Studier har visat att lärare är en yrkeskategori som är överrepresenterad bland patienter med en diagnostiserad röststörning på logopedmottagningar i Sverige. Det beror på den röstbelastning lärare utsätts för i arbetet där rösten är ett viktigt redskap. På logopedmottagningen görs röstinspelningar i en tyst miljö för att kunna analysera röstens kvalitet. För att få en helhetsbild av patienternas röstbeteende har en apparat utvecklats som kan registrera röstbeteende utanför logopedmottagningen, kallad VoxLog. Det är en modern röstackumulator som registrerar grundtonsfrekvens, röststyrka, bakgrundsbuller samt fonationstid hos den enskilde individen. Studiens syfte var att undersöka fyra högstadielärares röstanvändning under en femdagarsperiod med hjälp av VoxLog och låta dem fylla i Rösthandikappindex inklusive halsskalan, RHI-T, i början och slutet av perioden. Resultaten från VoxLog och självskattningsformuläret RHI-T analyserades för att få en bild av lärarnas röstanvändning. I studien ingick fyra högstadielärare som alla jobbar med matematik och NO-ämnen, två män och två kvinnor mellan 38 och 46 år. Deltagarna bar röstackumulatorn VoxLog under en arbetsvecka, måndag till fredag under all vaken tid. Resultaten visade att lärarna i studien använder rösten mer under arbetet jämfört med på fritiden. Bullernivåerna som uppmättes låg under den skadliga nivån på 75 dB hos alla deltagare utom en. Bullernivåerna var emellertid högre på arbetet jämfört med på fritiden. Individuella skillnader i grundtonsfrekvens och röststyrka under femdagarsperioden påvisades även. Bland annat noterades en tendens till förhöjd röststyrka på eftermiddagarna. Ingen av deltagarna skattade sig själva inom den patologiska gränsen på 20 poäng gällande RHI. Den kategori som skattades högst av deltagarna var halsskalan.

There is a lot of research made on second language (L2) learning (Jesney, 2004). However the relationship between foreign accent, intelligibility and acoustics within pronunciation tutoring is quite an unresearched area (Thorén, 2008). The aim of the study was to analyze how a course in Swedish pronunciation affected foreign accent, intelligibility and acoustics among L2-learners of Swedish. A total of 41 people participated in the study: 16 L2-learners, 4 native Swedish speakers consisting a control group and 21 perceptual assessors with Swedish as native language. The L2-learners foreign accent and intelligibility were rated by the listeners before and after a course in Swedish pronunciation on an eight-point Likert-scale. The listeners also answered a questionnaire on factors potentially affecting the ratings. The acoustic measurements were made on ten words that were read aloud consisting of long and short allophones of five Swedish vowels. Formants, vowel duration and fundamental frequency were measured for the three closest and the three furthest from native pronunciation rated L2-learners. The results indicate that a class in Swedish pronunciation significantly decreased the L2-learners foreign accent. A strong correlation between the foreign accent and intelligibility ratings was found. Despite a strong correlation, no significant improvement concerning intelligibility could be established. The only factor that affected the intelligibility ratings were the assessor’s geographic affiliation. People from the western part of Sweden rated the intelligibility as less intelligible than raters from the eastern part of Sweden. The results from some of the acoustic measurements corresponded with the assessors ratings of foreign accent and intelligibility. The L2-learner rated as closest to native pronunciation was also the one with acousticly measured results close to the reference values regarding vowel duration (Elert, 1964; Gårding et al, 1974; Kügler, 2007; Thorén, i.d.) and fundamental frequency (Pegoraro Krook, 1988). The conclusion is that Swedish pronunciation tutoring should be focused on exercises that increase intelligibility because exercises that improve the foreign accent not necessarily increase the intelligibility. / Det finns en hel del forskning kring andraspråksinlärning (Jesney, 2004). Dock är förhållandet mellan brytning, förståelighet och akustiska variabler ett område som inte är lika väl beforskat inom uttalsundervisning i svenska (Thorén, 2008). Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur en kurs i svenskt uttal påverkade brytning, förståelighet och akustiskt mätbara parametrar hos personer med svenska som andraspråk. Totalt medverkade 41 personer i studien varav 16 stycken var andraspråkstalare, 4 stycken var kontrollpersoner och resterande 21 var modersmålstalare av svenska som agerade lyssnarbedömare. Lyssnarbedömarnas skattningar baserades på två inspelningar av andraspråkstalarnas spontantal före och efter en kurs i svenskt uttal. Bedömningen gjordes på en åttagradig Likert-skala gällande grad av brytning samt förståelighet. Bedömarna fick även fylla i ett frågeformulär gällande vilka faktorer som potentiellt kunde påverka skattningen av brytning och förståelighet. De akustiska mätningarna gjordes på tio upplästa ord innehållande fem av svenskans vokaler. Formanter, vokalduration samt grundtonsfrekvens undersöktes hos sex andraspråkstalare, där de tre närmst respektive tre längst ifrån ett modersmålslikt svenskt uttal analyserades. Resultaten i föreliggande studie visade att kursen i svenskt uttal signifikant minskade andraspråkstalarnas brytning. Det fanns dessutom en tydlig korrelation mellan brytning- och förståelighetsskattningarna. Trots detta kunde ingen signifikant förbättring gällande kursdeltagarnas förståelighet påvisas. Den enda faktor som visade sig påverka förståelighetsskattningarna var bedömarnas geografiska tillhörighet där personer från västra Sverige bedömde förståeligheten som sämre jämfört med personer från östra Sverige. Resultaten från några av de akustiska mätningarna överensstämde med bedömarnas uppfattning av kursdeltagarnas grad av brytning och förståelighet. Det betydde att den som skattats närmast ett modersmålslikt svenskt uttal av lyssnarbedömarna också låg närmast referensvärdena vid den akustiska analysen gällande vokalduration (Elert, 1964; Gårding et al, 1974; Kügler, 2007; Thorén, i.d.) och grundtonsfrekvens (Pegoraro Krook, 1988). Slutsatsen i denna studie är att uttalsundervisning i svenska bör fokuseras på övningar som förbättrar förståelighet då övningar som förbättrar brytning inte nödvändigtvis gynnar förståeligheten.