<p>Internetadministrerad behandling har i många studier uppvisat samma effektstorlekar som traditionell terapi, men det finns ännu begränsade kunskaper om vilka patienter som lämpar sig bäst för behandling via Internet. Syftet med denna studie var att pröva vilka faktorer som predicerar behandlingsutfall vid Internetadministrerad kognitiv beteendeterapi och Internetadministrerad psykodynamiskt orienterad terapi för generaliserat ångestsyndrom (GAD). Underlag för studien är deltagare från en randomiserad kontrollerad studie (<em>N</em> = 81), vilken jämför effekten av de två behandlingarna med en kontrollgrupp (väntelista). Föreliggande studie omfattar 45 deltagare från de två behandlingsgrupperna. Som huvudutfallsmått beräknades Penn State Worry Questionnaire - residual gain scores, vilket ger ett mått på deltagarnas grad av individuell förändring. Pearson’s produktmomentkorrelationskoefficient och Spearman’s rangkorrelationskoefficient användes för att analysera vilka faktorer som predicerar utfall i de två behandlingsgrupperna. Högre utbildningsnivå (<em>rho </em>= .51, <em>n </em>= 20, <em>p </em>< .05) och längre duration av GAD-symtom (<em>r </em>= -.54, <em>n </em>= 20, <em>p </em>< .05) predicerade bättre respektive sämre utfall vid kognitiv beteendeterapi. Svårighetsgrad, kliniskt skattad (<em>r </em>= -.43, <em>n </em>= 25, <em>p </em>< .05), predicerade sämre utfall vid psykodynamiskt orienterad terapi. Behandlingsutfall vid Internetadministrerad behandling verkar därmed prediceras av olika faktorer vid kognitiv beteendeterapi respektive psykodynamiskt orienterad terapi för generaliserat ångestsyndrom.</p>

<p>Studiens syfte var att få en ökad förståelse för hur människor beroende</p><p>på genus förväntas hantera situationer som innefattar beslutsfattande.</p><p>Totalt deltog 28 personer från tre olika arbetsplatser som skattade hur</p><p>väl 25 påståenden stämde in på fyra fiktiva personer som presenterades</p><p>med personbeskrivningar. Dessa beskrivningar skiljde sig åt genom</p><p>kön och bekantskap till undersökningsdeltagarna. De kvinnliga fiktiva</p><p>personerna uppfattades som mer rationella och intuitiva än de manliga</p><p>fiktiva personerna. Undersökningsdeltagarna ansåg att de fiktiva</p><p>personerna med samma genus tenderade att besitta positiva egenskaper</p><p>gällande beslutsfattande i större utsträckning än de fiktiva personerna</p><p>med motsatt genus. Kvinnliga försöksdeltagare ansåg att de personer</p><p>som de beskrevs vara nära vän med hade en mindre beroende</p><p>beslutsstil än de som de inte vara nära vän med, medan det motsatta</p><p>förhållandet rådde för män. Sammantaget tyder resultaten på att både</p><p>bedömarens och den bedömdas genus spelar in i bedömningar av andra</p><p>människors beslutsstilar.</p>

<p>Föreliggande studie syftade till att belysa vilka negativa reaktioner en organisationsförändring kan orsaka. För att undersöka hur detta upplevdes intervjuades fem personalansvariga. De personalansvariga intervjuades enskilt i en semistrukturerad intervju. En deduktiv kvalitativ ansats valdes i kombination med en teoristyrd tematisk analys. De negativa reaktioner som förelåg var oro i form av anställningsotrygghet. Personalen kände även sorg och skuld samt besvikelse inför förändringen. Strategierna för att hantera de negativa reaktionerna var information och kommunikation samt att engagera personalen i förändringen. Rekrytering av förändringsbenägen personal var också av stor vikt. Slutsatsen var att de empiriska resultaten stämde väl överens med de teoretiska bidragen. Föreliggande studie bedömdes därmed kunna fungera som underlag för fortsatta diskussioner.</p>

<p>Burnout, på svenska översatt till utbrändhet, är ett idag välkänt fenomen och är utbrett bland anställda med långa sjukskrivningsperioder som följd. Detta har blivit ett stort problem för arbetsgivare och organisationer i stort. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur man inom organisationer arbetar strategiskt för att förebygga burnout bland sina anställda. Frågeställningen var; vilka strategier använder sig organisationer av för att förebygga burnout bland sina anställda? Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med chefer inom Stockholms Stad.  Datamaterialet analyserades samt tolkades enligt en induktiv tematisk analys. Resultatet föreslår att fokus för förebyggande av burnout läggs av chefen på individen. Slutsatsen var att trots många policys, regler och processer som ska implementeras av cheferna är det individen själv som bär den största bördan. <em></em></p>

<p>Prestation är ett dagsaktuellt begrepp, och dagens organisationer söker efter personer som klarar av att prestera på en allt högre nivå, så kallade högpresterare. Tidigare studier har i huvudsak fokuserat på att beskriva högpresterare utifrån deras egenskaper eller utifrån organisationen (Pepermans, Vloeberghs & Perkisas, 2003). Dock har en förändring inom organisationerna skett vilket resulterat i att alltmer utav den egna HR- verksamheten läggs ut på externa företag. Synen på prestation och vad organisationen söker efter blir därför avgörande för ett fortsatt samarbete mellan dessa parter. Föreliggande studie syftar till att undersöka vad som utmärker en högpresterare utifrån tre perspektiv, rekryteringskonsult, organisation och högpresterare. Studien genomfördes med hjälp utav fem semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar bland annat att vissa egenskaper hos högpresterare är gemensamma, exempelvis viljan att förändra till det bättre. Huruvida vad som utmärker en högpresterare kan generaliseras eller ej beror på vad man har för syn på prestation. I föreliggande studie bedöms prestation efter individens egen förmåga, vilket gör att den blir individ- och situationsanpassad.</p>

<p>Forskning har visat att förmågan att identifiera korrekta och felaktiga</p><p>vittnes utsagor varierar stark från grupp till grupp (Lindholm 2008).</p><p>Detta tycks bero på att vissa individer har mer erfarenhet och träning</p><p>av sådana bedömningar. Syftet med denna studie är att undersöka om</p><p>det är möjligt att förbättra förmågan att diskriminera mellan korrekta</p><p>påstående från felaktiga, genom att ge människor tillgång till kunskap</p><p>om systematiska skillnader mellan dessa. En grupp med- och en utan</p><p>instruktioner om skillnader fick fylla i ett av tre frågeformulär där de</p><p>fick bedöma olika påstående. Resultatet visade att de som hade fått</p><p>instruktioner var bättre på att bedöma olika påstående än</p><p>kontrollgruppen, under förutsättningar att korrelationen mellan</p><p>osäkerhetstecken och vittnesprestation var hög. Ytterligare forskning</p><p>behövs för att kunna utveckla instruktioner som har starkare effekt och</p><p>som fungerar vid bedömningen av flera typer av påstående.</p>

<p>Personer som arbetar med Human Resources (HR) hanterar processer av olika slag och agerar som stöd för chefer och medarbetare. HR-personer kan i sin tur också behöva stöd i sitt arbete. Arbetet är brett och ett sätt att utbyta erfarenhet är att använda sig av sina nätverk. Denna studie är en beskrivning av hur HR-personer upplever nätverk samt tunga arbetssituationer. Resultatet baserades på sex semistrukturerade djupintervjuer med fem personer. Dessa tolkades i enlighet med en induktiv tematisk analys. Temat nätverk innehåller en beskrivning av hur den enskilda individen använder sociala och yrkesmässa nätverk för att underlätta och även få stöd i sitt dagliga arbete. Temat tunga arbetssituationer innehåller en beskrivning av negativa förändringar samt psykiskt påfrestande händelser som HR-personer fått ta del av samt vilka stödpersoner som varit värdefulla. Nätverk är betydelsefullt beroende på erfarenhet och kontext. I tunga arbetssituationer är erfarenhet och stöd avgörande.</p>

<p>Ångest är ett relativt vanligt förekommande psykiatriskt problem hos skolbarn, framförallt flickor. Obehandlad kan den fungera som brygga till annan psykopatologi. I barndomen fungerar föräldrar som viktig bas för inlärning. Förälderns grad av omsorg och överbeskydd anses kunna bidra till utvecklande och vidmakthållande av ångest. Genom reciprocitet påverkar även barnet föräldrarna. Syftet var att genom observationer beskriva interaktioner mellan barn med specifik fobi och deras föräldrar, utpröva användbarheten i Parent-Child Interaction Task Coding Manual samt undersöka samband och jämföra med deltagarnas självskattningsformulär. Videoinspelade samtal mellan 81 barn och föräldrar kodades. Signifikanta samband erhölls mellan värme och föräldrars respektive barns positiva affekt (<em>r</em>=0,72-0,75). Värme korrelerade negativt med förälders påträngande (<em>r</em>=-0,69, <em>p</em><0,01). Barn skattade föräldrar som mer överbeskyddande än föräldrarna själva gjorde (<em>t</em>₁₄₈=10,48, <em>p</em><0,001). Manualens användbarhet diskuteras, resultatet indikerar att observationer kan komplettera psykologisk utredning och behandling av barn med fobi. Beaktande av familjemedlemmars reciproka beteendepåverkan vid val av behandlingsåtgärder rekommenderas.</p>

<p>En ökad grad av uppsägningar har på senare år blivit ett problem inom vården och ledarskapsstil har visat sig vara av betydelse när det gäller intentionen till uppsägning hos de anställda. Arbetsrelaterade attityder har också visat sig vara viktiga när det gäller att motverka intentionen till uppsägning. Syftet med den här studien var att undersöka om de arbetsrelaterade attityderna arbetstillfredsställelse, arbetsinlevelse och organisationssamhörighet har en medierande effekt på relationen mellan respektive ledarskapsstil och intentionen till uppsägning hos de anställda. Data inhämtades från tre akutsjukhus i Stockholmsregionen. Resultatet visade ett signifikant negativt samband mellan ledarskapsstil och intention till uppsägning. Den arbetsrelaterade attityden arbetstillfredsställelse visades mediera denna effekt. Vid brister i ledarskapet kan konkreta åtgärder vidtas för att höja arbetstillfredsställelsen och skapa gynnsamma arbetsmiljöer i syfte att minska intentionen till uppsägning.</p>

<p>De senaste åren har en av de vanligaste sjukskrivningsorsakerna blivit utmattningssyndrom (utbrändhet). Det finns idag för lite forskning om effektiva rehabiliteringsmodeller som kan hjälpa utbrända människor tillbaka till arbetslivet. Studien undersökte hur personer med utmattningssyndrom upplevt sin utbrändhet och hur detta påverkat arbetsförmågan samt hur rehabilitering med B-modellen haft någon verkan med avseende på arbetsförmågan. Tre undersökningsdeltagare (tidigare utbrända) intervjuades samt deras chefer. Kvalitativ induktiv tematisk analys användes för analys och tolkning av intervjuerna. Resultatet antyder att deltagarna har fått en förbättrad arbetsförmåga, fått tillbaka kontrollen i arbetet, en ökad energi, och ett högre välmående på grund av nya förbättrade strategier att förhålla sig till omgivningen och hantera stress. I diskussionen tas även studiens brister upp och behovet av framtida forskning.</p>