Brister i äldreomsorgen och vanvård av omsorgstagare är idag ett hett ämne som dagligen diskuteras i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur arbetsledning och omsorgsgivare upplever användandet av de verktyg och riktlinjer äldreomsorgsorganisationen har att följa inom äldreomsorgsorganisationen, för att möjliggöra omsorgskvalitet för omsorgstagare. Studien har genomförts med en metodtriangulering med både kvantitativ och kvalitativ ansats i en medelstor kommun i Sverige. Vi har i kombination med organisationsteori med inriktning på social struktur valt att utgå från det salutogena perspektivet och helhetssynen om människans omsorgsbehov. Resultatet visar på flertalet brister och förbättringsområden. Från omsorgsgivarnas sida visar resultatet att de inte får gehör från ledningen gällande kvalitetsförbättringar samt saknar visst stöd från ledningen för äldreomsorgsarbetet. Omsorgsgivarna visar positiva resultat i kännedomen om äldreomsorgsorganisationens mål samt om sin egen uppdragsbeskrivning. Från ledningens sida framkommer att organisationen är under ett fortlöpande förbättringsarbete och att det finns en medvetenhet gällande organisationens brister. De brister som tydligast framträder är frånvaron av det salutogena förhållningssättet samt bristande tillgång till utbildade omsorgsgivare. Slutsatsen är att inom organisationer som handskas med människor krävs att det hela tiden finns en strävan efter ökat samarbete inom organisationsnivåerna och en medvetenhet inom kommunikationen för att säkerställa en god kvalitet, med omsorgstagaren i fokus. / Deficiencies in elderly and neglect of care are currently a hot topic that is discussed daily in society. The purpose of this study is to examine and analyze how management and caregivers experience the use of the tools and guidelines that elderly care organization has to follow to enable quality care to care recipients. The study was conducted with a triangulation of both quantitative and qualitative approach in a medium-sized municipality in Sweden. We have chosen to combined organizational theory with focus on social structure with the use of the salutogenic perspective and comprehensive view of the human care needs. The results show the majority of gaps and areas for improvement. From caregivers point of view the result shows that they do not get response from management regarding quality improvement and less support from management for the elderly work. Caregivers show positive results in awareness of elder care organization's objectives and on their own mission statement. From the management side, it appears that the organization is under continuous improvement and that there is an awareness of the organization shortcomings. The shortcoming that clearly emerges is the absence of the salutogenic approach and lack of access to educated caregivers. The conclusion is that in organizations that deal with people requires that there is always a desire for increased cooperation within the organization levels and an awareness of communication to ensure a good quality, with the care taker in focus.

The aim of this study was to investigate unit managers views on staff continuity within municipal home care services to get a wider understanding regarding the organization’s work with staff continuity, which action dilemmas the unit managers encounter and how they handle these. The study was conducted by qualitative research through semi-structured interviews with six unit managers in one middle-sized municipality in Sweden. The results showed a diverseness in working methods regarding staff continuity between the home care services in the municipality. It was also concluded that the home care services are guided by goals and guidelines regarding staff continuity which the unit managers finds unclear and undeveloped. The conclusion highlights that the unit managers finds themselves in a position where the care users needs and requests of a staff continuity does not always match the conditions and regulations within the organization. Lastly the results showed that this position causes the unit managers to make priorities in the work for staff continuity. It can be concluded that the unit managers either finds themselves adjusting to the organizations conditions or regulations or they find solutions to meet the request and needs from the care users regarding staff continuity.

Att värna och behålla en verksamhets mest värdefulla tillgång – dess mänskliga resurser – är av stor vikt för verksamhetens hållbarhet och framgång. Hälsa och ohälsa kopplat till arbetsmiljö- och kompetensförsörjningsfrågor har därför under en lång tid intresserat forskare. Den Svenska nationella statistiken över sjukskrivningar inom arbetslivet talar sitt tydliga språk: flest sjukfall har funnits och finns fortfarande bland vård- och omsorgsyrken. Med hänvisning till detta och med tanke på de utmaningar inom vård- och omsorg som avser svårigheter med kompetensförsörjning och rekrytering blir arbetsmiljöfrågor av ytterst vikt att fokusera på och undersöka vidare. Denna kvalitativa studie består av en intervjuundersökning med ett målstyrt urval. Syftet med studien är att belysa och fördjupa förståelsen för viktiga faktorer som medverkar till sjukskrivning av personal inom social omsorg. Resultaten bygger på svar från en semistrukturerad intervjuundersökning som genomfördes med 8 undersköterskor som arbetar i den kommunala hemtjänsten. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk innehållsanalys, vilket innebär att intervjumaterialet kategoriserades och analyserades utifrån ett index av centrala teman – de av intervjupersonerna beskrivna och identifierade huvudfaktorerna. Resultatet visar att fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, väderaspekter, samt personalbrist är ergonomiska faktorer som leder till sjukfrånvaro i hemtjänsten. Psykosociala faktorer som beskrivs som medverkande till sjukfrånvaro anses utgöras av sammanhållningen i arbetslaget, ojämn arbetsbelastning som påverkas av brukaromsättning, mellanmänskliga relationer, strukturell organisering av arbetet, så som delade turer, när arbetsuppgifter utförs med minskad kvalitet, samt när personalen inte räcker. I uppsatsen redogörs först för den teoretiska bakgrunden och metod. Därefter belyses faktorer som bidrar till sjukfrånvaro och deras påverkan på personalens fysiska- och psykosociala arbetsmiljön. Uppsatsen avslutas med en diskussion om resultatet kopplat till kvalitetsförbättring.