21 |
Psykodynamiskterapi med unga vuxna : Psykoterapeuters perspektivWretman, Fredrik January 2009 (has links)
<p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong>Abstract</strong></p><p> </p><p>The aim of this paper is to highlight experiences gained by psychotherapists in their work with young adults. Aspects looked at include: recurring themes, the process of diagnosing young adults, the therapeutic alliance, and the therapeutic techniques. Six experienced psychodynamic therapists were interviewed, and a semi-structured interview method was used. The results show a high level of agreement between the therapists as to their experiences and conclusions of psychotherapy with young adults.</p><p>Results presented in this paper suggest that there is a difference between psychodynamic therapy used with young adults, and the more traditional psychodynamic therapy. The most important difference turned out to be the approach of the therapist toward the patient, where a more active and distinct approach by the therapist to the here-and-now situation was to be preferred. All six therapists came out strongly against the use of the DSM manual when diagnosing young adults. The importance of understanding young adults and their difficulties from a psychological development point of view was stressed, as well as the importance of taking the approach that the years of young adulthood bring their own issues and concerns. It is clear from these interviews that there is a strong need for the establishment of institutions or centres specifically tailored to meet the needs of young adults for psychotherapeutic treatment at an early stage and in an adequate way, in order to avoid unnecessary “pathologising” of their specific problems.</p><p> </p><p> </p> / Unga vuxna, psykodynamisk terapi, aktivitet och tydlighet, diagnos, psykoterapeutisk allians, samhällsanda
|
22 |
Ohälsa och stress bland timanställda ungdomar : Om betydelsen av socialt stödGustafsson, Anna January 2017 (has links)
Under 2014 utgjorde timanställningar 23.4% av Sveriges befolkning och är den vanligaste typen av tidsbegränsad anställning. Syftet med den här studien är att undersöka ohälsa och stress bland timanställda ungdomar och om betydelsen av socialt stöd. Denna studie baserades på nio intervjuer med timanställda individer i åldrarna 21-28. Intervjupersonerna berättade om händelser där de upplevde stress, hur deras kropp reagerade, hur deras boendesituation såg ut etc. De temana som framkom under intervjuerna var stressframkallande situationer, olika stressreaktioner (emotionella och kroppsliga) och socialt stöd. Resultatet visade att alla respondenter upplever stress i sitt arbete, många pga arbetstiderna och den ekonomiska osäkerheten. Diskussionen tar vid att något bör göras för de timanställdas villkor och hur det sociala stödet kan öka på arbetsplatsen. För att motverka stress är det viktigt med känslomässigt stöd i form av bland annat omsorg vilket respondenterna får av familj och partner. / employed by the hour, stress, social support, family life, job insecurity
|
23 |
Self-Serving Bias i SyskonskaranStenlund, Sara, Svensson, Madeleine January 2017 (has links)
Self-Serving Bias handlar om tendensen att tillskriva positiva händelser till sig själv och de negativa händelserna tillskrivs yttre omständigheter. Beroende på vilken plats i syskonskaran man har kan self-serving bias, det subjektiva välmåendet och den egna tilltron till ens förmåga se olika ut. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan self-serving bias, subjektivt välmående och self-efficacy relaterat till plats i syskonskara. 185 enkäter delades ut till socionom-, beteendevetar- och psykologistuderande varav bortfallet var 35. Enkäten innehöll de tre skalorna Attributional Style Questionnaire, satisfaction with life scale och General self-efficacy scale vilka översattes från engelska till svenska innan den delades ut till olika klasser på campus. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband mellan subjektivt välmående, self-efficacy och self-serving bias. Dock var huvudeffekten för plats i syskonskara och interaktionseffekten inte signifikanta. Resultaten för hypoteserna, kritik till studien, framtida forskning och förförståelsen hos forskarna innan denna studie gjordes togs upp i diskussionen.
|
24 |
Socialsekreterares känslor och känslorhantering vid möten med barn som blivit utsatta för våldMehonjic, Meliha January 2017 (has links)
Tidigare forskning inom socialtjänsten har mestadels fokuserat på den stressiga arbetsmiljön. Syftet med den här uppsatsen var att specifikt undersöka socialsekreterares känslor och känslohantering i möten med barn som blivit utsatta för våld. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med tio intervjuer, alla socialarbetare med titeln socialsekreterare. Materialet meningskoncentrerades och analysen visade att socialsekreterare i de här situationerna kände (1) genuina känslor, (2) glädje, (3) olust och (4) empati. För att hantera sina känslor använde de (1) klientbaserade strategier, (2) uppgiftsbaserade strategier och (3) teambaserade strategier. Resultatet kan öka förståelsen för socialsekreterare samt ge socialsekreterare och andra idéer om hur svåra känslor kan hanteras. Resultatet kan vara en grund för vidare forskning inom området. Keywords: social worker, professional role, emotional labor, strategies, emotion regulation
|
25 |
Yrkesstolthet En jämförelse mellan kommunal- och privatanställda barnskötare och förskollärareJonsson, Karin, Svensson, Maria January 2010 (has links)
Katzenbachs teori om yrkesstolthet är den mest omfattande kring begreppet. Organisationen man arbetar i samt hur produkten/ tjänsten man arbetar med värderas av andra är faktorer som påverkar graden av yrkesstolthet. Yrkesstolthet leder till ökad motivation och prestation i arbetet. Denna studie fokuserar på hur graden av yrkesstolthet ser ut hos förskolepersonal. Finns det skillnader mellan barnskötare och förskollärare samt mellan privat och kommunalanställd förskolepersonal? Ett frågeformulär som mäter graden av yrkesstolthet skapades av författarna utifrån det etablerade instrumentet QPS-Nordic. En enkätundersökning gjordes på 162 barnskötare och förskollärare inom privata och kommunala verksamheter. Resultatet visade en hög yrkesstolthet. Ingen skillnad mellan yrkeskategorierna kunde påvisas. De privatanställda skattade dock en signifikant högre yrkesstolthet. De upplevde sitt arbete som mer meningsfullt och kände sig mindre stressade. En diskussion fördes kring möjliga orsaker till skillnaderna samt åtgärder, som mer uppskattning och beröm, för att höja graden av yrkesstolthet inom hela yrkeskåren.
|
26 |
Varför är du lärare? : En kvalitativ studie rörande yrkesverksamma lärares motivationAndersson, Malin January 2017 (has links)
No description available.
|
27 |
Modern hälsooro, stress och somatisering som möjliga riskfaktorer för utveckling av särskild miljökänslighetSuikki, Joakim January 2017 (has links)
Modern hälsooro (MHO) har visat sig korrelera med särskilda miljökänsligheter, och flera olika somatiska symtom har korrelerat med både MHO och särskilda miljökänsligheter. Denna studie ämnade undersöka om MHO, stress och somatisering kan vara möjliga riskfaktorer för utvecklandet av särskild miljökänslighet för luktande/stickande ämnen och elektromagnetiska fält. Hierarkiska regressionsanalyser utfördes på deltagare inom befolkningsstudien Västerbotten Environmental Health Study som svarade på enkät vid två mättillfällen (2010 och 2013; n=2336). Deltagarna var 56% kvinnor och 44% män mellan åldrarna 18–79 år vid mättillfälle 1. Särskild miljökänslighet undersöktes med Chemical Sensitivity Scale for Sensory Hyperreactivity och Elelctromagnetic Field Sensitivity Scale, MHO med Modern Health Worries Scale, somatisering med Patient Health Questionnaire 15-Item Somatic Symptom Severity Scale och stress med 10-item Perceived Stress Scale. Faktorer som kontrollerades för statistiskt var ålder, kön, ångest, depression, utbrändhet och högsta utbildningsnivå. Resultaten visade att ökning i MHO över tid, men inte i stress eller somatisering, var signifikant korrelerat med ökning i miljökänslighet för luktande/stickande ämnen. För ökning i överkänslighet mot elektromagnetiska fält över tid var utöver ökning i MHO över tid även ökning i stress över tid signifikant korrelerat. Förklaringsgraden av modellen var dock låg. Som en första studie av sitt slag är den dock intressant och öppnar upp för flera uppföljningsstudier. / Modern health worry (MHW) has been shown to correlate with idiopathic environmental intolerance (IEI) and somatoform disorders in numerous studies. This study aimed to investigate if MHW, stress and somatization are possible factors in developing an IEI for chemicals and/or electromagnetic fields (EMF). Hierarchic regression analyses were conducted on data from respondents in the Västerbotten Environmental Health Survey (VEHS) who had answered the survey at two survey occasions (2010 and 2013; n=2336). The respondents were between 18-79 years old at the first survey in 2010. The respondents were 56% female and 44% male. IEI were examined with the Chemical Sensitivity Scale for Sensory Hyperreactivity and Electromagnetic Field Sensitivity Scale, MHW with the Modern Health Worries Scale, somatization with the Patient Health Questionnaire 15-Item Somatic Symptom Severity Scale and stress with the 10-item Perceived Stress Scale. Factors that were controlled for statistically were age, sex, anxiety, depression, burnout, and highest education level. Results show that an increase in MHW over time but not stress or somatization was correlated with an increase in IEI for chemicals. For an increase in IEI against EMF MHW was also correlated, but here stress also had a significant correlation, but not somatization. However, the explained variance was low. As a first study of its kind it is interesting and opens up for more follow-up studies.
|
28 |
Fyra organisationers jämställdhetsarbete : En kvalitativ intervjustudie om upplevd rättvisa inom IT-branschen / The gender equality in four organisations : A qualitative interview study of perceived fariness in the IT-industryTelbrant, Rebecka, Watson, Sophia January 2019 (has links)
No description available.
|
29 |
Att fullfölja en gruppbehandling : en studie om avhopp i KBT-grupperJungmarker, Kristina January 2019 (has links)
Gruppbehandling erbjuds ofta till patienter inom psykiatrisk verksamhet för vuxna i Sverige. En problematisk faktor är de avhopp som återkommande sker i grupper. Syftet med denna studie var att ta reda på vad som gör att deltagare slutar kognitiv beteendeterapi (KBT) i grupp för ångestsyndrom i förtid och hur man kan modifiera dessa grupper så att fler patienter kan gå klart behandlingen. Deltagarna bestod av patienter inom öppenpsykiatrisk verksamhet för vuxna. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och data bearbetades med tematisk analys. Resultatet visade tre teman för anledningar till avhopp: praktiska skäl, fel behandling och låg igenkänning med andra deltagare samt ett tema som bestod av en kombination av dessa. I studien framkom även fem teman med förändringsförslag: skapa bra gruppklimat, mer information innan, draghjälp, mer utrymme för fria samtal och komprimerad tid. Sammantaget framkom flera saker som kan göras för att öka möjligheter för patienter att slutföra gruppbehandling.
|
30 |
Kognitiv beteendeterapi för insomni vid bipolär sjukdom : Utvärdering av sömn och affektiva symtomLedin, Lisa January 2019 (has links)
Individer med bipolär sjukdom lider ofta av sömnbesvär, såsom insomni. Samband har även påvisats mellan sömnbesvär och affektiva symtom. Kognitiv beteendeterapi för insomni (KBT-i) rekommenderas som förstahandsbehandling vid insomni, men få studier har undersökt KBT-i anpassad för bipolär sjukdom. Syftet med den föreliggande studien var att utvärdera om en KBT-i gruppbehandling anpassad för individer med bipolär sjukdom kunde minska sömnbesvär och påverka affektiva symtom. 31 patienter på två öppenpsykiatriska bipolärmottagningar deltog. Studien hade en inomgruppsdesign och undersökte om deltagarna rapporterade mindre sömnbesvär och affektiva symtom efter behandlingen, jämfört med innan. Insomnia severity index (ISI) och Affektiv självskattningsskala (AS-18) användes som utfallsmått. Resultaten visade att deltagarna rapporterade signifikant mindre sömnbesvär efter behandlingen jämfört med innan, med en måttlig effektstyrka. Det framkom inga statistiskt signifikanta skillnader med avseende på affektiva symtom. Sammantaget är resultaten lovande för KBT-i anpassad för bipolär sjukdom, härnäst behöver de bekräftas i en randomiserad kontrollerad studie. / Bättre sömn i psykiatrin (BäSIP)
|
Page generated in 0.0466 seconds