Introduktion: Bröstcancer är den vanligast förekommande cancerformen bland kvinnor globalt. Cancerdiagnosen, kirurgiska ingrepp, kemoterapi, strålning och hormonella behandlingar kan orsaka livslånga förändringar i patientens sexuella hälsa. Syfte: Belysa kvinnors psykologiska upplevelser kring sin sexuella hälsa efter bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturstudie var konstruerad av 11 artiklar från två databaser. Sex kvalitativa, tre kvantitativa och två mixad-metod artiklar. Artiklarna analyserades och granskades. Skillnader och likheter identifierades och ett resultat sammanställdes. Resultat: I studiens resultat framkom att majoriteten av kvinnor med bröstcancer upplevde försämrad sexuell hälsa, negativ kroppsbild, påverkad parrelation, känslomässig påverkan i samband med diagnos och behandlingsamt kunskapsbrist relaterat till sexuell rehabilitering som resulterade i fem kategorier. Slutsats: Studiens resultat synliggjorde flera psykologiska aspekter som kvinnor med bröstcancer kunde uppleva kring sin sexuella hälsa. Bröstcancerns diagnos och behandlingar bidrog till försämrad upplevd sexuell hälsa, mer sexuell stress och försämrat sexliv. Den ändrade kroppen var svår att acceptera eftersom det fanns en önskan att både känna sig och verka ”normal”. Många kvinnor fruktade en negativ reaktion av sin partner, vilket oftast uteblev. Bröstcancer kunde även lyfta positiva aspekter i parrelationer. Det fanns ett behov av kunskap om sexuell rehabilitering samt hur operation och behandlingen kunde påverka kroppsbilden

Kvinnan upplever varierande känslor relaterat till ett akut kejsarsnitt. Upplevelsen av akut kejsarsnitt är individuell och varierar från person till person. Syftet var att ta reda på kvinnors psykologiska upplevelser av akut kejsarsnitt samt att undersöka vad sjuksköterskan kan göra ur ett omvårdnadsperspektiv under vårdtiden samt uppföljning efter hemkomst. En litteraturstudie genomfördes och tio vetenskapliga artiklar inkluderades från följande databaser: Pubmed, Scopus, Cinahl och Cochrane. Resultatet visade att det fanns både positiva och negativa känslor relaterade till akut kejsarsnitt samt olika erfarenheter relaterade till kontakten med vården. De vanligaste psykologiska upplevelserna som identifierades var stress, rädsla och att inte ha kontroll över situationen. Det fanns dock även kvinnor som upplevde akut kejsarsnitt som en positiv upplevelse och med tacksamhet mot att ha fött sitt barn via kejsarsnitt. En uppskattad del i vården var god kommunikation och bemötande mellan sjuksköterska och föderska under vårdtiden. Konsultation postpartum mellan sjuksköterska och föderska var en effektiv metod för att öka den positiva upplevelsen av akut kejsarsnitt då det öppnade möjligheter för kvinnan att få en förklaring över händelseförloppet, ventilera om uppkomna känslor samt kunna ställa frågor. Akut kejsarsnitt kan vara en oväntad, utelämnad och känslig situation för kvinnan och därför är det av största vikt att sjuksköterskan är medveten om att vårdtiden samt efterföljande vård har stor betydelse för kvinnan för att lindra efterföljande psykologiska konsekvenser. / Women experience different emotions towards emergency caesarean section. The experience of an emergency caesarean section is perceived individually. The main purpose of the thesis was to explore psychological experiences by women undergoing an emergency caesarean section and in what ways the nurse can support the woman during emergency caesarean section, as well as the time afterwards. The method used in the thesis was a literature study and ten articles from databases: Pubmed, Scopus, Cinahl and Cochrane were included. Main findings of the study were that there were both positive and negative emotions towards having to give birth by an emergency caesarean section. There were also different perceptions regarding the contact with caregivers such as midwives and nurses. The most commonly described psychological experiences of emergency caesarean section were stress, fear, and lack of control. However, there were also women who experienced relief, gratitude and overall a positive experience towards giving birth through caesarean section. Good communication by caregivers were described as essential by many women. Consultation postpartum with a midwife/nurse was appreciated amongst many women. It allowed women to talk through their individual experience of childbirth and ask questions regarding what had happened. In conclusion, emergency caesarean section can lead to both positive and negative emotions for women due to its unexpectancy and sudden turn of events, leaving many women feeling out of control. It is important that the midwife/nurse is aware of emotions women might feel during the procedure. Emergency caesarean section can be an unexpected and fragile situation for the woman and therefore it is important that caregivers are aware of the impact they have when it comes to the care that they provide at the hospital as well as the time afterwards to prevent psychological consequences for the woman.