Denna studie har undersökt om jobbannonser i den svenska mediebranschen är könskodade, och i så fall hur denna könskodning kommer till uttryck. Anledningen till att jag valde att studera mediebranschen är för att media är idag en stor del av mångas liv och har stor påverkan på oss och det samhälle vi lever i. Statistik visar på att mediebranschen är, likt den övriga svenska arbetsmarknaden segregerad både horisontellt och vertikalt, kvinnor och män arbetar inom olika områden och männen sitter oftare på ledande positioner. Jämställdhet är bland de största samhällsfrågorna vi har idag, därför är det intressant att undersöka hur en bransch som media arbetar med denna fråga. Tidigare forskning visar på att könskodade jobbannonser är vanligt förekommande vilket i sin tur påverkar vilka kandidater som söker tjänsterna, och har därmed effekt på könsfördelningen inom branscher. Studien består av en diskursanalys av 40 jobbannonser från kvinnodominerande och mansdominerade tjänster. Resultatet från studien visar på att könskodning är vanligt förekommande i jobbannonserna, och att när det kommer till tekniska tjänster är det mer vanligt med kvinnligt könskodade jobbannonser än manligt. Anledningen till detta kan vara att företag strävar efter att jämna ut könsfördelningen inom detta område. Resultatet visade också att vissa könskodade ord används betydligt mer frekvent än andra.

Syftet med studien var att ta reda på huruvida upplevelsen av rättvis arbetsgivare, anställningsotrygghet, lönetillfredsställelse, ålder och kön påverkade upplevd arbetstillfredsställelse hos arbetstagare inom en kommunikationsbyrå i mediabranschen. Studien var av kvantitativ karaktär och genomfördes via ett webbaserat enkätformulär. Enkäten baserades på Minnesota Satisfaction Questionnaire (Weiss, Dawis, England & Lofquist, 1967), Job Insecurity Scale (Ashford, Lee & Bobko, 1989), Pay Satisfaction Scale (Cammann, Fichman, Jenkins & Klesh, 1979; Seashore, Lawler, Mirvis & Cammann, 1982) samt Overall Justice Scale (Isaksson, Hellgren & Pettersson, 1999). Enkäten distribuerades till samtliga (N=256) arbetstagare inom företaget, som valdes ut via ett bekvämlighetsurval. Totalt besvarades 154 enkäter och efter bortfallsanalys återstod 142 enkäter. Insamlade data (n=142) analyserades med hjälp av stegvis regressionsanalys och t-test. Analysresultat visade att upplevelsen av rättvis arbetsgivare var den mest framträdande variabeln för att predicera alla dimensionerna av arbetstillfredsställelse, att lönetillfredsställelse positivt predicerade yttre och generell arbetstillfredsställelse samt att anställningsotrygghet inte signifikant predicerade någon av de tre dimensionerna (p > .05, n.s.). t-test analysresultat visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan män och kvinnor samt yngre och äldre arbetstagare kopplat till arbetstillfredsställelse (p >.05, n.s.). Resultatet diskuterades därefter utifrån Herzbergs motivation- och hygienteori (Herzberg, Mausner & Snyderman, 1959), Self-Determination theory (Deci & Ryan, 1985; Deci & Ryan, 2000) samt utifrån tidigare forskning inom området.

The aim of this study is to enlighten how todays working environment affects young individuals descriptions of how to reach success in work life, now often titled as ”career”. Our purpose has been to analyse how the term career is constituted discursively among young people in jobs characterized by flexibility. The study is based on six qualitative interviews with young adults in the media industry, all between 20-30 years old. By utilising a Foucaultdian discourse analysis we want to expose how the competing and dominating discourses, that our interviewees’ statements are based on, can be associated with a wider social context.    The study reveals that our interviewees describe career in two separate ways, both positively and negatively. A more traditional definition of career, where the term is described as promotion, is explained to have a negative tone. This traditional definition has in the majority of our interviews been replaced with explanations of career as personal. We can also distinguish that even though not all of our informants describe career as desirable, everyone talks about success in work life as self-fulfilment. The demands from today’s individual work environment appears discursively regardless negatively or positively interpretation of the term career.   Our analysis demonstrates further that all interviewed talks about an increased illness and problems with the balance between work and personal life. It is described to be a problematisation caused by the pursuit of career success, in a work life characterized by flexibility and insecurity.   The results from our study can be derived to recent research regarding a change in work environment. A more flexible and insecure labour market is forcing the individual to take more responsibility and makes success to a personal project. It gives hope of self-fulfilment but also threats of physical and mental illness. / Syftet med vår uppsats har varit att belysa hur en omvandling av arbetslivet kommit att påverka unga individers beskrivning av framgång inom yrkeslivet, vad som numera ofta benämns "karriär". Vår avsikt har varit att analysera hur begreppet karriär konstrueras på diskursiv nivå bland unga vuxna inom yrken som karakteriseras av flexibla arbetsvillkor. Studien grundar sig på sex kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 20-30 år inom mediabranschen. Intervjuerna har analyserats utifrån ett Foucauldianskt diskursanalytiskt perspektiv, ett verktyg för att belysa vilka konkurrerande och dominerande diskurser som våra informanters utsagor bygger på, kopplade till en större social kontext.   Vår studie påvisar att informanterna beskriver karriär på skilda sätt, både ut positiv och negativ bemärkelse. En mer traditionell syn på karriär, d v s i betydelsen avancemang inom organisationen, beskrivs ”klinga negativt” och i majoriteten av våra intervjufall har denna syn på karriär bytts ut mot beskrivningar av karriären som personlig. Trots att inte alla intervjupersoner beskriver karriären som eftersträvansvärd, kan vi urskilja hur samtliga utsagor om framgång inom yrkeslivet innebär någon form av individuellt självförverkligande. Det individualiserade arbetslivets förväntningar framträder diskursivt oavsett negativ eller positiv tolkning av begreppet karriär. I vår analys framkommer även utsagor från samtliga sex intervjupersoner om ökad ohälsa och obalans mellan arbete och fritid. Det är en problematik som beskrivs uppstå i samband med strävan efter karriär eller framgång, inom det flexibla och osäkra yrkeslivets ramar.   Sammantaget kan våra resultat, utifrån våra teoretiska utgångspunkter, härledas till tidigare forskning som påvisar en omvandling av arbetslivet. Ökad osäkerhet och flexibilitet på arbetsmarknaden lägger ett större ansvar på den enskilda individen och gör framgång till ett personligt projekt med såväl hopp om självförverkligande som hot om ohälsa.