Vi lever i ett samhälle där organisationer under de senaste decennierna har blivit mer vinstfokuserade på grund av avkastningskrav till aktieägare. I och med detta har vi sett ökade kontroll- och mätmekanismer, inte minst av medarbetarnas prestationer mot uppsatta mål. Det traditionella tillvägagångssättet att mäta medarbetarnas välmående har varit via en årlig medarbetarundersökning. Men det vi nu ser är en mer digital trend: att i realtid göra så kallade pulsmätningar vilket innebär kontinuerliga mindre undersökningar av personalens välmående och organisationens arbetsmiljö. Organisationer använder ett digitalt mätverktyg för att genomföra dessa. På så sätt kan organisationer agera mer agilt på både negativa och positiva resultat. Forskning visar att medarbetare som trivs och mår bra på arbetsplatsen också presterar bättre mot uppsatta mål. Att inkludera medarbetare mer frekvent kan få en positiv effekt på engagemanget och motivationen. Vi har därför genomfört en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Respondenter har varit personer som arbetar inom organisationer som använder ett digitalt mätverktyg av personalens välmående i realtid. De har dessutom haft en betydande roll för arbetet av implementeringen av ett sådant verktyg, men också arbetat med resultatet från det. Vår insamlade empiri har analyserats i relation till Finansialiseringsteori samt Isomorfism som är ett fenomen inom Nyinstitutionell teori. Vårt syfte med studien var att ta reda på om pulsmätningar är ett uttryck för ökad finansialiseringen och varför organisationer implementerar ett digitalt mätverktyg av personalens välmående, hur det kan tänkas se ut samt hur resultatet sedan används. Resultatet indikerade på att organisationer använder ett digitalt mätverktyg av personalens välmående på grund av employer branding, att de genuint vill att personalen ska må bra, men inte utan att det ska leda till ekonomiska fördelar som exempelvis färre sjukskrivningar och ökade intäkter. Genom studien har vi också kunnat presentera resultat för hur ett digitalt mätverktyg kan se ut och då främst vad organisationer mäter. Här visar det övergripande resultatet att det är främst ledarskap och arbetsmiljö som står i fokus. Men också att medarbetarengagemanget har gått upp som en effekt av ett digitalt mätverktyg som mäter välmående på arbetsplatsen. Med den här studien hoppas vi kunna bidra med en bredare förståelse för varför organisationer använder pulsmätningar och hur det används som en länk mellan arbetsgivare och arbetstagare.