Chromium and other heavy metals are known to cause issues related to human and environmental health when they occur in high concentrations in ecosystems. Chromium poses a particularly large threat if it occurs in its hexavalent form, Cr(VI), as it is highly reactive and carcinogenic. The aim of this project was to investigate the wastewater emitted from a tannery in Liwonde, Malawi, with respect to the metals Cr, Al, Cd, Cu, Fe, Mn, Pb and Zn, and to reduce the concentrations using locally available materials. A particular emphasis was put on chromium.   Wastewater collected from the tannery was analysed to determine the total and dissolved concentrations of the metals using a Microwave Plasma-Atomic Emission Spectrometer (MP-AES). The wastewater was then mixed with various dosages of peeled and unpeeled Moringa Oleifera seed powder as well as pure Moringa Oleifera shell powder and sand collected from river Shire. Thereafter, the remaining concentrations of metals were analysed. Additional analyses of various contact times were performed for the removal agent that had shown the best results.     The analyses showed a total chromium concentration of 2.25 ppm and a dissolved chromium concentration of 0.251 ppm in the wastewater discharged from the tannery. Both concentrations were lower than what had initially been expected but still above both the WHO guideline value for chromium in drinking water and the Swedish threshold value for chromium in industrial wastewater (0.05 ppm). No other metals were found in concentrations above trace levels. All of the investigated removal agents, except for pure shell powder, showed positive results for chromium removal. The highest removal observed for dissolved chromium was 72 % and occurred with a removal agent mixture of 5.0 g of river sand and 2.0 g of unpeeled Moringa Oleifera seed powder to 100 mL of wastewater. The reduction of total chromium was 97 % for the same removal agent mixture. However, lower dosages of the removal agents also gave a chromium removal of similar size. Due to resource limitations, no analysis of whether the wastewater contained Cr(III) and Cr(VI) could be performed.   Considering the low initial concentrations of metals emitted from the tannery, there is no urgent need for further treatment of the wastewater. This study has however substantiated the theory that Moringa Oleifera seeds can be used as a low-cost chromium remediation agent in wastewater, a result that can be of use to improve the water quality in other industries and applications. / Det har länge varit känt att krom och andra tungmetaller kan orsaka hälso- och miljöproblem när de förekommer i höga koncentrationer i ekosystem. Krom utgör ett särskilt stort hot om det förekommer i sin sexvärda form, Cr(VI), eftersom det är mycket reaktivt och cancerogent. Syftet med detta projekt var att undersöka avloppsvattnet från ett garveri i Liwonde, Malawi, med avseende på metallerna Cr, Al, Cd, Cu, Fe, Mn, Pb och Zn, samt att minska koncentrationerna med hjälp av lokalt tillgängliga material. En särskilt tonvikt lades på krom.   Avloppsvatten som inhämtats från garveriet analyserades med hjälp av en mikrovågsplasma-atomemissionsspektrometer (MP-AES) för bestämning av total samt löst koncentration av metallerna. Avloppsvattnet blandades sedan med olika doser av pulver från skalade och oskalade Moringa Oleifera-frön, liksom med pulver från skal av Moringa Oleifera-frön och sand från Shire-floden. Därefter analyserades proverna med avseende på återstående metallkoncentrationer. Ytterligare undersökningar genomfördes med olika kontakttider för det inbindningsmedel som visat bäst resultat.   Analyserna visade en total kromkoncentration på 2,25 ppm och en löst kromkoncentration på 0,251 ppm i det avloppsvatten som släpptes ut från garveriet. Båda koncentrationerna var lägre än vad som ursprungligen hade förväntats, men ändå över både WHOs riktlinjer för krom i dricksvatten och det svenska gränsvärdet för krom i industriellt avloppsvatten (0,05 ppm). Inga andra metaller påvisades i betydande koncentrationer. Alla undersökta inbindningsmedel, med undantag av Moringa Oleifera-skal, visade positiva resultat för kromrening. Den största observerade reningen för löst krom var  72 %, och uppmättes för en blandning av 5,0 g sand och 2,0 g pulver av oskalade Moringa Oleifera-frön till 100 mL avloppsvatten. Reduktionen av totalt krom var 97 % för samma blandning. Även lägre doser gav dock en nästan lika hög reningsgrad. På grund av resursbegränsningar kunde ingen analys av huruvida avloppsvattnet innehöll Cr(III) eller Cr(VI) genomföras.   Då avloppsvattnet från garveriet endast innehöll låga koncentrationer av metaller finns inget akut behov av ytterligare rening. Denna studie har dock styrkt tesen att Moringa Oleifera-frön kan användas som ett lågkostnadsalternativ för rening av krom i avloppsvatten. Detta resultat kan vara användbart för att förbättra vattenkvaliteten vid andra industrier och tillämpningar.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Fjärrvärmepriserna i Sverige varierar mycket mellan olika städer, där landets dyraste priser är mer än dubbelt så höga som de lägsta. Priset beror på flera olika faktorer, vilka påverkar både efterfrågan och produktionen. Exempelvis så påverkas produktionskostnaderna av vilket bränsle som används. Kostnaderna beror även på antalet kunder, eftersom fjärrvärmeföretag kan ses som naturliga monopol med fallande styckkostnader längs den relevanta efterfrågan. Syftet med denna studie är att analysera hur fjärrvärmepriset påverkas av olika förklarande faktorer. Till detta används en kvantitativ metod där en reducerad prisregression skattas, baserad på paneldata för åren 2015 till 2019 för de 100 största fjärrvärmenäten i Sverige. Resultaten visar att en högre andel biobränsle och spillvärme minskar priset på fjärrvärme, vilket kan vara en förklaring till de prisskillnader som finns. Även antalet kunder har en negativ effekt på priset. Detta indikerar att fjärrvärmeföretagen kan utnyttja stordriftsfördelar och därmed agera som naturliga monopol.

Högre halter av färg och naturligt organiskt material (NOM) i ytvattnet har på senare år blivit ett ökande problem på norra halvklotet och så även vid Lovö vattenverk. För att utvärdera nya reningsmetoder som har kapacitet att avskilja dessa föroreningar vill man använda sig av undersökningar i pilotskala. För att resultaten ska gå att överföra till vattenverket behöver man först undersöka hur den befintliga pilotanläggningens referenslinje, som ska användas som just referens vid framtida försök, förhåller sig till fullskalan. Studien kom fram till att flödet kan ställas in så att ett reningssteg i taget går med samma ytbelastning och uppehållstid i referenslinjen och i vattenverket, men ald-rig alla samtidigt på grund av skillnader i skalförhållanden mellan de olika reningsste-gen. Den mest kritiska parametern för avskiljningen av föroreningar som skapar turbi-ditet och NOM är dosen aluminiumsulfat (ALG). För att avskiljning av NOM mätt som bland annat UV254, TOC, DOC och SUVA krävs det i referenslinjen en överdosering av ALG på minst 15 procent för att denna ska vara lika effektiv som den i vattenverket. I den kemiska fällningen i vattenverket och i referenslinjen är det framförallt humusämnen med aromatisk struktur som tas bort. Dessa är ämnen som är mer nedbrutna och äldre i sin karaktär. Det är alltså samma fraktioner av NOM som avskiljs i de bägge processerna. Skillnaden i avskilj-ning mellan dem ligger i att det under studien avskildes kvantitativt mer NOM av äldre mer nedbrutet, humöst material i referenslinjen än i vattenverket. Detta beror på att det i referenslinjen doserades mer fällningskemikalie än i vattenverket.

This thesis addresses the problem of extracting keywords which represent the rulings and and grounds for the rulings in Swedish court documents. The problem of identifying the candidate keywords was divided into two steps; first preprocessing the documents and second extracting keywords using a keyword extraction algorithm on the preprocessed documents. The preprocessing methods used in conjunction with the keywords extraction algorithms were that of using stop words and a stemmer. Then, three different approaches for extracting keywords were used; one statistic approach, one machine learning approach and lastly one graph-based approach. The three different approaches used to extract keywords were then evaluated to measure the quality of the keywords and the rejection rate of keywords which were not of a high enough quality. Out of the three approaches implemented and evaluated the results indicated that the graph-based approach showed the most promise. However, the results also showed that neither of the three approaches had a high enough accuracy to be used without human supervision. / Detta examensarbete behandlar problemet om att extrahera nyckelord som representerar domslut och domskäl ur svenska rättsdokument. Problemet med att identifiera möjliga nyckelord delades upp i två steg; det första steget är att använda förbehandlingsmetoder och det andra steget att extrahera nyckelord genom att använda en algoritm för nyckelordsextraktion. Förbehandlingsmetoderna som användes tillsammans med nyckelordsextraktionsalgoritmerna var stoppord samt avstammare. Sedan användes tre olika metoder för att extrahera nyckelord; en statistisk, en maskininlärningsbaserad och slutligen en grafbaserad. De tre metoderna för att extrahera nyckelord blev sedan evaluerade för att kunna mäta kvaliteten på nyckelorden samt i vilken grad nyckelord som inte var av tillräckligt hög kvalitet förkastades. Av de tre implementerade och evaluerade tillvägagångssätten visade den grafbaserade metoden mest lovande resultat. Däremot visade resultaten även att ingen av de tre metoderna hade en tillräckligt hög riktighet för att kunna användas utan mänsklig övervakning.

I denna studie har kalkbruks styrkeförändring över tid undersökts.  Inom kulturmiljövården finns det vid restaureringar ett behov av att använda hållbara kalkbruk. En efterfråga finns också på beräkningsbara kalkmurbruk för att kunna räkna på konstruktionslaster i murverk. Reparationsbruk måste vara kompatibla med såväl underliggande material som befintligt bruk. De bör ha samma hållfasthet som de äldre kalkbruken samt hellre underordna sig i styrka än tvärtom. Hållfasthetsbestämning på murbruk ska enligt standard utföras på gjutna provkroppar efter 28 dygn. Eftersom kalkbruk karbonatiserar långsamt behövs mycket längre tid innan full styrka uppnåtts. Det finns inga hållfasthetskrav på luftkalkbruk, däremot finns hållfasthetskrav för hydraulisk kalk. Hållfastheten som anges på dessa är då mätta enligt standard efter 28 dygn. Styrketillväxten därefter kan bli avsevärt högre än vad som är önskvärt. Genom laboratorieundersökningar har förändringar av styrkan i kalkbruk fastställts. De standardiserade metoderna har använts men provtillfällena har utökats till att förutom att göras efter 28 dygn också utföras efter 90 och 180 dygn. Bruk har blandats av traditionellt tillverkad svensk kalk samt industriellt framställd hydraulisk kalk. Blandningsförhållandet 1:1,5 (kalk:sand) har valts då det är ett rimligt blandningsförhållande med avseende på historisk autencitet. Den standardiserade provningsmetoden behövde justeras något gällande härdningsklimat på grund av problem med bruk innehållandes luftkalk. Studien visar att hållfastheten hållfastheten många gånger nästan fördubblas mellan 28 och 180 dygn. På denna tid har inte provkropparna hunnit genomkarbonatiseras och hållfastheten förväntas att öka ytterligare. Att standarden varken i fråga om tidpunkt för bestämmande prov eller i fråga om härdningsklimat passar luftkalk har medfört att en parallell studie gjorts. Där har tidigare metoder för hållfasthetsbestämning kartlagts samt jämförts. / In this study, the change in strength of lime mortar over time was investigated. There is a need to use sustainable lime mortars during the restoration and protection of cultural heritage structures. Repair mortars must be compatible with both the underlying material and the existing mortar. There is additionally a demand for calculations regarding the final strength of limestone mortars as the strength of the repair mortar should be the same as or less than the older lime mortar. According to existing standards, strength determination of mortar must be carried out on cast specimens after 28 days. Since lime carbonates slowly, a much longer time is needed before full strength is achieved. There are no strength requirements for air lime mortar, but there are for hydraulic lime. The reported strengths of these materials are measured according to the standard after 28 days. Strength increases thereafter can become considerably higher than desirable. Through laboratory experiments, changes in the strength of lime mortar were investigated using standardized methods. The number of tests were extended so that, in addition to being performed after 28 days, they were also carried out after 90 and 180 days. The mortars were mixed with traditionally produced Swedish lime and industrially produced hydraulic lime. A mixing ratio of 1:1.5 (lime:sand) was chosen as it is reasonable with regard to historical authenticity. A mapping and comparison of previous Swedish methods and standards for strength determination was also performed. The results show how the strength of the different mortars increases between 28 and 180 days.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida designen och innehållet på en mindre förskolegård bidrar med begränsningar eller möjligheter till det sociala samspelet. Ett etnografiskt förhållningssätt har använts som metod och innefattar deltagande observationer samt medföljande observationer, så kallade go-alongs. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp av två teoretiska begrepp, och de är agens och affordance. Resultatet av studien visar att designen på förskolegården påverkas av storleken och framför allt friytan av densamma och att detta sedan påverkar vilket innehåll som möjliggörs. Innehållet i sin tur har visat sig bidra med både begränsningar och möjligheter till det sociala samspelet, vilket i denna studie handlar om den fria leken på förskolegården. Resultatet av denna studie tillsammans med den tidigare forskning som finns inom området men även de riktlinjer och rekommendationer från myndigheter är samstämmiga när det gäller designen och dess innehåll på en förskolegård. Nämligen att alla förskolegårdar bör vara stora nog för att möjliggöra en design vars innehåll är så varierat som möjligt för att bidra med mer möjligheter än begränsningar till det sociala samspelet fri lek.

<p>I det här arbetet presenteras en studie från ett projekt som ägde rum i Kolmården djurpark sommaren och hösten år 2003. Projektet bygger på ett uppdrag från jordbruksdepartementet. Det handlade om huruvida grävlingar i fångenskap reagerar i olika stressande situationer. För att kunna undersöka detta har grävlingarnas naturliga beteende studerats under fyra perioder från juni till september samma år. Det som studerats under perioden är grävlingarnas olika beteenden, lokationen i grävlingshägnet samt fysiologiska parametrar så som hjärtfrekvens och kroppstemperatur hos grävlingarna. </p><p>Observationerna har i huvudsak skett nattetid och då genom filmning med kamera med IR-belysning. För att kunna mäta hjärtfrekvens och kroppstemperatur opererades en sändare in i grävlingarna. Grävlingarna är nattaktiva djur som vanligtvis vilar under dagen. De är mest aktiva under våren och sommaren och därefter avtar aktiviteten successivt fram till vintern när den går i vila. De tillbringar minst tid i sina bohyddor under sommarperioden och när hösten kommer uppehåller de sig mer och mer i hyddorna. Grävlingarnas kroppstemperatur ligger på ca 37 ° C men sjunker när hösten och vintern närmar sig. Hjärtfrekvensen varierar mellan 50 och 120 slag per minut beroende på hur aktiva de är.</p>

I det här arbetet presenteras en studie från ett projekt som ägde rum i Kolmården djurpark sommaren och hösten år 2003. Projektet bygger på ett uppdrag från jordbruksdepartementet. Det handlade om huruvida grävlingar i fångenskap reagerar i olika stressande situationer. För att kunna undersöka detta har grävlingarnas naturliga beteende studerats under fyra perioder från juni till september samma år. Det som studerats under perioden är grävlingarnas olika beteenden, lokationen i grävlingshägnet samt fysiologiska parametrar så som hjärtfrekvens och kroppstemperatur hos grävlingarna. Observationerna har i huvudsak skett nattetid och då genom filmning med kamera med IR-belysning. För att kunna mäta hjärtfrekvens och kroppstemperatur opererades en sändare in i grävlingarna. Grävlingarna är nattaktiva djur som vanligtvis vilar under dagen. De är mest aktiva under våren och sommaren och därefter avtar aktiviteten successivt fram till vintern när den går i vila. De tillbringar minst tid i sina bohyddor under sommarperioden och när hösten kommer uppehåller de sig mer och mer i hyddorna. Grävlingarnas kroppstemperatur ligger på ca 37 ° C men sjunker när hösten och vintern närmar sig. Hjärtfrekvensen varierar mellan 50 och 120 slag per minut beroende på hur aktiva de är.

Developed model for easier animal welfare assessment- with examples from dairy cows in loose housing Animals in captivity are completely dependent on human care. If captive animals are prevented from exhibiting their natural behavior, they may suffer. Animal welfare inspectors, who insure that the animal welfare legislation is followed, use a checklist to assess the situation in the husbandry. This checklist contains only two levels of assessment, which may result in a lack of detail in the assessment of the husbandry. The objective of this report was to develop a more detailed model that provides an overview of the situation in husbandry. The developed model was customized for dairy cows in loose housing with information from the animal welfare legislation, scientific results and advice from experts, and was then tested in four husbandries for dairy cows. The model was divided into five categories for which the assessment parameters were adapted. A rating scale with different colors and scores was developed to assess different qualities of husbandries and a control help text was made to facilitate the assessment. To illustrate the results they were placed in a pie chart. The major conclusion of this report is that a model like this works very well when the details of animal husbandry shall be shown. Besides that, a rating scale with more levels than those in the current checklist is necessary to develop an accurate overview of animal husbandries. A model like this can help the animal welfare inspectors to distinguish different types of animal keepers and thus optimize inspection procedures.