Individuell lönesättning har blivit allt vanligare som lönesystem med syfte att motivera och styra anställda mot verksamhetsmålen. Svensk forskning är dock begränsad gällande individuell lönesättnings betydelse för arbetsmotivation. Syftet med föreliggande studie var att undersöka den relativa betydelsen av individuell lön och upplevd rättvisa för anställdas arbetsmotivation där arbetsmotivation undersöktes som arbetsprestation och intention att stanna i organisationen. En tvärsnittsstudie genomfördes på ett svenskt industriföretag där data erhölls genom självskattade enkäter och från löneregister (N=596). Data analyserades med hierarkisk multipel regressionsanalys. Resultatet visade att faktisk lönenivå inte hade betydelse för arbetsprestation och intention att stanna i organisationen medan löneökning relaterade till båda utfall av arbetsmotivation. Gällande lönerättvisa visade distributiv och mellanmänsklig rättvisa viss betydelse för arbetsmotivation. Forskningen är framförallt begränsad gällande sambandet mellan dimensionerna av rättvisa och arbetsprestation och intention att stanna i organisationen i ett lönesammanhang. Detta förespråkar att mer forskning bör göras på området. / Legitimitet i lönebildningen: Psykologiska perspektiv på verksamhetsnära lönebildning och medarbetarnära lönesättning

Altruistiska handlingar är när någon sätter en annan människas välmående framför sitt egna och kan motiveras av social närhet, empati och en vilja att hjälpa till. Målet med studien var att finna gemensamma mönster i altruistiska handlingar med syftet att komma närmare motivationen till varför någon agerar altruistiskt. Med en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats med fenomenologisk inspiration samlades skriftliga altruistiska berättelser in från 87 deltagare. Det visade sig vara till stor del kvinnor och främlingar som var mottagare av altruistiska handlingar. Största andelen av de altruistiska handlingarna innebar att altruisten gav bort en tjänst eller hjälpte till med något. I studien visades även att det fanns en vilja att hjälpa andra. Dessa gemensamma mönster infann sig mellan de altruistiska berättelserna, varav somliga överensstämde med tidigare forskning. Studien bidrar med en bred kvalitativ grund för framtida studier om altruism. Keywords: altruism, kinship, empathy, egoism, selflessness

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

För att företag ska fungera effektivt krävs rätt personal. Ofta används flera metoder för att samla in information om de arbetssökande. Den insamlade informationen måste sedan sammanvägas för att bli underlag för utvärdering. Syftet med denna studie var att undersöka vad som bidrar till hur rekryterare rangordnar slutkandidater. En enkät utvecklades med olika prediktorer för att undersöka vilka som visar samband med mekanisk- respektive klinisk rangordning. Enkäten skickades ut till personer (N = 92) som arbetade med rekrytering på olika företag. Resultatet fann en signifikant prediktor för mekanisk rangordning, vilken var Attityd standardiserade metoder. Rekryterare som rangordnade på detta sätt använde en fastställd norm samt rangordnade sina urvalsmetoder. För klinisk rangordning var den starkaste prediktorn Kunskap om magkänsla vilken indikerar att de som använde detta rangordningssätt saknade kunskap om magkänslans negativa effekter. Näst starkaste prediktorn var Förändringsbehov, det indikerar att undersökningsdeltagarna som använde klinisk rangordning ville ändra på hur de rangordnade slutkandidater.

No description available.

No description available.

I den här studien har vi undersökt huruvida Need for Cognition (NFC) skulle kunna mediera relationen mellan kognitiv förmåga och prestation i matte. Den svenska versionen av NFC-skalan, Mental Effort Tolerance Questionnaire (METQ) och en rad olika datorbaserade kognitiva tester administrerades till 128 svenska gymnasieelever (87 pojkar). Elevernas ålder varierande mellan 15 och 17 år (m = 15.93, SD = .29). Structural equation modelling användes för att undersöka de direkta och indirekta effekterna mellan de tre konstrukten. Resultaten visar att NFC inte medierade relationen mellan kognitiv förmåga och prestation i matte. Däremot bekräftar resultaten tidigare forskning som kopplar NFC till prestation i matte, samt den etablerade nära relationen mellan kognitiv förmåga och matte. Resultaten stärker ytterligare bevisen för reliabiliteten hos METQ-skalan i utbildningskontexter. Dessa resultat diskuteras i relation till studiedesign, urval samt till tidigare forskning och teori. Framöver uppmuntrar vi till framtida forskning för att undersöka de kombinerade effekterna från både kognitiva och icke-kognitiva prediktorer för prestation i skolan.