Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

<p>Vårt mål var att ta reda på om mjölkkors naturliga beteenden får utövas i de befintligadjurhållningssystemen och undersöka skillnader mellan KRAV och konventionelldjurhållning. Intervjuer görs på 35 konsumenter, 6 bönder och 2 djurskyddsinspektörer.Konsumenter intervjuas för att se hur mycket allmänheten vet om ekologisk hållning avmjölkkor och deras naturliga beteenden. En statistisk analys gjordes på intervjuerna avkonsumenter och bönder. Tre bönder på respektive produktion intervjuas för att få enjämförelse av åsikter om naturliga beteenden samt djurskyddsinspektörers åsikt om hurhållningen av kor fungerar tas fram. Bönderna på KRAV har alla lösdrift, längre bete ochavvänjer kalven senare. Samtliga bönder hade liknande åsikter om hur separationenpåverkar ko och kalv. Konsumenter hade i regel god kunskap om KRAV och vad de görför mjölkkorna. Djurskyddsinspektörerna hade skilda åsikter om huruvida KRAVfrämjade kornas naturliga beteenden.</p>

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur barn använder sig av det naturliga materialet i sin lek utomhus. Forskning visar att det naturliga materialet är något som är bra och utvecklande för barn men att förskollärare har minimal kunskap om detta. Frågeställningar som studien utgår från är: Vilka medierande handlingar skapas i barns utelek med naturliga material? Hur används tidigare erfarenheter i lek med naturligt material? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och resultatet analyseras med hjälp av interaktionsanalys. Observationerna genomförs på två olika förskolor i Sverige och de barn som medverkar i studien är 2-5 år. I resultatet framkommer det att barn använder sin fantasi och sina tidigare erfarenheter i lek med naturliga material utomhus. Förskollärarnas regler och tidigare erfarenheter sätter stopp för barns lek och det naturliga materialet är inte alltid deras förstahandsval vid valet av material i leken. En slutsats i studien är att barn är fantasifulla och kreativa och kan på så vis skapa lek och de omvandlar det naturliga materialet till något nytt som de är intresserade av.

<p>Today’s housing system for laying hens has limitations for the hens natural behavior. Despite the current law of prevention of cruelty to animals, this might implicate health problems for the hens. This degree project is aiming to improve the situation for laying hens in cage-systems. The aim with our project is to bring forward a draft of a cage that improves the welfare of laying hens. The studies includes the hen in a natural life and in production, the law of prevention of cruelty to animals and studies of materials and design of current cages, this will hopefully bring out improved alternatives. There are about 5,3 million laying hens in Sweden at this moment but only about seven percent of them have access to open-air and the opportunity to implement their natural behavior. About one million laying hens are kept in approved cage-systems by the New Technique Evaluation Program, according to Swedish Board of Agriculture. These approved systems must include perches, nest boxes, claw shorteners and litter area. For each hen the area must be at least 0,06 square meter. These requirements are not enough with regard to the possibility for the hens to express their natural behaviors. A dammed up behavior can result in stereotypes. All disturbances in behavior are closely related to stress and arise from situations where the handling of the animals is not optimal. The most efficient way of handling emerged stereotypes is to solve the underlying problems i.e. as far as possible adjust the animals environment to improve the possibility to express themselves in a natural way. Regarding to the cage, considerations have been taken concerning natural behaviors that will benefit the welfare of the hen. The system is more commodious, more well-planned concerning perches in position and height, larger area of the cage, the nests and litterboxes, and sand as littersubstrate etcetera.</p>

<p>I denna uppsats undersöker jag om den procentuella löneutvecklingen för de män som fick barn precis efter det att den första pappamånaden infördes, januari 1995, var sämre än för de män som fick barn precis innan reformen genomfördes, december 1994. Med datamaterial från Statistiska centralbyrån, genomförs ett naturligt experiment. Den huvudsakliga slutsatsen då man jämför den procentuella löneutvecklingen av medellönerna är att även då de fäder som fick barn i januari 1995 tog ut mer föräldrapenning har inte deras löneutveckling påverkats. Löneutvecklingen för dessa fäder är densamma som för de fäder som fick barn i december 1994. Därmed finns det inget i denna uppsats som tyder på att om män tar ut en liten andel föräldraledighet sänder det en negativ signal till arbetsgivaren som justerar lönen nedåt för mannen i fråga.</p>

I denna uppsats undersöker jag om den procentuella löneutvecklingen för de män som fick barn precis efter det att den första pappamånaden infördes, januari 1995, var sämre än för de män som fick barn precis innan reformen genomfördes, december 1994. Med datamaterial från Statistiska centralbyrån, genomförs ett naturligt experiment. Den huvudsakliga slutsatsen då man jämför den procentuella löneutvecklingen av medellönerna är att även då de fäder som fick barn i januari 1995 tog ut mer föräldrapenning har inte deras löneutveckling påverkats. Löneutvecklingen för dessa fäder är densamma som för de fäder som fick barn i december 1994. Därmed finns det inget i denna uppsats som tyder på att om män tar ut en liten andel föräldraledighet sänder det en negativ signal till arbetsgivaren som justerar lönen nedåt för mannen i fråga.

Today’s housing system for laying hens has limitations for the hens natural behavior. Despite the current law of prevention of cruelty to animals, this might implicate health problems for the hens. This degree project is aiming to improve the situation for laying hens in cage-systems. The aim with our project is to bring forward a draft of a cage that improves the welfare of laying hens. The studies includes the hen in a natural life and in production, the law of prevention of cruelty to animals and studies of materials and design of current cages, this will hopefully bring out improved alternatives. There are about 5,3 million laying hens in Sweden at this moment but only about seven percent of them have access to open-air and the opportunity to implement their natural behavior. About one million laying hens are kept in approved cage-systems by the New Technique Evaluation Program, according to Swedish Board of Agriculture. These approved systems must include perches, nest boxes, claw shorteners and litter area. For each hen the area must be at least 0,06 square meter. These requirements are not enough with regard to the possibility for the hens to express their natural behaviors. A dammed up behavior can result in stereotypes. All disturbances in behavior are closely related to stress and arise from situations where the handling of the animals is not optimal. The most efficient way of handling emerged stereotypes is to solve the underlying problems i.e. as far as possible adjust the animals environment to improve the possibility to express themselves in a natural way. Regarding to the cage, considerations have been taken concerning natural behaviors that will benefit the welfare of the hen. The system is more commodious, more well-planned concerning perches in position and height, larger area of the cage, the nests and litterboxes, and sand as littersubstrate etcetera.

Undersökningar visar att elever har svårt att ta till sig evolutionsteorin och i stället väljer att förklara evolutionen med icke vetenskapliga argument. Till exempel väljer de att förklara fjällharens vita vinterpäls med att en vit päls gör att den syns sämre. Det här är ett exempel på att eleverna gärna förklarar evolutionen som behovsstyrd. En laboration utformades för att illustrera hur variation och urval ger evolution i en plantpopulation. Laborationen går ut på att eleverna under en tid studerar en population med plantor som utsätts för torka. Plantorna har olika simulerade genotyper och kommer därför att reagera olika på torkstressen. Tanken med laborationen var att få elever att använda sig av mer vetenskapliga förklaringar till evolutionen istället för icke veteskapliga. Resultaten visar att eleverna ändrat uppfattning, men inte riktigt till en mer vetenskaplig förklaring utan de har gått från sin tidigare förklaringsmodell till att inte riktigt kunna förklara vad som händer vid evolution.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2010. / At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Manuscript. Paper 3: Manuscript. Härtill 3 uppsatser.

Missuppfattningar inom ämnet evolution är vitt spridda inom skolväsendet, både bland elever, studenter och lärare. Denna studie avser att undersöka om och hur vanliga missuppfattningar reproduceras i svenska läroböcker. En innehållsanalys utfördes på läroböcker för grundskolans senare år samt för gymnasiets kurs Biologi 1. Resultatet från analysen visade att manifesta problem, vilka är direkta reproduceringar av missuppfattningar i text, förekom i alla de analyserade böckerna. Latenta problem, som inte är meningar som är felaktiga i sig men snarare ganska oskyldiga påståenden som kan misstolkas av läsaren och kan leda till framtida missuppfattningar, förekom i högre grad i läroböckerna för grundskolans senare år. Analysen visade även att direkt identifiering och hantering av vanligt förekommande missuppfattningar förekom i högre grad hos läroböckerna för gymnasiets kurs Biologi 1. Slutsatser från denna studie är att reproducering av missuppfattningar förekommer i svenska läroböcker och att dessa kan vara svåra att undvika i många fall.  Dock så kan vi som lärare minimera dessa missuppfattningar genom att vara försiktiga med vilka ord vi använder i undervisningen samt genom att belysa de missuppfattningar som finns.