<p>Den svenska välfärden finner stora problem p g a den höga andelen arbetsoförmögna och forskningen inom området är ansenlig. Fokus i dem traditionella, kvantitativa studierna ligger oftast på faktorer i arbetet som orsakar ohälsa utan att ta hänsyn till personlighetsrelaterade faktorer. I kontrast till det syftar föreliggande studie att undersöka personlighetens betydelse för individens copingstrategi samt upplevelse av psykosociala hälsoriskfaktorer på arbetsplatsen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med 23 individer som samtliga arbetar inom tjänstemannasektorn, och både induktiv och deduktiv analys användes. Personlighet analyserades efter Big Five och förhållningssätten enligt problem- respektive emotionsfokuserad coping. Personlighet visade sig ha betydelse för copingstrategi, även om mönstret visar en aning oenighet mellan personlighetsdimensionerna, vilket skulle kunna bero på otillräcklig data. Betydelsen av personligheten för upplevda hälsoriskfaktorer var däremot svårare att se, dock verifierar studien tidigare kvantitativa resultat inom arbetsmiljöforskning och ger krav, kontroll och socialt stöd en djupare och kvalitativ innebörd.</p>

Den svenska välfärden finner stora problem p g a den höga andelen arbetsoförmögna och forskningen inom området är ansenlig. Fokus i dem traditionella, kvantitativa studierna ligger oftast på faktorer i arbetet som orsakar ohälsa utan att ta hänsyn till personlighetsrelaterade faktorer. I kontrast till det syftar föreliggande studie att undersöka personlighetens betydelse för individens copingstrategi samt upplevelse av psykosociala hälsoriskfaktorer på arbetsplatsen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med 23 individer som samtliga arbetar inom tjänstemannasektorn, och både induktiv och deduktiv analys användes. Personlighet analyserades efter Big Five och förhållningssätten enligt problem- respektive emotionsfokuserad coping. Personlighet visade sig ha betydelse för copingstrategi, även om mönstret visar en aning oenighet mellan personlighetsdimensionerna, vilket skulle kunna bero på otillräcklig data. Betydelsen av personligheten för upplevda hälsoriskfaktorer var däremot svårare att se, dock verifierar studien tidigare kvantitativa resultat inom arbetsmiljöforskning och ger krav, kontroll och socialt stöd en djupare och kvalitativ innebörd.