inslag som teori och metod. Utöver CDA används teorier gällande dokumentärfilmens logik och förhållande till sanning och verkligheten. Resultatet av analysen visar att Farmlands diskursivt driver ett tydligt vi och de-narrativ som framställer den vita gruppen i rollen som offer och den mörkhyade gruppen som förövare. Filmen erbjuder tittaren en empatisk och personlig relation till de vita individerna medan de mörkhyade diskursivt avpersonifieras och distanseras. / This study analyses Lauren Southern’s crowdfunded doumentary Farmlands, which depicts the ongoing land disputes between the black and white population of South Africa. The analysis focuses on the various representations of the white and black population in South Africa. The production of the documentary was made possible with the help of crowdfunding before it was published on Youtube. The purpose of this study is to identify which discoursive tools Southern utilizes and how those tools shape the representations of the white and black population of South Africa. In order to do this we selected four sequences from the documentary which we then analyzed using critical discourse analysis (CDA) with multimodal features as both the method and theory. In addition to CDA, we also used theories of documentary logic and the relationship documentary film has with the concept of truth and reality. The result of the analysis shows that Farmlands discoursively enforces a we and them narrative which paints the white population as the victims and the black population as the perpetrators. The documentary offers the viewer an emphatic personal relationship with the white individuals seen in the documentary, while the black people in the documentary are, through Southern’s use of discoursive tools, dehumanized and made difficult to relate to.