Bakgrund Röstproduktionen är föränderlig och påverkas av miljö och situation. Ofördelaktigt röstbeteende kan leda till röststörningar. Vid behandling av röststörningar är det essentiellt att kartlägga ogynnsamma röstbeteenden. Ljudstudioinspelningar har visat sig otillräckliga vid sådana kartläggningar. Ett verktyg med potential att möjliggöra en mer representativ bild av röstanvändandet är röstackumulatorn VoxLog. Syfte Syftet var att utifrån röstparametrarna SPL och F0 jämföra registreringar av talfonetogram och VoxLog i ljudstudiomiljö. Det var även att jämföra de med VoxLog uppmätta värdena för röstparametrarna mellan ljudstudio- och vardag. Samt att jämföra eventuella skillnader mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar för de uppmätta röstparametrarna mellan patient- och kontrollgruppen.   Metod I ljudstudioregistreringarna deltog 23 personer. De bar VoxLog och en huvudburen mikrofon där röstparametrarna registrerades i ett talfonetogram. Medelvärden för SPL och F0 jämfördes mellan mätinstrumenten. I vardagsregistreringarna deltog 14 personer, indelade i en patientgrupp och en kontrollgrupp. VoxLogregistreringarna i ljudstudiostudio och vardag jämfördes. Skillnader mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar jämfördes mellan patient- och kontrollgruppen.   Resultat Inga signifikanta skillnader mellan värdena för SPL och F0 förekom mellan talfonetogram och VoxLog. VoxLogregistreringarna uppvisade signifikant högre värden för röstparametrarna i vardagen vid jämförelse med ljudstudion. Deskriptivt framkom en större höjning av röstparametrarna för patientgruppen jämfört med kontrollgruppen.   Slutsatser Resultaten från jämförelsen av talfonetogram och VoxLog i ljudstudioregistreringar utgör en grund för vidare forskning. Skillnaden mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar stödjer tidigare forskning. För att uppnå en representativ kartläggning av dessa röstparametrar är en ljudstudioregistrering otillräcklig. VoxLog har potential att vara ett instrument som kan utföra en mer ekologiskt valid kartläggning av röstanvändande.

Bakgrund Tal- och språkstörningar kan leda till och nedsatt kommunikation och förmåga att delta i samtal. Självskattning anses som ett otillräckligt mått på taltid och objektiva mätmetoder behövs som komplement. Många patienter i logopedbehandling är pensionärer men det saknas forskning om taltid inom denna åldersgrupp. Syfte Att samla in referensdata om fonationstid hos en grupp friska pensionärer och utvärdera röstackumulatorn VoxLog som mätinstrument av taltid. Metod Tjugo pensionärer deltog i studien, varav tio kvinnor och tio män i åldrarna 66-75 år. Deltagarna bar VoxLog åtta timmar per dag i tre dagar och fyllde i en aktivitetsdagbok med en självskattningsskala för taltid samt ett utvärderingsformulär. Resultat Fonationstiden i medeltal för samtliga deltagare var 9,9 % med spridningen 2,7–23,5 %. De kvinnliga deltagarna hade en signifikant längre genomsnittlig fonationstid (12,8 %) än de manliga deltagarna (7,0 %). En signifikant korrelation sågs mellan självskattning och fonationstid på gruppnivå, men en lägre överensstämmelse på individnivå. Deltagarna hade överlag positiva erfarenheter av VoxLog men vissa problem med teknik och bekvämlighet samt missförstånd av instruktioner påverkade användningen. Slutsatser Studien har bidragit med referensvärden för fonationstid, vilket kan användas i forskning och i klinisk verksamhet. Registrering av fonationstid med VoxLog kan användas för att skatta taltid och komplettera självskattning, men vissa begränsningar i metoden bör tas i beaktande. Framtida studier kan inriktas på att undersöka hur VoxLog upplevs av patienter samt att ta fram normvärden. / Background Speech and language disorders lead to limitations in communication and ability to participate in conversation. Self-reported questionnaires are considered an insufficient measure of speaking time, so that objective complementary measuring methods are needed. Many patients undergoing speech-language pathology treatment are retired, but no data about speaking time in this group exists. Aim To collect reference data about phonation time, from a group of healthy pensioners and to evaluate the voice accumulator VoxLog as a measuring instrument for speaking time. Method Twenty pensioners participated in this study; ten women and ten men aged 66-75. VoxLog was worn eight hours a day during a three day period. A diary of activities containing a self-evaluation scale regarding speech time and an evaluation questionnaire were completed. Results Mean phonation time for all participants was 9,9 % and the range 2,7–23,5 %. The female participants showed a significantly longer mean phonation time (12,8 %) compared to the male participants (7,0 %). A significant correlation between self-evaluation and phonation time at group level, but a lower agreement at the individual level, was found. In general, the participants had a positive experience of VoxLog, even though some technical, instructional and usability deficits were reported. Conclusions In this study, reference data for phonation time has been collected, that may be used clinically and in future research. Registration of phonation time with VoxLog can be used for estimation of speaking time  as a complement to self-reports, even though some limitations in the method should be taken into account. Further research should focus on patient’s opinions about VoxLog and collecting normative values.

Studier har visat att lärare är en yrkeskategori som är överrepresenterad bland patienter med en diagnostiserad röststörning på logopedmottagningar i Sverige. Det beror på den röstbelastning lärare utsätts för i arbetet där rösten är ett viktigt redskap. På logopedmottagningen görs röstinspelningar i en tyst miljö för att kunna analysera röstens kvalitet. För att få en helhetsbild av patienternas röstbeteende har en apparat utvecklats som kan registrera röstbeteende utanför logopedmottagningen, kallad VoxLog. Det är en modern röstackumulator som registrerar grundtonsfrekvens, röststyrka, bakgrundsbuller samt fonationstid hos den enskilde individen. Studiens syfte var att undersöka fyra högstadielärares röstanvändning under en femdagarsperiod med hjälp av VoxLog och låta dem fylla i Rösthandikappindex inklusive halsskalan, RHI-T, i början och slutet av perioden. Resultaten från VoxLog och självskattningsformuläret RHI-T analyserades för att få en bild av lärarnas röstanvändning. I studien ingick fyra högstadielärare som alla jobbar med matematik och NO-ämnen, två män och två kvinnor mellan 38 och 46 år. Deltagarna bar röstackumulatorn VoxLog under en arbetsvecka, måndag till fredag under all vaken tid. Resultaten visade att lärarna i studien använder rösten mer under arbetet jämfört med på fritiden. Bullernivåerna som uppmättes låg under den skadliga nivån på 75 dB hos alla deltagare utom en. Bullernivåerna var emellertid högre på arbetet jämfört med på fritiden. Individuella skillnader i grundtonsfrekvens och röststyrka under femdagarsperioden påvisades även. Bland annat noterades en tendens till förhöjd röststyrka på eftermiddagarna. Ingen av deltagarna skattade sig själva inom den patologiska gränsen på 20 poäng gällande RHI. Den kategori som skattades högst av deltagarna var halsskalan.