Att arbeta som danslärare innebär att kunna förmedla yrkeskunskap på hög nivå på ett pedagogiskt sätt så att även erfarenhetsbaserad, ”tyst kunskap”, blir tillgänglig för eleverna. Syftet med studien är att undersöka hur tre danslärare på gymnasiet tolkar och förhåller sig till begreppet rörelsekvaliteter i sin undervisning. Studien har en fenomenologisk utgångspunkt och insamling av data har skett genom semi-strukturerad intervju.  I resultatet beskrivs aspekter av hur danslärarna tolkar begreppet rörelsekvaliteter och hur de arbetar utifrån begreppet i sin undervisning. Resultatet visar på att samtliga danslärare upplever sig ha en förståelse för begreppet rörelsekvaliteter och att de förhåller sig till begreppet i sin undervisning, men att begreppet upplevs komplext och att tolkningen är subjektiv. I studiens diskussion lyfts framgångsfaktorer för att tolka och undervisa rörelsekvaliteter såsom att skapa ett gemensamt språk både på arbetsplatsen och i klassrummet.