Inom matematikundervisningen är det vanligt att lärare använder skriftliga prov därde väljer ut provuppgifter i syfte att bedöma en elevs matematiska förmågor.Tidigare forskning visar att lärare tenderar till att betona imitativa resonemang iundervisningen, och detta återspeglas också i de prov som de konstruerar. Dessaimitativa resonemang hindrar eleverna från att utveckla samtliga förmågor som dehar rätt till. Det finns däremot inte mycket forskning kring om hur dessaprovuppgifter väljs ut. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur lärare väljerut olika provuppgifter och vad lärare anser vara viktigt när de använder skriftligaprov. Denna studie genomfördes i södra Sverige, där lärarna följde Skolverketsutgivna kursplan för matematik på högstadiet som grund för sin undervisning. Sexlärare deltog i undersökningen genom att bidra med skriftliga prov som hanteraralgebra samt genom att delta i semistrukturerade intervjuer. Både proven ochintervjuerna har analyserats tematiskt med, en kvalitativ ansats. Det framgår frånintervjuerna att lärarna använder ett konsekvent och enkelt språk för att underlättaför eleverna. Lärarna trycker även på att svarsalternativ kan användas för attmöjliggöra att fler elever kan besvara uppgiften. Användandet av det konsekventaspråket tyder på att lärarna strävar efter att eleverna ska kunna prestera väl påprovet, vilket gör det lättare att godkänna eleverna. Från proven kan man observeraatt lärarna fortsätter att betona imitativa resonemang genom att flera uppgifterenbart testar metodförmåga, som till exempel Förenkla uttryck eller Lösa enekvation. Studien indikerar att det är viktigt att den verksamma läraren ska varamedveten om att kreativa aspekter kan gå förlorade och imitativa resonemang kanbetonas när delar av ett prov förenklas för att möjliggöra för fler elever ska kunnaprestera bättre på ett prov. Sådana förenklingar kan bidra till att syftet med att läsamatematik ändras från att förstå till att memorera eller imitera.