Brister i äldreomsorgen och vanvård av omsorgstagare är idag ett hett ämne som dagligen diskuteras i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur arbetsledning och omsorgsgivare upplever användandet av de verktyg och riktlinjer äldreomsorgsorganisationen har att följa inom äldreomsorgsorganisationen, för att möjliggöra omsorgskvalitet för omsorgstagare. Studien har genomförts med en metodtriangulering med både kvantitativ och kvalitativ ansats i en medelstor kommun i Sverige. Vi har i kombination med organisationsteori med inriktning på social struktur valt att utgå från det salutogena perspektivet och helhetssynen om människans omsorgsbehov. Resultatet visar på flertalet brister och förbättringsområden. Från omsorgsgivarnas sida visar resultatet att de inte får gehör från ledningen gällande kvalitetsförbättringar samt saknar visst stöd från ledningen för äldreomsorgsarbetet. Omsorgsgivarna visar positiva resultat i kännedomen om äldreomsorgsorganisationens mål samt om sin egen uppdragsbeskrivning. Från ledningens sida framkommer att organisationen är under ett fortlöpande förbättringsarbete och att det finns en medvetenhet gällande organisationens brister. De brister som tydligast framträder är frånvaron av det salutogena förhållningssättet samt bristande tillgång till utbildade omsorgsgivare. Slutsatsen är att inom organisationer som handskas med människor krävs att det hela tiden finns en strävan efter ökat samarbete inom organisationsnivåerna och en medvetenhet inom kommunikationen för att säkerställa en god kvalitet, med omsorgstagaren i fokus. / Deficiencies in elderly and neglect of care are currently a hot topic that is discussed daily in society. The purpose of this study is to examine and analyze how management and caregivers experience the use of the tools and guidelines that elderly care organization has to follow to enable quality care to care recipients. The study was conducted with a triangulation of both quantitative and qualitative approach in a medium-sized municipality in Sweden. We have chosen to combined organizational theory with focus on social structure with the use of the salutogenic perspective and comprehensive view of the human care needs. The results show the majority of gaps and areas for improvement. From caregivers point of view the result shows that they do not get response from management regarding quality improvement and less support from management for the elderly work. Caregivers show positive results in awareness of elder care organization's objectives and on their own mission statement. From the management side, it appears that the organization is under continuous improvement and that there is an awareness of the organization shortcomings. The shortcoming that clearly emerges is the absence of the salutogenic approach and lack of access to educated caregivers. The conclusion is that in organizations that deal with people requires that there is always a desire for increased cooperation within the organization levels and an awareness of communication to ensure a good quality, with the care taker in focus.