Denna studie undersöker hur områdespoliser i Malmö uppfattar och tillämpar principerna för processuell rättvisa i sitt dagliga arbete. Fokus ligger på konceptet processuell rättvisa, som betonar respektfullt bemötande, neutralitet, trovärdighet och delaktighet, viktiga delar för att i brottsförebyggande syfte stärka förtroendet mellan polis och allmänheten. Med en kvalitativ metod, baserat på muntliga och skriftliga intervjuer, har insikter från 4 medarbetare och 2 gruppchefer inom områdespolisen samlats in. Resultaten visar att det finns varierande tolkningar av processuell rättvisa bland poliserna men majoriteten betonade vikten av respektfullt bemötande och opartiskhet. Studien visar också att tillämpningen försvåras av faktorer som situationsfaktorer och tidigare erfarenhet, vilket gör det utmanande för polisen att förhålla sig till teoretiska riktlinjer i alla situationer. Genom att belysa dessa aspekter bidrar studien till ökad förståelse för de praktiska utmaningarna vid implementering av processuell rättvisa och föreslår förbättringar för att stärka förtroendet mellan polis och allmänhet. Resultaten kan användas för att belysa hur processuell rättvisa kan underlätta polisens arbete och erbjuda insikter för framtida policys och utbildningsinitiativ. / This study examines how community police officers in Malmö perceive and apply the principles of procedural justice in their daily work. The focus is on the concept of procedural justice, which emphasizes respectfulness, neutrality, trustworthiness, and voice, key components for strengthening trust between the police and the public for crime prevention purposes. Using a qualitative method based on oral and written interviews, insights were gathered from four employees and two group leaders within the community police. The results show that there are varying interpretations of procedural justice among the officers, but the majority emphasized the importance of respectful treatment and impartiality. The study also reveals that the application of procedural justice is hindered by factors such as situational factors and previous experience, making it difficult for the police to adhere to theoretical guidelines in all situations. By highlighting these aspects, the study contributes to a deeper understanding of the practical challenges in implementing procedural justice and suggests improvements to strengthen trust between the police and the public. The findings can be used to illustrate how procedural justice can facilitate police work and provide insights for future policy-making and educational initiatives.