Bakgrund: Hemsjukvård har bedrivits i Sverige sedan 1970-talet. Inom den somatiska vården ser man detta som en vårdform som stärker patientinflytande. Trots att psykisk ohälsa utgör den största orsaken till sjukskrivning i Sverige ser man inte samma utbyggnad av hemsjukvården inom psykiatrin. Istället bedrivs akutpsykiatrisk vård fortfarande mestadels som slutenvården. Detta trots att man vet att många patientgrupper far illa av att vistas inom den psykiatriska avdelningsmiljön. Ny lagstiftning öppnar dock upp för en utbyggnad även av akutpsykiatrisk hemsjukvård. Syfte: Att beskriva hur akutpsykiatrisk vård påverkas av att utföras i hemmiljö, dels för patienten och dels ur ett organisatoriskt/strukturellt perspektiv. Metod: En litteraturöversikt utifrån en analys av tolv vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design. Resultat: Akutpsykiatrisk hemsjukvård skapar i de flesta fall positiva erfarenheter jämfört med den vård som ges på sjukhusförlagda psykiatriska akutmottagningar.  Patienter och anhöriga blir nöjdare. Vården når patienterna tidigare och sparar betydande summor på minskade slutenvårdsinläggningar. Den kan dock inte helt ersätta slutenvård utan kompletterar denna. Det uppstår även en del negativa upplevelser och effekter, som ibland förefaller motsägelsefulla. Diskussion: Utifrån Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans granskas de artiklar som valts ut och två huvudsakliga teman behandlas: Den dörrvaktande funktionen samt vårdandet i akutpsykiatrisk hemsjukvård. Det förefaller som om en maktförskjutning, från vårdgivaren till patienten, är fundamentet i vad som skapar fördelar med hemsjukvård vid akutpsykiatriska tillstånd. En bidragande orsak till de förbättrade behandlingsresultaten tycks vara tidigare upptäckt av psykisk ohälsa på grund av ökad tillgänglighet. Vårdformen fick således en oväntad preventiv effekt som minskar psykisk ohälsa. Det förefaller som att det ibland finns en konflikt mellan vårdandet och kostnadseffektiviteten. Nackdelar som lyfts fram är ökat ansvar för patienter och anhöriga och en otrygg arbetssituation för vårdpersonalen. / Background: Since the 1970s home based care has been carried out in Sweden. In somatic care this is regarded as a form of care that strengthens the patient´s influence. Although mental disorders are the main cause of sick leave in Sweden, one can´t see the same expansion of home based care within psychiatric care. Emergency psychiatric care is instead mostly conducted as inpatient care. This is despite knowing that many groups of patients are harmed by staying in the environment of a psychiatric ward. New legislation will open up for an expansion of psychiatric emergency home care with inpatient standard. Aim: To describe how emergency psychiatric care is affected by being cared out in a home environment, for patients and from an organizational/structural perspective.  Method: A literature review based on an analysis of twelve scientific articles with both qualitative and quantitative design. Result: In most cases emergency psychiatric home care creates a positive experience compared to the care given in hospital based psychiatric emergency care. Patients and relatives are more satisfied. The care reaches patients earlier and saves considerable amounts of money on reduced inpatient admissions. However, it can´t completely replace inpatient care but complement it. Psychiatric home care also creates some negative experiences, which sometimes seems contradictory.  Discussion: Based on Dorothea Orem´s Self-care Deficient Nursing Theory the selected items are examined and the two main themes are created: gatekeeping and caregiving in acute psychiatric home care. It seems that a shift of power from the caregiver to the patient is the basis of what creates advantages of home care for acute psychiatric conditions. One factor contributing to the improved treatment outcomes seems to be earlier detection of mental health problems based on increased accessibility. This preventive effect on mental health was unexpected. It appears that there sometimes is a conflict between caring and cost-effectiveness. Disadvantages highlighted are the increased responsibility for patients and families, and a precarious job situation for caregivers.

Bakgrund: Vård i hemmet tycks bli allt mer nödvändigt när befolkningen blir allt äldre och det förordas i nationella utredningar om framtidens vårdorganisation. Det finns dock stora utmaningar med att förflytta vård av akut sjuka patienter från akutmottagningar till patienters hem.  Syfte: Studiens syfte är att beskriva erfarenheter av den mobila vården. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomförs med 12 personer med erfarenhet av mobil vård i Sverige, så som sjuksköterskor, läkare, tjänstemän och politiker. Kvalitativ latent innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Studiens resultat redovisas utifrån ett tema “En holistisk vård given genom samverkan i patientens hemmiljö”, med tre huvudkategorier “gränslöst samarbete”, “resurser i närmiljö” och “helhetssyn av patienten”.  Studiens resultat visade att samverkan är av stor vikt för fungerande mobil vård. Det behövs både organisatoriskt samarbete mellan olika vårdorganisationer och ett nära samarbete mellan de olika läkare och sjuksköterskor som har hand om samma patient för att de ska kunna ta ett gemensamt ansvar för patienten. Eftersom mobil vård främst används för äldre multisjuka behövs en helhetssyn på patienten, där mobil vård ger patienter och anhöriga en upplevelse av trygghet. Slutsats:  Studien antyder att den mobila vården ses som en rörlig vård som kommer till den vårdsökande och inte tvärtom. Resurserna fördelas där de gör mest nytta, det vill säga närmast individen. Den mobila vården ses som ett komplement till den traditionella sjukhusvården. Det innebär ett annorlunda arbetssätt som kräver ett tätt samarbete mellan olika personalkategorier och organisationer, där det inte pratas om gränser utan om patientens behov och situation. / Introduction: Provision of mobile care at the home of patients appears to become necessary as the population becomes increasingly older. But there are challenges in moving acute care from hospitals to the home of patients. Aim: The aim of the study is to describe the experiences of the mobile care. Method: Semi structured interviews are conducted with 12 persons with experience of mobile care in Sweden, such as nurses, doctors, civil servants and politicians. Qualitative latent content analysis was used as an analysis method. Result: The study's result is presented on the basis of a theme "A holistic care given through collaboration in the patient's home environment", with three main categories "borderless cooperation" "resources in the immediate environment" and "holistic view of the patient". The results show that cooperation is of utmost importance to achieve functioning mobile care. Cooperation both on an interorganizational level and on a close teamwork level is required for all of the involved parties in mobile care to take on a joint responsibility for the patient. As mobile care is foremost provided to elderly multimorbid patients, a comprehensive view on patient care is required in which the patient and its relatives experience security. Conclusion: This study suggests that mobile care is seen as a moving care that comes to the seeking person and not the other way around. The resources are distributed where they make the most use, that is, closest to the individual. Mobile care is seen as a complement to the traditional hospital care. This means a different way of working that requires close collaboration between different categories of personnel and organizations, where it does not talk about boundaries but about the patient's needs and situation.

De centrala stödteamen som studerats i denna studie är ett komplement till den lagstadgade verksamheten i sina respektive kommuner i arbetet med elever som utmanar i skolan och /eller är i problematisk skolfrånvaro. De studerade teamen arbetar på uppdrag av socialförvaltningen, Barn och ungdomsförvaltningen eller en kombination av de båda. Studien är gjord med den grundade teorin som metod och med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv då både metod och teori lyfter informanternas upplevelse av sin verklighet. Syftet med denna studie är att analysera de framgångsfaktorer men även hinder som några studerade centrala stödteam upplever i arbetet med elever i problematisk skolfrånvaro. Det som framkommer i studien är att de studerade stödteamens konstruktion och centrala styrning där genom att verka på alla skolor i en kommun gör det möjligt att använda sig av både de bemötanden och förutsättningar som presenteras i studiens resultat.De framgångsfaktorer som framkommit i studien som också är studiens main concern är uppdelade i två huvudgrupper. Den ena är Framgångsrika Bemötanden där några nyckelkategorier blivit centrala. Dessa nyckelkategorier är; Icke-dömande, Respekterande, Inlyssnande, Förstående, Icke kravsättande, Avlastande, Samarbetande, Samordnande samt Relationsskapande. De studerade teamen menar att det inte går att prioritera dessa kategorier, men att Icke-dömandet är en förutsättning för de övriga. Den andra huvudgruppen är Gynnsamma Förutsättningar. Denna huvudgrupp delas in i: Tid, Kompetens och erfarenhet, Likvärdighet, Upparbetade relationer, Intensivvarande samt organisation. I studien har också framkommit hinder i de studerade teamens verksamhet. Dessa framkommer i olika grad samt på olika sätt för de studerade teamen, men har sammanfattats i några faktorer; Sekretess, Bedömda/dömda pedagoger-ledning, Dömande personal, Komma in i “slutna hem” samt Ekonomi. Dessa hinder menar de studerade teamen kan bromsa upp effektiviteten i både tid och insats i ett ärende de verkar i. Den organisatoriska lösningen där både socialtjänst och skola samverkar är den konstellation som enligt de studerade stödteamen är den bästa och då i kombination med att det i teamet finns både lärare som kan tala skolans språk och även tala med skolan utan att upplevas okunnig eller oförstående. Detsamma gäller anledningen till att socialtjänsten är representerad med en socionom som kan möta socialtjänsten på samma sätt. / The central support team in this study are a complement to the ordinary work with students that is challenging the school or/ and are in problematic school absenteeism. The study uses the grounded theory as method and a social constructive perspective when both method and theory explain the informers experience of their own reality.  Studien är gjord med den grundade teorin som metod och med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv då både metod och teori lyfter informanternas upplevelse av sin verklighet. The teams that been studied are initiated by the social department, the school department and some by a mix of them both. The mix are de model that all teams meant was the most successful and best suited constellation with a teacher and a social worker, working together. The reason with this opinion is that the team in the study explains it with the credibility that teacher are better suited to talk with the school and the social worker are better suited to run the communication with the social services. The purpose with this study is to reveal the factors of success in some central support teams work with students in problematic school absenteeism, and also unveil the obstacles that the studied support team could meet in their work with these students. What the study shaws is that how the studied team were constructed with their professions and the fact that they are under a central control and not are tied to one separate school or area were the main factor that allows both the factors of success and the favourable prerequisite that is the two main concerns with this study to work.The factors of success that appeared in the study are represented by two main concerns, the first one is the Personal treatment meeting with people. Some key categories that construct this factor of success are None-judging, Respecting, In-listening, Understanding, Not demanding, to unburden, Cooperating, Coworking and Relation construction. The teams in the study point out that there is impossible to prioritize these categories, but the None-judging behaviour is the prerequisite for the others.The second main concern is the favourable prerequisite for the teams to work. This main consern is divided in; Time, competence and experience, comparability, already done relations, intensity being and organization. The team in the study have an agreement in that it is these categories that divide them from the ordinary work whit students in problematic school absenteeism in their municipalities and that is their strikingness that is the key to make the factors of success to work.In this study there also appeared some obstacles in the work for the teams. These obstacles appear in different grade and different ways for the team in the study, but are concluded in the key categories, Confidentiality, judged/ condemned school personnel, Judgemental personnel, to enter closed homes and economy. These categories the team in the study are factors that can inhibit their work and make it less efficient over time and in effort and also are results presented in the study.

In cases where children and youths are in need of support from various activities in order to have their needs met, authorities shall collaborate towards the common goal: the child’s best interests. The concept lacks an unambiguous definition and professionals should make decisions adjusted to the child’s individual needs. Within the Mobile team, which is an interprofessional form of collaboration between the school and social services, the different professional groups could be characterized by different perspectives. This may lead to different interpretations which can pose a challenge to agree on a joint decision for the child’s best interests. The study is based on a qualitative approach through semi-structured interviews with six professionals within a mobile team. The theories used to analyze the empirical material is collaboration theory and theory about discretion in decision making. Several noteworthy results were find. The mobile team work early and preventive both generally and with more concrete interventions for the child’s best interests. The work within collaboration can be divided into resourse-, information- and knowledge exchange which creates the opportunity to get at better overall picture of the child. Further, to work for the child’s best interests the mobile team focuses on school, spare time and family, as different areas that are important for the child. Their approach is also characterized by understanding and supporting individual needs. Finally, there are factors that need to be considered to fulfil a successful collaboration. For example, the professionals must be aware of each other’s duties, roles, activities and regulatory systems.