Bakgrund Nedsatt röststyrka är ett tecken på dysartri och ett vanligt symptom vid Parkinsons sjukdom. Ökad röststyrka kan åstadkommas genom röstterapi eller artificiellt genom hjälpmedel (t.ex. röstförstärkare). Ett övergripande mål med båda interventionerna är förbättrad talförståelighet. Röstterapi fokuserad på ökad röststyrka kan påverka även andra aspekter i talet positivt (såsom artikulation, röstkvalitet och prosodi), medan artificiell amplitudökning påverkar enbart amplituden. Ett problem med att uppskatta hur enbart en förändring i amplitud påverkar talförståelighet genom undersökning av dysartriskt tal är att individer med dysartri varierar, både gällande graden av dysartri och vilka aspekter av talet som är drabbade. Således kvarstår frågan hur enbart en förändring i amplitud påverkar talförståelighet, när andra påverkande faktorer hålls konstanta. Sådan information kan hjälpa till att belysa hur varierande volyminställningar kan påverka bedömningar av talförståelighet från inspelat talmaterial eller i kontexten telemedicin. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur enbart amplitudförändring påverkar talförståeligheten. Metod Sjutton friska individer (10 kvinnor och 7 män) utan kända talsvårigheter spelades in när de läste fyra deltagarspecifika meningslistor från Swedish Test of Intelligibility (STI). För varje deltagare bevarades en inspelad meningslista i den habituella röststyrkan. De resterande tre sänktes i amplitud med -6dB, -12dB och -18dB i ett ljudredigeringsprogram. Författarna transkriberade talmaterialet ortografiskt och ett procentvärde av talförståelighet fastställdes för varje meningslista. Med icke-parametriska test undersöktes effekten av amplitudsänkning på talförståelighet.  Resultat Resultatet visade att artificiell amplitudsänkning inte hade någon effekt på talförståelighet. Post-hoc analys visade att kvinnor hade en signifikant lägre talförståelighet i -18dB jämfört med habituell röststyrka och -6dB, medan ingen effekt av amplitudsänkning på talförståeligheten påvisades hos män. På individnivå förekom stor variation i hur talförståelighet påverkades av amplitudsänkning.  Slutsatser Resultaten visade att enbart amplitudförändring inte nödvändigtvis påverkar talförståeligheten. Artificiell amplitudsänkning påverkade dock inte deltagarnas talförståelighet på ett enhetligt sätt, vilket är i linje med tidigare studier om att amplitud som variabel påverkar individer olika.

Studier har visat att lärare är en yrkeskategori som är överrepresenterad bland patienter med en diagnostiserad röststörning på logopedmottagningar i Sverige. Det beror på den röstbelastning lärare utsätts för i arbetet där rösten är ett viktigt redskap. På logopedmottagningen görs röstinspelningar i en tyst miljö för att kunna analysera röstens kvalitet. För att få en helhetsbild av patienternas röstbeteende har en apparat utvecklats som kan registrera röstbeteende utanför logopedmottagningen, kallad VoxLog. Det är en modern röstackumulator som registrerar grundtonsfrekvens, röststyrka, bakgrundsbuller samt fonationstid hos den enskilde individen. Studiens syfte var att undersöka fyra högstadielärares röstanvändning under en femdagarsperiod med hjälp av VoxLog och låta dem fylla i Rösthandikappindex inklusive halsskalan, RHI-T, i början och slutet av perioden. Resultaten från VoxLog och självskattningsformuläret RHI-T analyserades för att få en bild av lärarnas röstanvändning. I studien ingick fyra högstadielärare som alla jobbar med matematik och NO-ämnen, två män och två kvinnor mellan 38 och 46 år. Deltagarna bar röstackumulatorn VoxLog under en arbetsvecka, måndag till fredag under all vaken tid. Resultaten visade att lärarna i studien använder rösten mer under arbetet jämfört med på fritiden. Bullernivåerna som uppmättes låg under den skadliga nivån på 75 dB hos alla deltagare utom en. Bullernivåerna var emellertid högre på arbetet jämfört med på fritiden. Individuella skillnader i grundtonsfrekvens och röststyrka under femdagarsperioden påvisades även. Bland annat noterades en tendens till förhöjd röststyrka på eftermiddagarna. Ingen av deltagarna skattade sig själva inom den patologiska gränsen på 20 poäng gällande RHI. Den kategori som skattades högst av deltagarna var halsskalan.