The work focuses on the problems of hearing impaired pupils, their education, describing teaching methods and editing texts for reading comprehension. The practical part was the presentation of texts in four genres, namely short stories, drama, poetry and scholarly article, verifying understanding of one of the selected modified texts in one classroom at an elementary school in Ječná and based on this experience, further develop the methodological process of creating these texts. Method of work was to analyze the available literature, further observations in the sample lesson of Czech language and literature at the end was to verify understanding through inspection questionnaire with open questions. Based on this verification, it was found that the adjusted texts help pupils better in the text or characters or navigate example to understand complex sentence parts units. But verification must be performed in several ways. Unable to rely on regular testing for pupils with hearing people using open questions. Neither the texts modified are not always definitive and must continue to work with them, as for every pupil must be treated individually. KEYWORDS hearing impairment, reading, education, text editing, testing of pupils

Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur gymnasielärare utformar respons på elevtexter och vad de kommenterar i texterna. I undersökningen har 1 982 kommentarer från tre lärare i 130 elevtexter analyserats. Genom närläsning av lärarkommentarerna har en innehållsanalys genomförts. Lärarnas kommentarer har undersökts med utgångspunkt i kategorierna textnivå och språkhandling. Analysen visar att lärares respons framförallt handlar om textens lokala nivå, alltså i huvudsak stavning, skiljetecken och ordval kommenteras hos samtliga lärare. I de sammanfattande kommentarerna som lärarna ger ökar dock förekomsten av kommentarer på den globala nivån. Lärarna använder främst påståenden i sina kommentarer. Eftersom påståenden och uppmaningar förekommer mest i kommentarerna intar lärarna i studien en auktoritär roll i sin responsgivning. Lärare 1 använder vidare fler frågor än lärare 2 och 3, som använder fler uppmaningar, vilket resulterar i att lärare 1 kan upplevas som mindre auktoritär i sin responsgivning än lärare 2 och 3.