Fyra analysander intervjuades om deras upplevelser av den psykoanalytiska situationen. Materialet analyserades med hjälp av EPP (empirical phenomenological psychologial) -metoden. Resultatet beskriver fenomenets meningsstruktur som en helhet och visar på den psykoanalytiska situationens generella kännetecken: den psykoanalytiska situationen som något svårfångat, som ett upprepat omprövande, som ett arbete, den präglas av konflikter och motstånd, en upplösning av tid och rum, ett möte med analytikern, ett rum för självutforskande och avslutningsvis, identitetsskapande självreflektion. Resultatet visar att upplevelsen av den psykoanalytiska situationen är något upplösande som bryter med den vanliga livsvärldsupplevelsen. Den är något irrationellt svårfångat. Resultaten visar också hur upplevelsen präglas av relationen till analytikern, hur den möter motstånd och konflikt. Avslutningsvis hur det formas något nytt genom ett prövande och utforskande meningsskapande.

Med utgångspunkt i samhällets problematik av ökande sexualbrott, och barns sexualitet som tabubelagt ämne, har vi formulerat studiens syfte. Vi syftar på att om barns sexualitet lyfts tidigt på ett positivt sätt utvecklar barn en sund syn på sexualitet i framtiden. Således vill vi undersöka hur förskollärare förhåller sig till, samt arbetar med, barns sexualitet och syn på sina intima kroppsdelar i förskolan. Studiens teoretiska referensram bygger på Foucaults makt- och diskursbegrepp samt Freuds psykoanalytiska teori. Vår undersökning utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare. Studiens resultat visar att barns sexualitet uttrycks i relation till naturligt och onaturligt, dels indirekt dels direkt i tal. Resultatet visar även att förskollärarna endast arbetar med barns sexualitet i förskolan om barnen själva initierar det samt beroende på vad för sorts sexuella aspekter det handlar om. Det kan även utläsas i resultatet att förskollärarna lyfter föräldrar-, kultur- och åldersaspekter som möjligt hinder i avseende deras arbete med barns sexualitet. Slutligen visar resultatet att arbetslagets funktion samt litteraturen är två delar som framförs centrala av förskollärarna i deras arbete med barns sexualitet.