Taligenkänning som verktyg vid direkttextning av tv-program har börjat användas på försök av några utländska tv-bolag. I examensarbetet undersöks möjligheten att använda svensk taligenkänning för att direkttexta tv-program på Sveriges Television. Ett av de största hindren för talbaserad direkttextning är att den kognitiva belastningen ökar vidsamtidigt lyssnande, talande, och skrivande. Dessa tre moment måste kunna utföras samtidigt av textaren. Undersökningar visade att det borde vara fullt möjligt att arbeta på detta sätt. Flera av de taligenkänningsprogram som finns på marknaden har testkörts. De svenska rogrammen har inte samma prestanda som de engelska. VoiceXpress utsågs till det program som skulle användas under resten av arbetet vid test av direkttextning. En prototyp utvecklades som kopplade ihop taligenkänningsprogrammet med text-tv-sändaren och som gav textaren möjligheten att snabbt korrigera felaktigt tolkade ord. Resultaten man uppnår med det nya sättet att texta är varierande. Tempot i tv-programmet är avgörande eftersom det blir en fördröjning på de utsända textblocken. Vid lågt tempo blir resultatet acceptabelt. Är tempot högt blir resultatet däremot underkänt. Den stora fördelen med taligenkänning i jämförelse med traditionell direkttextningsteknik är att taligenkänning är lättare att lära sig.

Societies are facing great challenges with obtaining a good quality and quantity of drinking water in the context of climate change. Increases in natural organic matter (NOM) and per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) have been observed in lakes and drinking water the past years, which is of great concern for water treatment plants in Sweden. It is therefore vital to increase the knowledge regarding the distribution of these substances in the environment. The main objective of this project was therefore to further develop a hydrodynamic model for lake Ekoln by including transportation and degradation of NOM. This was to be done by calibrating the model in terms of total organic carbon (TOC) and Water colour (Colour). A second objective was to investigate the requirements to successfully model PFAS in Ekoln for future studies. The study was done using the model MIKE 3 FM, developed by the Danish Hydraulic Institute (DHI) The two variables TOC and Colour, were calibrated separately for the period of February 2017 to September 2018. For TOC the within-lake processes were decay and sedimentation. These were described using a reference decay constant for 20 °C (k0), that was scaled using the Arrhenius temperature coefficient (θ), and sedimentation was represented by a settling velocity (vsm). For Colour the included process was photooxidation. This process was described using a maximum photooxidation rate (kphoto) that was scaled using the Monod relation including parameters for minimum photosynthetically active radiation (PAR) necessary for photooxidation to occur (Imin) and a PAR half saturation constant (I1/2). The calibration of TOC resulted in the following best fit parameters for k0  of 0.001 d-1, θ of 1.07 and vsm of 0.001 md-1. The calibration of Colour resulted in the following best fit parameters for kphoto of 0.0125 d-1, Imin of 0 µmol photons m-2s-1 and I1/2 of 4 µmol photons m-2s-1. Overall it can be concluded that the chosen processes managed to capture the seasonal variations of TOC and Colour, and the calibrated parameter values are in line with similar studies. The assumption of not including autochthonous input proved to be the biggest source of error in the calibration of TOC but proved to have a minor influence on the calibration of Colour. To achieve a more realistic representation of photooxidation in the vertical profile, for the simulation of Colour, more processes should be considered to be added in the model in future studies. The results presented in this study contributes with increased knowledge of carbon budgets in lakes and can be used to predict water quality hazards connected to climate change and extreme events. The limited access to PFAS data for Ekoln, constrained the study of PFAS and only two sources could therefore be studied: The sewage treatment plant Kungsängsverket and precipitation. The results showed that the simulated concentrations of PFAS in Ekoln only accounted for 40 % of the observed concentrations. It could further be concluded that the contribution from precipitation is negligible. For future studies it is judged to be vital to include Fyrisån as a PFAS source, and to look into processes that influence PFAS distribution, such as sedimentation and adsorption to organic matter. / Samhällen står idag inför stora utmaningar vad gäller att tillhandahålla god kvalitet och kvantitet av dricksvatten under rådande klimatförändringar. De senaste åren har det observerats ökande halter av naturligt organiskt material (NOM) och per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i sjöar och dricksvatten, vilket är bekymmersamt för Sveriges vattenreningsverk. Det är därför av största vikt att öka kunskapen om dessa ämnens distribution i miljön. Huvudsyftet med denna studie var därför att vidareutveckla en hydrodynamisk modell för sjön Ekoln så att den även inkluderar transporten och nedbrytningen av NOM. Detta utfördes genom att kalibrera modellen för totalt organisk kol (TOC) och Vattenfärg (Färg). Ett andra syfte var att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att kunna modellera PFAS på ett korrekt sätt i Ekoln. Studien utfördes i modellverktyget MIKE 3 FM, utvecklat av DHI.  De två variablerna TOC och Färg kalibrerades separat för perioden februari 2017 – september 2018. Processerna som valdes att påverka TOC var nedbrytning och sedimentation. Dessa processer beskrevs med hjälp av en referens-nedbrytningskonstant för 20 °C (k0), vilken anpassades med hjälp av Arrhenius temperaturkoefficient (θ) och sedimentation beskrevs med hjälp av en sedimentationshastighet (vsm). Färg påverkades endast av processen fotooxidation vilken beskrevs med en maximal hastighet för fotooxidation  (kphoto) som anpassades med hjälp av Monods relation. Anpassningen skedde med hjälp av parametern för minimal fotosyntetiskt aktivt ljus (PAR) för att fotooxidation ska ske (Imin) samt en PAR halv mättnads konstant (I1/2) .  Kalibreringen resulterade i värden för k0 av 0.001 d-1, θ av 1.07 och vsm av 0.001 md-1. Kalibreringen för Färg resulterade i värden för kphoto av 0.0125 d-1, Imin av 0 µmol fotoner m-2s-1 och I1/2 av 4 µmol fotoner m-2s-1. Det kan konstateras att de valda processerna lyckas med att beskriva säsongsvariationerna av både TOC och Färg och att de kalibrerade parametervärdena stämmer överens med litteraturen. Antagandet om att inte inkludera autoktont tillförsel av organiskt material (NOM från ytvatten), visade sig vara den största felkällan i simulering av TOC, men visade sig ha en mycket liten påverkan på simuleringen av Färg. För en mer realistisk bild av fotooxidations spridning i djupled, för simuleringen av Färg, bör fler processer övervägas att inkluderas i modellen för framtida studier.  Studien av PFAS var begränsad av tillgången till data, vilket medförde att endast två källor av PFAS till Ekoln analyserades: reningsverket Kungsängsverket och nederbörd. Resultaten visade att den simulerade koncentrationen av PFAS endast motsvarade 40 % av den observerade. Vidare kunde det konstateras att tillförsel av PFAS från regn kan antas vara försumbar. För framtida studier av PFAS i Ekoln bedöms det vara avgörande att inkludera Fyrisån som en källa, samt att vidare undersöka processer som påverkar transporten av PFAS så som sedimentation och adsorption till organiskt material.

The Linz Center of Mechatronics’ SymSpace platform is designed to provide intelligent design and training for the traditional engineer training and industrial design approach in the field of motor design, which relies on the engineer’s own experience and manual work. This paper first analyzes and explores the usage patterns and possible improvement perspectives of motor design components using SymSpace user data. Then an attempt is made to summarize the motor design manual provided by LCM using a text summary model and use it for training engineers. Next, a question-and-answer system model was used to try to provide an aid system for engineers in design. The evaluation of text summaries and question and answer systems is difficult in the motor design domain because the amount of redundant textual information in this domain is small and key information is often presented in detail rather than in the main stem of the sentence. In this case, instead of evaluating the model using traditional machine scores, this paper refers to the feedback from LCM experts as future users. The final results show that, despite the problems of difficulty in explaining the reasons; the possibility of being misleading; and the loss of information details, both attempts are generally positive and the exploration in this direction is worthwhile. / Symspace från Linz Center of Mechatronics är utformad för att tillhandahålla intelligent design och utbildning för den traditionella ingenjörsutbildningen och den industriella designmetoden inom motorkonstruktion, som bygger på ingenjörens egen erfarenhet och manuellt arbete. I den här artikeln analyseras och utforskas först användningsmönster och möjliga förbättringsperspektiv för komponenter för motorkonstruktion med hjälp av användaruppgifter från Symspace. Därefter görs ett försök att sammanfatta den motorkonstruktionshandbok som tillhandahålls av LCM med hjälp av en modell för textsammanfattningar och använda den för att utbilda ingenjörer. Därefter användes en modell för ett system med frågor och svar för att försöka tillhandahålla ett hjälpsystem för ingenjörer vid konstruktion. Utvärderingen av textsammanfattningar och fråga-och-svar-system är svår inom motorkonstruktionsområdet eftersom mängden överflödig textinformation inom detta område är liten och nyckelinformation ofta presenteras i detalj snarare än i huvudstammen av meningen. I det här fallet hänvisar den här artikeln i stället för att utvärdera modellen med hjälp av traditionella maskinpoäng till feedback från LCM-experter som framtida användare. De slutliga resultaten visar att trots problemen med svårigheten att förklara orsakerna, möjligheten att vara vilseledande och förlusten av informationsdetaljer är båda försöken generellt sett positiva och att utforskningen i denna riktning är värd att fortsätta.

Formality Style Transfer (FST) is the task of automatically transforming a piece of text from one level of formality to another. Previous research has investigated different methods of performing FST on text in English, but at the time of this project there were to the author’s knowledge no previous studies analysing the quality of FST on text in Swedish. The purpose of this thesis was to investigate how a model trained for FST in Swedish performs. This was done by comparing the quality of a model trained on text in Swedish for FST, to an equivalent model trained on text in English for FST. Both models were implemented as encoder-decoder architectures, warm-started using two pre-existing Bidirectional Encoder Representations from Transformers (BERT) models, pre-trained on Swedish and English text respectively. The two FST models were fine-tuned for both the informal to formal task as well as the formal to informal task, using the Grammarly’s Yahoo Answers Formality Corpus (GYAFC). The Swedish version of GYAFC was created through automatic machine translation of the original English version. The Swedish corpus was then evaluated on the three criteria meaning preservation, formality preservation and fluency preservation. The results of the study indicated that the Swedish model had the capacity to match the quality of the English model but was held back by the inferior quality of the Swedish corpus. The study also highlighted the need for task specific corpus in Swedish. / Överföring av formalitetsstil syftar på uppgiften att automatiskt omvandla ett stycke text från en nivå av formalitet till en annan. Tidigare forskning har undersökt olika metoder för att utföra uppgiften på engelsk text men vid tiden för detta projekt fanns det enligt författarens vetskap inga tidigare studier som analyserat kvaliteten för överföring av formalitetsstil på svensk text. Syftet med detta arbete var att undersöka hur en modell tränad för överföring av formalitetsstil på svensk text presterar. Detta gjordes genom att jämföra kvaliteten på en modell tränad för överföring av formalitetsstil på svensk text, med en motsvarande modell tränad på engelsk text. Båda modellerna implementerades som kodnings-avkodningsmodeller, vars vikter initierats med hjälp av två befintliga Bidirectional Encoder Representations from Transformers (BERT)-modeller, förtränade på svensk respektive engelsk text. De två modellerna finjusterades för omvandling både från informell stil till formell och från formell stil till informell. Under finjusteringen användes en svensk och en engelsk version av korpusen Grammarly’s Yahoo Answers Formality Corpus (GYAFC). Den svenska versionen av GYAFC skapades genom automatisk maskinöversättning av den ursprungliga engelska versionen. Den svenska korpusen utvärderades sedan med hjälp av de tre kriterierna betydelse-bevarande, formalitets-bevarande och flödes-bevarande. Resultaten från studien indikerade att den svenska modellen hade kapaciteten att matcha kvaliteten på den engelska modellen men hölls tillbaka av den svenska korpusens sämre kvalitet. Studien underströk också behovet av uppgiftsspecifika korpusar på svenska.

Den föreliggande studiens syfte är att undersöka hur kommunikatörer som skriver på svenska uppfattar att generativa AI-tjänster som Chat GPT påverkar skrivprocessen. Dessutom syftar studien till att undersöka vilka eventuella språkliga följder som AI-skrivande för med sig. Materialet bygger på semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma kommunikatörer som har testat att använda Chat GPT professionellt. Den insamlade empirin har kodats och analyserats med hjälp av metoden reflexiv tematisk analys. Resultatet visar att kommunikatörer upplever AI-faciliterat skrivande som en linjär process, där chatboten bland annat hjälper till att generera nya utkast och disponera skrivuppgifter. Resultatet visar även att det finns en möjlighet till AI-baserad responsgivning som skulle kunna utveckla kommunikatörers språkliga förmåga. Slutsatsen är att den kognitiva avlastning som AI-faciliterat skrivande innebär både kan leda till språkliga kvalitetsvinster och förbistringar, samtidigt som det finns uppenbara risker med att ”koppla bort” människan från delar av skrivprocessen. Detta måste kommunikationsbranschen vara fortsatt vaksam på.

Refrigeration plays a vital role today in various residential, commercial, and industrial processes, requiring refrigerants to facilitate the cooling or heating processes. Over time, refrigerants have undergone significant changes to meet technological, social, environmental, and economic needs. Refrigerants' evolution can be categorized into four generations. The first three generations come from the early use of natural compounds (CO2, SO2), to the dominance of chlorofluorocarbons (CFCs) and hydrochlorofluorocarbons (HCFCs), followed by the ozone protection era of hydrofluorocarbons (HFCs)1. However, HFCs presented new challenges due to their high Global Warming Potential (GWP), leading to the development of 4th generation refrigerants formed by hydrofluoroolefins (HFOs) like R- 1234yf. However, to minimize GHG emissions even more and phase out of high Global Warming Potential (GWP) alternatives, following the Montreal Protocol (globally) and the F-Gas Regulation (Europe), low-GWP refrigerants emerge. This group includes compounds with a GWP value below or equal to 150, such as natural refrigerants, new synthetic (R-1234yf) or older compounds (R-152a). The research gap in this MSc thesis addresses the management of particularly synthetic low-GWP refrigerants throughout their entire useful lifecycle, focusing on the tank-to-grave concept. This concept addresses the useful life of the refrigerants, starting with their procurement and charging into refrigeration and heat pump units (during manufacturing), and then their distribution, use, and end-of-life management. This, therefore, excludes the extraction of raw materials and manufacturing of refrigerants. However, the Life Cycle Assessment (LCA) approach analyses environmental impacts in all product phases (including raw materials extraction). Within this context, this thesis explores the different stakeholder procedures and activities for managing refrigerants throughout their lifetime. Different stakeholders or organizations, including heat pump/refrigeration system manufacturers, their service organizations, end-users, and end- of-life management organizations are involved in this process. Whenever possible, a representative or more from a given stakeholder category was thus interviewed. However, possible limitations such as lack of certain stakeholder involvement, limited information about some stakeholder groups, as well as the assumption of generalisability of the results obtained, are considered throughout this report. For stakeholder categories for which interviewing was not possible, literature-based mapping was conducted. Furthermore, comprehending the current legislation and standards was done as it is essential to grasp the complete process of handling of refrigerants. Additionally, as it concerns the management of refrigerants throughout their useful lifecycle, studying their potential applicability with Life Cycle Assessment (LCA) is of interest. Finally, the entire project is analysed from a sustainability perspective, exploring the advantages and disadvantages it entails. Before delving into the information about stakeholders, it is essential to establish a theoretical context related to the process of refrigerant management. The first key role is to understand Life Cycle Thinking (LCT), LCA and Material Flow Analysis (MFA) and how to apply these to the management of refrigerants. In addition, the concept of tank-to-grave management is explained, along with the various groups or organizations involved in different phases of a refrigerant's life. These groups include manufacturers, service organizations, supplier organizations, cold chain organizations, recovery organizations, reclamation organizations, disposal organizations as well as certain related associations and certifying bodies. Furthermore, given the importance of the concept of recovery in this project, its meaning is compared from the perspective of refrigerant management and waste hierarchy. Furthermore, the F-Gas Regulation and some of its articles, related to leakage control and the frequency of leakage checks according to the type of equipment used, how the recovery process should be carried out or the strategies related to market positioning and control of the use of these F-gases are studied. In addition, the Air-Conditioning, Heating and Refrigeration Institute (AHRI) standards are investigated, as they are widely used in the refrigeration sector and explain some procedures related to activities such as composition analysis or procedures to be performed with recovery equipment. Lastly, the Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals (REACH) Regulation and the potential implications of implementing the per-and poly-fluoroalkyl substances (PFAS) ban proposal are explored due to their significant possible impact on the refrigeration industry in future years. This is because PFAS includes almost all synthetic refrigerants. To gather information about the current situation and practices in the refrigeration sector, the research adopts a qualitative approach, centred on in-depth interviews with different stakeholders. These interviews provide valuable firsthand insights into the practices, experiences, and perceptions of stakeholders regarding the management of synthetic low-GWP refrigerants. These interviews were based on a series of questionnaires, developed, and customized within the project, according to the types of organization. Moreover, with the interviewees' consent, these interviews were recorded, and transcriptions were created. These transcripts were systematically coded and analysed to identify recurring themes and patterns, as well as differences between the different stakeholders’ inputs. The next point to address was the concept of sustainability. The goal is to introduce this concept and explain its significance in society, particularly with the implementation of initiatives like the United Nations Sustainable Development Goals (SDGs). Therein, these concepts were applied to the topic and scope of this master’s thesis, i.e., on refrigerants management, discussing some advantages, and disadvantages regarding the use of refrigerants and some steps of their management. The thesis shows that the current refrigeration industry is not only dominated by synthetic low-GWP refrigerants, but also natural refrigerants are widely used. Additionally, different opinions and methodologies arose regarding a series of topics. Firstly, when discussing whether they checked for changes in refrigerant composition, it was not possible to obtain a general trend. Secondly, for leak detection systems, different methodologies were used depending on the needs of the organisation, but both manual and fixed systems were mentioned. Finally, regarding end-of-life management, all organizations agreed that the first step should be the recovery of the refrigerant. After that, there are two different options: reclamation (purifying an old refrigerant to obtain one with the characteristics of a virgin refrigerant), and disposal (usually by sending the refrigerants to incineration). F-Gas Regulation and AHRI are the most widely used regulations at present, while organizations expect the PFAS ban to become a real regulation in the future. As a result, most organizations are leaning towards a future dominated by natural refrigerants, which may necessitate new regulations, certain technical changes, and possibly new business models. To conclude, tank-to-grave management of synthetic low-GWP refrigerants offers opportunities for the refrigeration industry, as this concept helps to let you know all the stakeholders involved and the processes they employ, and together with the application of the LCT approach, it is easier to understand how different activities, e.g., recovery and reclamation, can be improved to reduce the environmental impact of these compounds. The study finally considered both natural and synthetic low-GWP refrigerants. Moreover, technical aspects such as analysis composition or leak detection systems, together with end-of-life management approaches and techniques (reclamation or disposal) differed between organizations, so no global trend regarding the Swedish situation could be given. Finally, two possible scenarios arise regarding the legislation: on the one hand, if the PFAS ban proposal is not approved, the industry would continue phasing out high-GWP refrigerants while prioritising reclamation and/or waste energy use from incineration of synthetic low-GWP refrigerants. On the other hand, if the ban is approved, natural refrigerants would become the main and almost only option, requiring adjustments and compliance with new regulations due to their flammability. About the future work to do in this thesis, new interviews with stakeholders that were not interviewed the first time. Moreover, a second round of interviews to address doubts that have appeared. Finally, to study how the rate of reclaimed refrigerants can be increased. / Kylteknik spelar en avgörande roll idag i olika bostads-, kommersiella och industriella processer, och kräver köldmedier för att underlätta kyl- eller värmepumpsteknik processarna. Över tiden har köldmedium genomgått betydande förändringar för att möta teknologiska, sociala, miljömässiga och ekonomiska behov. Köldmediernas utveckling kan kategoriseras i fyra generationer. De första tre generationerna kommer från den föregående användningen av naturliga komponenter (CO2, SO2), till dominansen av klorfluorkarboner (CFCs) och hydroklorfluorkarboner (HCFCs), följt av ozonskyddsperioden med hydrofluorkarboner (HFCs). Dock presenterade HFCs nya utmaningar på grund av deras höga Globala Uppvärmningspotential (GWP), vilket ledde till utvecklingen av fjärde generationens köldmedier, som bildas av hydrofluorolefiner (HFOs) som R-1234yf. För att dock minska växthusgasutsläppen ännu mer och fasa ut hög-GWP-alternativ enligt Montrealkonventionen (globalt) och F-gasförordningen (Europa), utvecklades låg-GWP-köldmedier. Denna grupp inkluderar komponenter med ett GWP-värde som är lägre än eller lika med 150, såsom naturliga köldmedier, nya syntetiska (R-1234yf) eller äldre komponenter (R-152a). Forskningsgapet i denna exjobb behandlar hanteringen av särskilt låg-GWP- köldmedier under hela deras användbara livscykel och fokuserar på tank-till-grav-konceptet. Detta koncept tar upp köldmediernas användbara livslängd, börjande med deras upphandling och påfyllning i kylteknik- och värmepumpsenheter (under tillverkning), och sedan deras distribution, användning och hantering vid livets slutskede. Detta exkluderar därför utvinning av råmaterial och tillverkning av köldmedier. Medan Livscykelbedömningsmetoden (LCA) analyserar miljöpåverkan i alla produktfaser. Inom denna kontext syftar denna avhandling till att utforska de olika intressenternas procedurer och aktiviteter för att hantera köldmedium under deras livstid. Olika intressenter eller organisationer, inklusive tillverkare av värmepumpar/kylsystem, deras serviceorganisationer, slutanvändare och organisationer för hantering av livets slutskede, är involverade i denna process. När det var möjligt, intervjuades en representant eller flera från en given intressentkategori. Eventuella begränsningar såsom brist på viss intressentmedverkan, begränsad information om vissa intressentgrupper, samt antagandet om generaliserbarhet av de erhållna resultaten, beaktas genom hela denna rapport. För intressentkategorier där intervjuer inte var möjliga, genomfördes kartläggning baserad på litteratur. Vidare genomfördes en förståelse av nuvarande lagstiftning och standarder, eftersom det är väsentligt att förstå hela processen för hantering av köldmedium. Dessutom, då det gäller hanteringen av köldmedier under deras användbara livscykel, är det intressant att studera deras potentiella användbarhet med Livscykelbedömningen (LCA). Slutligen analyseras hela projektet ur ett hållbarhetsperspektiv, där fördelar och nackdelar utforskas. Innan vi dyker in i informationen om intressenter är det väsentligt att etablera en teoretisk kontext relaterad till processen för hantering av köldmedium. Den första nyckelrollen är att förstå Livscykeltänkande (LCT), LCA och Materialflödesanalys (MFA) och hur dessa kan tillämpas på hanteringen av köldmedier. Dessutom förklaras konceptet med tank-till-grav-hantering, tillsammans med de olika grupperna eller organisationerna som är involverade i olika faser av ett köldmedium liv. Dessa grupper inkluderar tillverkare, serviceorganisationer, leverantörsorganisationer, kyltekniskedjeorganisationer, återvinnings- och reklamationsorganisationer, avfallshanteringsorganisationer (som handlar kassering) samt vissa relaterade komponenter och certifierande organ. Vidare, med tanke på vikten av återvinningskonceptet i detta projekt, jämförs dess betydelse ur perspektivet av köldmediumshantering och avfallshanteringshierarkin. Vidare studeras F-gasförordningen och några av dess artiklar, relaterade till läckagekontroll och frekvensen för läckagekontroller enligt typen av utrustning som används, hur återvinningsprocessen bör genomföras eller strategier relaterade till marknadspositionering och kontroll av användningen av dessa F-gaser. Dessutom undersöks standarderna från Air-Conditioning, Heating and Refrigeration Institute (AHRI), eftersom de används brett inom kylteknisksektorn och förklarar vissa procedurer relaterade till aktiviteter såsom sammansättningsanalys eller procedurer som ska utföras med återvinningsutrustning. Slutligen utforskas REACH-förordningen (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals) och de potentiella konsekvenserna av att genomföra förslaget om förbud mot per- och polyfluoralkylämnen (PFAS), på grund av deras betydande möjliga påverkan på kyltekniskaindustrin under kommande år. Detta beror på att PFAS inkluderar komponenter som ingår i gruppen med låg-GWP- köldmedier. För att samla information om den nuvarande situationen och praxis inom kylteknisksektorn använder forskningen en kvalitativ metodik, fokuserad på djupgående intervjuer med olika intressenter. Dessa intervjuer ger värdefulla förstahandsinsikter i intressenternas praxis, erfarenheter och uppfattningar om hanteringen av låg-GWP- köldmedier. Dessa intervjuer baserades på en serie enkäter som utvecklades och anpassades inom projektet, enligt organisationstyper. Dessutom spelades dessa intervjuer in med intervjuobjektens samtycke, och transkriptioner skapades. Dessa avskrifter kodades och analyserades systematiskt för att identifiera återkommande teman och mönster samt skillnader mellan olika intressenters synpunkter. Det nästa punkten att behandla var begreppet hållbarhet. Målet är att introducera detta begrepp och förklara dess betydelse i samhället, särskilt med införandet av initiativ som FNs hållbarhetsmål (SDGs). Därigenom tillämpades dessa begrepp på ämnet och omfattningen av denna exjobb, det vill säga hantering av köldmedier, och diskuterades vissa fördelar och nackdelar med användningen av köldmedium samt vissa steg i deras hantering. Uppsatsen visar att den nuvarande kyltekniskaindustrin inte bara domineras av låg-GWP-köldmedier, utan naturliga köldmedier används också i stor utsträckning. Dessutom framkom olika åsikter och metoder om en rad ämnen. För det första, när det diskuterades om de kontrollerade förändringar i köldmedier sammansättning, var det inte möjligt att få fram en allmän trend. För det andra, när det gäller läckagedetekteringssystem, användes olika metoder beroende på organisationens behov, men både manuella och fasta system nämndes. Slutligen, gällande hantering av livets slutskede, var alla organisationer överens om att första steget borde vara att återvinna köldmedier. Därefter finns det två olika alternativ: återvinning (rensa ett använt köldmedium för att erhålla ett med egenskaperna hos ett jungfruligt köldmedium) och kassering (vanligtvis genom att skicka köldmedier till förbränning). F-Gasförordningen och AHRI är de mest använda reglerna för närvarande, medan organisationer förväntar sig att förbudet mot PFAS kommer att bli en verklig reglering i framtiden. Som ett resultat lutar de flesta organisationer mot en framtid dominerad av naturliga köldmedier, vilket kan kräva nya regler, vissa tekniska förändringar och möjligen nya affärsmodeller. Sammanfattningsvis erbjuder tank-till-grav-hantering av låg-GWP-köldmedier möjligheter för kyltekniskaindustrin, då detta koncept hjälper till att identifiera alla involverade intressenter och de processer de använder sig av. Tillsammans med tillämpningen av LCT blir det lättare att förstå hur olika aktiviteter, t.ex. återvinning och rening, kan förbättras för att minska miljöpåverkan från dessa materialer. Studien beaktade både naturliga och låg-GWP- köldmedier. Dessutom skilde sig tekniska aspekter såsom sammansättningsanalys eller läckagedetekteringssystem, tillsammans med slutskedeshanteringsmetoder och tekniker (återvinning eller kassering) mellan organisationer, så ingen global trend angående den svenska situationen kunde fastställas. Slutligen framträder två möjliga scenarier avseende lagstiftningen: å ena sidan, om förslaget om förbud mot PFAS inte godkänns, skulle industrin fortsätta fasa ut hög-GWP- köldmedier och samtidigt prioritera rening och/eller energiåtervinning från förbränning av låg-GWP- köldmedier. Å andra sidan, om förbudet godkänns, skulle naturliga köldmedier bli huvudalternativet och nästan det enda alternativet, vilket kräver anpassningar och efterlevnad av nya regler på grund av deras brandfarlighet. Om framtida arbete i denna avhandling, inkluderar det nya intervjuer med intressenter som inte intervjuades första gången. Dessutom en andra omgång intervjuer för att ta upp de tvivel som har uppstått. Slutligen, att studera hur återvunna köldmedium kan öka i takt.

Auto-completion is a task that requires an algorithm to give suggestions for completing sentences. Specifically, the history of live chat and the words already typed by the agents are provided to the algorithm for outputting the suggestions to finish the sentences. This study aimed to investigate if the above task can be handled by fine-tuning a pre-trained T5 model on the target dataset. In this thesis, both an English and a Portuguese dataset were selected. Then, T5 and its multilingual version mT5were fine-tuned on the target datasets. The models were evaluated with different metrics (log perplexity, token level accuracy, and multi-word level accuracy), and the results are compared to those of the baseline methods. The results on these different metrics show that a method based on pre-trained T5 is a promising approach to handle the target task. / Automatisk komplettering är en uppgift som kräver en algoritm för att ge förslag på hur man kan slutföra meningar. Specifikt levereras historien om livechatt och de ord som redan har skrivits av agenterna till algoritmen för att mata ut förslagen för att avsluta meningarna. Denna studie syftade till att undersöka om ovanstående uppgift kan hanteras genom att finjustera en förtränad T5-modell på måldatamängden. I denna avhandling valdes både en engelsk och en portugisisk datamängd. Därefter finjusterades T5 och dess flerspråkiga version mT5 på måldatauppsättningarna. Modellerna utvärderades med olika mätvärden (log-perplexitet, precision på ordnivå och flerordsnivå), och resultaten jämförs med baslinjemetoderna. Resultaten på dessa olika mätvärden visar att en metod baserad på en förtränad T5 är ett lovande tillvägagångssätt för att hantera uppgiften.

Objective non-intrusive speech quality assessment aimed to emulate and correlate with human judgement has received more attention over the years. It is a difficult problem due to three reasons: data scarcity, noisy human judgement, and a potential uneven distribution of bias of mean opinion scores (MOS). In this paper, we introduce the Latent Mean-Opinion-Score Network (LaMOSNet) that leverage on individual judge’s scores to increase the data size, and new ideas to deal with both noisy and biased labels. We introduce a methodology called Optimistic Judge Estimation as a way to reduce bias in MOS in a clear way. We also implement stochastic gradient noise and mean teacher, ideas from noisy image classification, to further deal with noisy and uneven bias distribution of labels. We achieve competitive results on VCC2018 modeling MOS, and state-of-the-art modeling only listener dependent scores. / Objektiv referensfri ljudkvalitétsbedömning ämnad att härma och korrelera med mänsklig bedömning har fått mer uppmärksamhet med åren. Det är ett svårt problem på grund av tre anledningar: brist på data, varians i mänsklig bedömning, och en potentiell ojämn fördelning av bias av medel bedömningsvärde (mean opinion score, MOS). I detta papper introducerar vi Latent Mean-Opinion-Score Network (LaMOSNet) som tar nytta av individuella bedömmares poäng för att öka datastorleken, och nya idéer för att handskas med både varierande och partisk märkning. Jag introducerar en metodologi som kallas Optimistisk bedömmarestimering, ett sätt att minska partiskheten i MOS på ett klart sätt. Jag implementerar också stokastisk gradient variation och medellärare, idéer från opålitlig bild igenkänning, för att ännu mer hantera opålitliga märkningar. Jag får jämförelsebara resultat på VCC2018 när jag modellerar MOS, och state-of-the-art när jag modellerar enbart beömmarnas märkning.

Nanopartiklar är partiklar med storlekar i området 1 till 100 nm, och som uppvisar nanospecifika egenskaper. Egenskaperna kan variera helt mellan olika typer av nanopartiklar, även bland partiklarna och deras respektive material i bulk format på grund av deras unika storlekar, former och strukturer. I denna studie har vi analyserat storlekarna och den kolloidal stabiliteten på tre nanopartiklar, Co, Y2O3, CeO2 i färskvatten och färskvatten med naturligt organiskt material med hjälp av sonifikation, NTA, AAS och ICP analys. Nanopartiklarna lät vara utsatta i lösningarna i upp till six timmar, där analys med hand av NTA skedde efter den nollte, första och sjätte timmen. Partiklarna uppvisade olika egenskaper, och alla tre partiklar varierade i storlek under experimentet. Kobalt hade tendensen att minska i storlek i bägge lösningar, medan storlekarna på yttrium- och cerium oxid tenderade att variera. För att främja vår förståelse av nanopartiklar, behövs fler studier för att få en full förståelse för de unika egenskaperna hos dessa partiklar. / Nanoparticles are particles with sizes in the range of 1 to 100 nm, which also have nanospecific properties. Their properties vary wildly between different types of nanoparticles, even among nanoparticles and their respective particles in bulk format heeding to their highly individual shapes, sizes and structures. In this study we analyzed the sizes and colloidal stability of three different nanoparticles, Co, Y2O3 and CeO2 in freshwater and freshwater with natural organic matter solutions using sonication, NTA-, AAS-, and ICP analysis. The nanoparticles were exposed to the solutions for up to six hours, with analysis being performed at the zero, first and sixth hour. The particles indeed showed different properties, as all three particles varied in size throughout the experiment. Cobalt had the tendency to decrease in size as time progressed in both solutions, while the mean size of yttrium- and cerium oxide varied. To further our understanding of nanoparticles, more studies need to be performed to properly understand the individual properties of these nanoparticles.

The integration of Large Language Models (LLMs) such as GPT-4 and Gemini into healthcare, particularly for elderly care, represents a significant opportunity in the use of artificial intelligence in medical settings. This thesis investigates the capabilities of these models to understand and respond to the healthcare needs of older adults effectively. A framework was developed to evaluate their performance, consisting of specifically designed medical scenarios that simulate real-life interactions, prompting strategies to elicit responses and a comprehensive user evaluation to assess technical performance and contextual understanding.  The analysis reveals that while LLMs such as GPT-4 and Gemini exhibit high levels of technical proficiency, their contextual performance shows considerable variability, especially in personalization and handling complex, empathy-driven interactions. In simpler tasks, these models demonstrate appropriate responsiveness, but they struggle with more complex scenarios that require deep medical reasoning and personalized communication.  Despite these challenges, the research highlights the potential of LLMs to significantly enhance healthcare delivery for older adults by providing timely and relevant medical information. However, to realize a truly effective implementation, further development is necessary to improve the models’ ability to engage in meaningful dialogue and understand the nuanced needs of an aging population.  The findings underscore the necessity of actively involving older adults in the development of AI technologies, ensuring that these models are tailored to their specific needs. This includes focusing on enhancing the contextual and demographic awareness of AI systems. Future efforts should focus on enhancing these models by incorporating user feedback from the older population and applying user-centered design principles to improve accessibility and usability. Such improvements will better support the diverse needs of aging populations in healthcare settings, enhancing care delivery for both patients and doctors while maintaining the essential human touch in medical interactions. / Integrationen av stora språkmodeller (LLMs) såsom GPT-4 och Gemini inom sjukvården, särskilt inom äldrevård, representerar betydande möjligheter i användningen av artificiell intelligens i medicinska sammanhang. Denna avhandling undersöker dessa modellers förmåga att förstå och effektivt svara på äldres vårdbehov. För att utvärdera deras prestanda utvecklades ett ramverk bestående av specifikt utformade medicinska situationer som simulerar verkliga interaktioner, strategier för att framkalla relevanta svar från modellerna och en omfattande användarutvärdering för att bedöma både teknisk prestanda och kontextuell förståelse.  Analysen visar att även om LLMs såsom GPT-4 och Gemini visar på hög teknisk prestationsförmåga, är dess kontextuella förmåga mer begränsad, särskilt när det gäller personalisering och hantering av komplexa, empatidrivna interaktioner. Vid enklare uppgifter visar dessa modeller på en lämplig responsivitet, men de utmanas vid mer komplexa scenarier som kräver djup medicinsk resonemang och personlig kommunikation.  Trots dessa utmaningar belyser denna forskning potentialen hos LLMs att väsentligt förbättra vårdleveransen för äldre genom att tillhandahålla aktuell och relevant medicinsk information. Däremot krävs ytterligare utveckling för att verkligen möjliggöra en effektiv implementering, vilket inkluderar att förbättra modellernas förmåga att delta i en meningsfull dialog och förstå de nyanserade behoven hos äldre patienter.  Resultaten från denna avhandling understryker nödvändigheten av att aktivt involvera äldre individer i utvecklingen av AI-teknologier, för att säkerställa att dessa modeller är skräddarsydda för deras specifika behov. Detta inkluderar ett fokus på att förbättra den kontextuella och demografiska medvetenheten hos AI-system. Framtida insatser bör inriktas på att förbättra dessa modeller genom att integrera användarfeedback från äldre populationer och tillämpa principer för användarcentrerad design för att förbättra tillgänglighet och användbarhet. Sådana förbättringar kommer att bättre stödja de mångsidiga behoven hos äldre i vårdsammanhang, förbättra vårdleveransen för både patienter och läkare samtidigt som den väsentliga mänskliga kontakten i medicinska interaktioner bibehålls.