Historically, films from the mainstream American animation companies have had an almost non-existent representation of homosexual characters. Previously, it has been proven that the heteronormative has had a strong dominance in these companies. Considering the companies constantly produce new films, we aim to explore if this is still accurate. Within this context, this research offers an updated perspective on current representation by analyzing five animated feature films: Zootopia (2016), ParaNorman (2012), Storks (2016), Finding Dory (2016) and Frozen (2013). We have, with semiotics as a foundation, conducted a qualitative inductive content analysis of these films. By diverging from the heteronormative perspective which is deeply rooted in society we have viewed these films with a different approach. This research shows that the inclusion of homosexual couples and queer characters in animated films has increased. However, despite this increase the characters remain in small roles which are only included for a short time. This shows that the heteronormative still dominates in American mainstream animation. The clues which are given about the characters’ sexuality are subtle, resulting in them being easily overlooked. / Filmerna från de stora amerikanska animationsbolagen har tidigare haft en näst intill obefintlig representation av homosexuella karaktärer. Tidigare har det bevisats att heteronormativet har dominerat i dessa bolag. Med tanke på att bolagen ständigt producerar nya filmer vi vill se om detta fortfarande stämmer. Denna undersökning ger därför en uppdaterad bild av den rådande representationen genom att undersöka fem animerade långfilmer, Zootopia (2016), ParaNorman (2012), Storks (2016), Finding Dory (2016) och Frozen (2013). Vi har, med semiotisk metod som grund, utfört en kvalitativ induktiv innehållsanalys av dessa filmer. Genom att frångå det heteronormativa synsätt som finns djupt rotat i vårt samhälle har vi tittat på dessa filmer från en ny infallsvinkel. I vår undersökning framgår det att inkluderingen av homosexuella par och queer-karaktärer har ökat. Trots denna ökning förblir det tidsmässiga utrymmet för dessa karaktärer kort, därmed bibehåller heteronormativet sitt grepp i den amerikanska mainstream-animationen. Ledtrådarna om karaktärernas sexualitet är subtila vilket resulterar i att de enkelt kan missas.