This report aims to study the difficulties when approaching accessibility and mobility challenges in rural areas and explore how rural areas might have been approached with urban methods. Mobility-as-a-Service (MaaS) is a renowned concept when addressing accessibility and mobility development in both rural and urban areas. Car ownership and habitual car use are topics that are relevant in the research fields of sustainable transportation and urban development and has shaped the development of MaaS methods. One question is if rural MaaS methods can be developed to fit an unique rural context more specifically.  To add knowledge about this a theoretical thematic analysis was made, based on four semi-structured interviews about how the interviewees perceive their accessibility, and reflections about their current situation in their settlement regarding accessibility. The results show that the settlements have both differences and resemblances regarding accessibility by bicycling, walking, car travel, and feeling of belongingness to their local community. One unexpected discovery is that the sense of belongingness and identity is correlated with the perceived accessibility to public and local services.  Finally, a suggestion for how to adapt MaaS to a rural area by using the data collected from the interviewees is presented with an example. The suggested method could be a tool to identify objectives and services that can be applied for every rural area by using Local Accessibility Index in combination with a categorization of the studied municipality. / Den här rapporten kommer studera utmaningarna med tillgänglighet och mobilitet på landsbygderna samt undersöka om det har tillämpats metoder på landsbygderna som från början var framtagna för stadsmiljöer. Mobility-as-a-Service (MaaS) är en erkänd metod för att angripa utmaningar med tillgänglighet och mobilitet i både land och stad. Bilägande och vardaglig bilanvändning är ämnesområden som är relevanta kring forskning om hållbart resande och stadsutveckling – och vilket har präglat utformningen av MaaS. Frågan uppstår huruvida tillämpningen av MaaS på landsbygderna kan utvecklas för att på ett mer specifikt sätt kunna anpassas till ett unikt område.  För att fylla kunskapsluckan genomfördes en teoretisk tematisk analys av fyra semi-strukturerade intervjuer för att undersöka hur de tillfrågade upplevde sin tillgänglighet samt för att höra deras reflektioner kring deras situation med avseende på tillgängligheten i sitt område. Resultatet visar på att de fyra olika personerna delar både likheter och olikheter när det kommer till tillgänglighet med cykel, via gång, och känsla av samhällsinkludering. Ett oväntat resultat var hur ens känsla av tillhörighet till regionen och till det offentliga hörde ihop med tillgänglighet till offentlig och lokal service.  Slutligen, presenteras ett förslag till metod med ett exempel för hur MaaS kan anpassas till ett landsbygdsområde genom att använda data från intervjuer. Den föreslagna metoden kan bli ett verktyg för att identifiera målsättningar och tjänster oavsett vilken plats det är som undersöks. Till detta används ett lokalt tillgänglighetsindex samt en kommunindelning.