It is the contention of this paper that, contrary to his own belief, John Stuart Mill did not, after his "mental crisis" of 1826, succeed in his attempt to achieve a meaningful integration of the analytical and the affective, through his cultivation of the feelings by poetry. On the contrary, through his subsequent detemination to place these two attributes (the analytic and the affective) in a clearly proscribed xelation to each other (by virtue of his postulation of the exclusive presence of the former in science or logic and the latter in poetry), Mill only succeeded in creating, in this codification, what we can describe as an image of his {to use T. S. Eliot's somewhat unfashionable phrase) "dissociated sensibility." / Thesis / Master of Arts (MA)

Bakgrund: I sitt arbete möter sjuksköterskor individer som är allvarligt sjuka eller som tagit emot ett negativt besked. En sådan svår situation kan leda till en kraftfull psykologisk reaktion och om inte individens bemästringsförsök räcker till kan tillståndet leda till psykisk kris. Personer runt den drabbade, såsom närstående, påverkas av situationen och kan uppvisa liknande mer eller mindre kraftfulla stressreaktioner och även psykisk kris. Det är sjuksköterskan ansvar att omhänderta och informera den närstående. Att dessa möten är av god kvalitet är viktigt för att den drabbade ska kunna bearbeta den psykiska krisen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av mötet med närstående i psykisk kris. Metod: Semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes. Insamlad data bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplever mötet med närstående i psykisk kris på olika sätt. Mötet påverkas av olika komponenter som kan bidra till både förbättring eller försämring. Slutsats: Sjuksköterskor anser att yrkeserfarenhet är det som kan förbättra mötet med den närstående. Litteraturen påvisar ett behov av utbildning. En slutsats som dras är att det finns ett behov av en handbok för dessa möten för sjuksköterskestudenter och nyexaminerade sjuksköterskor som saknar yrkeserfarenhet. / Background: The nurse will frequently meet individuals who have received bad news. A stressful situation can lead to a powerful psychological reaction that might result in a mental crisis if the individuals coping mechanisms are insufficient. Those around the individual in a mental crisis, such as relatives or the nurse, become secondarily affected by the situation and may have similar, more or less powerful stress-reactions and might even develop a mental crisis themselves. Aim: To describe nurses perception of the encounter with relatives in a mental crisis. Method: Semi-structured interviews with open questions were conducted. Collected data were processed using qualitative content analysis. Results: Nurses perceive the meeting with relatives in a mental crisis in different ways. The encounter is affected by various components that can contribute to either the improvement or worsening of the interaction. Conclusion: Nurses believe that experience is one thing that can improve the encounter with the relatives. Literature point out a need for education. A conclusion that can be drawn from the result is that there is a need for a manual in how to interact with individuals in a mental crisis for nursing students and recently graduated nurses that lack clinical experience.

Bakgrund: Hemsjukvård har bedrivits i Sverige sedan 1970-talet. Inom den somatiska vården ser man detta som en vårdform som stärker patientinflytande. Trots att psykisk ohälsa utgör den största orsaken till sjukskrivning i Sverige ser man inte samma utbyggnad av hemsjukvården inom psykiatrin. Istället bedrivs akutpsykiatrisk vård fortfarande mestadels som slutenvården. Detta trots att man vet att många patientgrupper far illa av att vistas inom den psykiatriska avdelningsmiljön. Ny lagstiftning öppnar dock upp för en utbyggnad även av akutpsykiatrisk hemsjukvård. Syfte: Att beskriva hur akutpsykiatrisk vård påverkas av att utföras i hemmiljö, dels för patienten och dels ur ett organisatoriskt/strukturellt perspektiv. Metod: En litteraturöversikt utifrån en analys av tolv vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design. Resultat: Akutpsykiatrisk hemsjukvård skapar i de flesta fall positiva erfarenheter jämfört med den vård som ges på sjukhusförlagda psykiatriska akutmottagningar.  Patienter och anhöriga blir nöjdare. Vården når patienterna tidigare och sparar betydande summor på minskade slutenvårdsinläggningar. Den kan dock inte helt ersätta slutenvård utan kompletterar denna. Det uppstår även en del negativa upplevelser och effekter, som ibland förefaller motsägelsefulla. Diskussion: Utifrån Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans granskas de artiklar som valts ut och två huvudsakliga teman behandlas: Den dörrvaktande funktionen samt vårdandet i akutpsykiatrisk hemsjukvård. Det förefaller som om en maktförskjutning, från vårdgivaren till patienten, är fundamentet i vad som skapar fördelar med hemsjukvård vid akutpsykiatriska tillstånd. En bidragande orsak till de förbättrade behandlingsresultaten tycks vara tidigare upptäckt av psykisk ohälsa på grund av ökad tillgänglighet. Vårdformen fick således en oväntad preventiv effekt som minskar psykisk ohälsa. Det förefaller som att det ibland finns en konflikt mellan vårdandet och kostnadseffektiviteten. Nackdelar som lyfts fram är ökat ansvar för patienter och anhöriga och en otrygg arbetssituation för vårdpersonalen. / Background: Since the 1970s home based care has been carried out in Sweden. In somatic care this is regarded as a form of care that strengthens the patient´s influence. Although mental disorders are the main cause of sick leave in Sweden, one can´t see the same expansion of home based care within psychiatric care. Emergency psychiatric care is instead mostly conducted as inpatient care. This is despite knowing that many groups of patients are harmed by staying in the environment of a psychiatric ward. New legislation will open up for an expansion of psychiatric emergency home care with inpatient standard. Aim: To describe how emergency psychiatric care is affected by being cared out in a home environment, for patients and from an organizational/structural perspective.  Method: A literature review based on an analysis of twelve scientific articles with both qualitative and quantitative design. Result: In most cases emergency psychiatric home care creates a positive experience compared to the care given in hospital based psychiatric emergency care. Patients and relatives are more satisfied. The care reaches patients earlier and saves considerable amounts of money on reduced inpatient admissions. However, it can´t completely replace inpatient care but complement it. Psychiatric home care also creates some negative experiences, which sometimes seems contradictory.  Discussion: Based on Dorothea Orem´s Self-care Deficient Nursing Theory the selected items are examined and the two main themes are created: gatekeeping and caregiving in acute psychiatric home care. It seems that a shift of power from the caregiver to the patient is the basis of what creates advantages of home care for acute psychiatric conditions. One factor contributing to the improved treatment outcomes seems to be earlier detection of mental health problems based on increased accessibility. This preventive effect on mental health was unexpected. It appears that there sometimes is a conflict between caring and cost-effectiveness. Disadvantages highlighted are the increased responsibility for patients and families, and a precarious job situation for caregivers.