Bakgrund: I sitt arbete möter sjuksköterskor individer som är allvarligt sjuka eller som tagit emot ett negativt besked. En sådan svår situation kan leda till en kraftfull psykologisk reaktion och om inte individens bemästringsförsök räcker till kan tillståndet leda till psykisk kris. Personer runt den drabbade, såsom närstående, påverkas av situationen och kan uppvisa liknande mer eller mindre kraftfulla stressreaktioner och även psykisk kris. Det är sjuksköterskan ansvar att omhänderta och informera den närstående. Att dessa möten är av god kvalitet är viktigt för att den drabbade ska kunna bearbeta den psykiska krisen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av mötet med närstående i psykisk kris. Metod: Semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes. Insamlad data bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplever mötet med närstående i psykisk kris på olika sätt. Mötet påverkas av olika komponenter som kan bidra till både förbättring eller försämring. Slutsats: Sjuksköterskor anser att yrkeserfarenhet är det som kan förbättra mötet med den närstående. Litteraturen påvisar ett behov av utbildning. En slutsats som dras är att det finns ett behov av en handbok för dessa möten för sjuksköterskestudenter och nyexaminerade sjuksköterskor som saknar yrkeserfarenhet. / Background: The nurse will frequently meet individuals who have received bad news. A stressful situation can lead to a powerful psychological reaction that might result in a mental crisis if the individuals coping mechanisms are insufficient. Those around the individual in a mental crisis, such as relatives or the nurse, become secondarily affected by the situation and may have similar, more or less powerful stress-reactions and might even develop a mental crisis themselves. Aim: To describe nurses perception of the encounter with relatives in a mental crisis. Method: Semi-structured interviews with open questions were conducted. Collected data were processed using qualitative content analysis. Results: Nurses perceive the meeting with relatives in a mental crisis in different ways. The encounter is affected by various components that can contribute to either the improvement or worsening of the interaction. Conclusion: Nurses believe that experience is one thing that can improve the encounter with the relatives. Literature point out a need for education. A conclusion that can be drawn from the result is that there is a need for a manual in how to interact with individuals in a mental crisis for nursing students and recently graduated nurses that lack clinical experience.