Loneliness is associated with a wide range of mental and physical health issues across all groups in society. The condition has been subject to previous research, though few treatments have been designed and tested. The purpose of this study was to analyze the effects of internet-based cognitive behavioral therapy (ICBT) and internet-based interpersonal psychotherapy (IIPT) with a randomized controlled design. Potential effects on quality of life and comorbid symptoms were also analyzed. Eventual differences in effect between the treatments were analyzed with an exploratory purpose. The 116 participants were randomized to ICBT (n = 46), IIPT (n = 46) or a control group (n = 24) where participants were put on a waitlist. Loneliness, quality of life and comorbid symptoms were measured in all groups before and after a nine-week treatment period. At post-measure, the ICBT-group reported significantly lower loneliness (Hedges g = 0.93) and significantly higher quality of life (Hedges g = 0.73) than the control group. No significant differences were found between the IIPT-group and the control group or between the ICBT-group and the IIPT-group. Future research should replicate this study with a larger sample to detect any smaller treatment effects. The results of the SOLUS-study show great potential for ICBT as a treatment for loneliness and calls for further research on the effects of IIPT against loneliness.

To promote both physical and mental health, reduce the risk of lifestyle-related diseases and prevent premature death, the World Health Organization recommends that adults aged 18-64 should participate in at least 150 minutes of moderate-intensity or 75-minute vigorous- intensity physical activity per week. In Sweden, more than one third of the population is physically inactive and there is a need for more effective methods to increase physical activity at the community level. The purpose of this study was to examine how the participants in the different stages of change differed in terms of the constructs in the Transtheoretical model (TTM), and whether a stage-matched intervention could contribute to increased psychological readiness and/or physical activity among participants in the Contemplation or Preparation stage. A survey followed by an intervention was conducted. The intervention was divided into two experimental groups and two control groups. For analysis purposes the two experimental groups (n = 32) and the two control groups (n = 49) were combined. The results showed that the stages of change were not completely separated from each other with respect to the constructs in TTM, and that the participants in the combined experimental group reported higher self-efficacy and fewer perceived Disadvantages after the intervention. In addition, an interaction effect for self-efficacy was demonstrated. Despite the study's limitations, the results show that stage-matched intervention has potential to increase self-efficacy and thus psychological readiness among the individuals who are in the Contemplation or Preparation stage. Keywords: Transtheoretical Model, physical activity, behavior change, e-mail.

Stress har i tidigare forskning visat sig ha ett samband med lägrebetyg. Studiens syfte var att studera sambandet mellan stress ochbetyg hos ungdomar och att undersöka om det fanns någon kopplingtill individuella, kontextuella och psykosociala faktorer. Dettaundersöktes genom en enkätstudie bland 413 skolelever i årskurs 8och 9 i två Stockholmsskolor. En skala avseende press och aktiveringanvändes för att undersöka upplevd stress. Det fanns inget sambandmellan stress och betyg. Ett negativt samband konstaterades dockmellan betyg och ett riskindex för kronisk stress. Sambanden ärrelaterade till ett antal faktorer, däribland kön och skola.Rekommendationer för framtida forskning inkluderar longitudinellastudier, även kvalitativa, för att bättre kunna precisera och förklara etteventuellt samband mellan olika aspekter av stress och betyg.

Drömforskning indikerar att emotionsbearbetning är en central drömfunktion. Forskningen på hur denna bearbetning skulle kunna gå till är dock begränsad, särskilt med fokus på emotionen ilska. Syftet med denna studie är att undersöka hur ilska och irritation visar sig och bearbetas i drömmar. Totalt har 70 drömberättelser analyserats med tre separata metoder, innehållsanalys, gradering av känslomässig intensitet och processanalys. Drömberättelserna har samlats in från databasen www.dreambank.net utifrån sökorden “angry” och “irritated”. Inomgrupps- och mellangruppjämförelser för innehållsanalys och processanalys har gjorts med icke-parametrisk testning. Drömmar med tydligare, mer levande och mer dramatiska uttryck av ilska tenderade att placera ilskan hos subjektet snarare än ett objekt. De hade även färre karaktärer, interaktioner mellan objekt/subjekt, rörelse mot interaktion och avbrott i form av kognitiva processer innan ilskan eller irritationen explicit benämndes, jämfört med drömmar utan särskilt tydligt, levande och dramatiskt uttryck av ilska. Denna studie bör dock ses som en pilotstudie med en deskriptiv ansats, dessutom finns det vissa metodologiska begränsningar att ta hänsyn till som kan ha påverkat resultaten.

Autismspektrumtillstånd (AST) är ofta förenat med atypisk sensoriskbearbetning och nedsatt adaptiv funktionsförmåga. Hur sambanden ser utdem emellan är mindre känt. Detta arbetes syfte var att undersöka vilkenpåverkan AST respektive atypisk sensorisk bearbetning har på adaptivfunktion. Fyra sensoriska bearbetningsprofiler och adaptiv funktionundersöktes hos 127 tvillingpar och ett trillingpar (varav 57 individer medAST). Såväl AST som profilerna låg registrering, sensorisk känslighet ochsensationsundvikande visade negativa samband med adaptiv funktion, medanprofilen sensationssökande visade ett positivt samband med adaptiv funktion.Profilernas effekt på adaptiv funktion utöver AST undersöktes också. Endastprofilen sensorisk känslighet visade då en signifikant, men liten, effekt.Vidare undersöktes huruvida sambandet mellan atypisk sensoriskbearbetning och adaptiv funktion främst har genetisk eller miljörelateradgrund. Effekterna var för små för att dra några slutsatser. Resultatet bidrar tillkunskap om samband mellan atypisk sensorisk bearbetning och individensfungerande i vardagen. Detta har betydelse för bedömning och beslut omåtgärder.

Tvångsvård för unga har debatterats mycket under de senaste åren. Inte minst efter FNs skarpa kritik av Sverige för användande av isolering och utifrån flera övergrepp som uppdagats. Forskning visar att tvångsåtgärder och konflikterna på en institution ofta sker utifrån makt och statushierarkier samt att tvångsvård för unga befinner sig i ett spännfält mellan vård och straff. Syftet med studien var att öka förståelsen kring behandlingsassistenters erfarenheter av tvångsåtgärder inom tvångsvård av unga på Statens institutionsstyrelse. Sex behandlingsassistenter intervjuade om sina erfarenheter avtvångsåtgärder och materialet analyserades utifrån Tematisk Analys. Resultatet visade att tvångsåtgärder måste förstås utifrån en socialkontext och att tvångsåtgärder sker i brist på andra metoder för att hålla på rutiner, skapa trygghet och förutsägbarhet och för att demonstreramakt, men också för att fylla ett antal behov hos ungdomarna själva. Syftet att skydda ungdomarna i stunden kunde bli så allrådande att tvångsåtgärdernas påverkan på sikt åsidosattes. Studiens generaliserbarhet begränsas av ett antal problem i urvalet.

Den allmänna beskrivningen av ADHD är en pojke med koncentrationssvårigheter. En pojke inte en flicka. Alla människor besitter olika personlighetsdrag, personlighetsdragen extraversion och neuroticism har ofta sammankopplats med ADHD. Vilken typ av ADHD-diagnos individen har samt om eventuell samsjuklighet uppstår kan påverka individens välmående. Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan extraversion respektive neuroticism och upplevelsen av att leva med ADHD. Med en kvantitativt ansats har en webbenkät skickades ut på Facebook. Urvalet bestod av 77 kvinnor. Resultatet påvisade att neuroticism var en signifikant prediktor till kvinnors upplevelse av att leva med ADHD (p <0.01). Neuroticism ökar känslan av skam och stigma hos kvinnor med ADHD. Grad av extraversion visade sig inte vara en signifikant prediktor till upplevelsen av skam och stigma. Studiens begränsningar och framtida forskning framförs vidare i diskussionen.

Många organisationer använder sig av individuell lönesättning i ettförsök att styra personalens beteenden och öka deras prestationsnivå.Frågan är dock hur effektiv lönen är som styrmedel. Denna studiesyftade till att undersöka hur individuell lönesättning ochledarskapsrelaterade faktorer förhåller sig till arbetsrelateradebeteenden och huruvida ledarskapsrelaterade faktorer kan modererasambandet mellan lön och utfall. Studien är baserad på enkät- ochregisterdata insamlad bland tjänstemän på ett industriföretag i Sverige.Resultatet indikerade att framförallt lönenivå och målklarhet ärrelaterat till uppgiftsprestation, medarbetarbeteenden och intention attstanna på arbetsplatsen. Tilltro till chefen modererade även sambandetmellan individuell lön och intention att stanna, på så vis att personalmed låg lön eller små lönepåslag i kombination med låg tilltro tillchefen förefaller vilja söka sig bort från arbetsplatsen i högreutsträckning. Resultaten kan vara värdefulla för HR-avdelningar,chefer eller andra som arbetar med individuell lönesättning ochprestationshöjande satsningar på företag.

No description available.

Sensory processing sensitivity is believed to be a personality trait in up to 20% of individuals, including other species than humans. The trait is associated with higher levels of unpleasant arousal, a higher sensitivity to sensory input, empathy and a deeper level of informational processing in the brain. Sensory processing sensitivity is measured using the Highly Sensitive Person Scale (HSPS), which has been evaluated in several languages. Aron & Aron (1997) who first created the scale found that it was unidimensional, however further research suggests that it consists rather of two or three dimensions. In this study (N= 1024) a Swedish version of the HSPS is evaluated through exploratory and confirmatory factor analysis, and results support earlier findings of the scale being multidimensional. Regressions between the dimensions of SPS and outcome variables Managerial Support, Creativity and Percieved Stress show that one of SPS dimensions is a strong predictor for percieved stress, and another dimension is a strong predictor for creativity.