Syftet med studien var att ta reda på huruvida upplevelsen av rättvis arbetsgivare, anställningsotrygghet, lönetillfredsställelse, ålder och kön påverkade upplevd arbetstillfredsställelse hos arbetstagare inom en kommunikationsbyrå i mediabranschen. Studien var av kvantitativ karaktär och genomfördes via ett webbaserat enkätformulär. Enkäten baserades på Minnesota Satisfaction Questionnaire (Weiss, Dawis, England & Lofquist, 1967), Job Insecurity Scale (Ashford, Lee & Bobko, 1989), Pay Satisfaction Scale (Cammann, Fichman, Jenkins & Klesh, 1979; Seashore, Lawler, Mirvis & Cammann, 1982) samt Overall Justice Scale (Isaksson, Hellgren & Pettersson, 1999). Enkäten distribuerades till samtliga (N=256) arbetstagare inom företaget, som valdes ut via ett bekvämlighetsurval. Totalt besvarades 154 enkäter och efter bortfallsanalys återstod 142 enkäter. Insamlade data (n=142) analyserades med hjälp av stegvis regressionsanalys och t-test. Analysresultat visade att upplevelsen av rättvis arbetsgivare var den mest framträdande variabeln för att predicera alla dimensionerna av arbetstillfredsställelse, att lönetillfredsställelse positivt predicerade yttre och generell arbetstillfredsställelse samt att anställningsotrygghet inte signifikant predicerade någon av de tre dimensionerna (p > .05, n.s.). t-test analysresultat visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan män och kvinnor samt yngre och äldre arbetstagare kopplat till arbetstillfredsställelse (p >.05, n.s.). Resultatet diskuterades därefter utifrån Herzbergs motivation- och hygienteori (Herzberg, Mausner & Snyderman, 1959), Self-Determination theory (Deci & Ryan, 1985; Deci & Ryan, 2000) samt utifrån tidigare forskning inom området.