Rymdsektorn växer mer och mer för varje år i takt med att intresset för rymdteknologi och rymden som resurs ökar. Ökade satsningar inom rymdsektorn kommer att öka påverkan på miljön och klimatet. Rapporten undersöker hur miljöpåverkan ser ut och hur den kan komma att förändras över tid när rymdaktiviteten ökar. Målet med projektet var att undersöka rymdtrafikens miljöpåverkan, såväl global som lokal, och därmed utvärdera förutsättningarna för en hållbar rymdverksamhet. Projektet avgränsades till att endast titta på raketbränslen samt direkta miljökonsekvenser av olika rymdverksamheter. Litteraturstudie och genomgång av annat väsentligt material har lagt grunden för arbetet. Utöver sammanställning av relevant information har även simuleringar gällande framtidsscenarion gjorts med hjälp av framtagna formler. Resultatet visade att inget av de raketbränslen som berördes i arbetet klarar Sveriges miljökvalitetsmål, utan var och ett av bränslena faller på olika typer av utsläpp som de orsakar. Det konstaterades också att andra delar av ett raketbränsles livscykel kan påverka miljön minst lika mycket som själva förbränningen av bränslet. Utvinning av råmaterial, produktion samt transport är några av de delar som också kan påverka mycket. Raketbränslen kan även påverka den lokala mark- och vattenmiljön. Resultatet visade också, via simuleringar, att vid ökat antal uppskjutningar per år ökar också miljöpåverkan. Slutsatsen som kan dras från projektet är att för att säkerställa en hållbar rymdverksamhet i framtiden krävs en omställning gällande allt från bränslen, lokala miljöpåverkningar samt rymdskrot. Något som också konstateras är att påverkan på miljön från rymdsektorn skulle öka med ökande rymdaktivitet.

Hybridraketer har inte sett så mycket användning som dess motsvarigheter som använder flytande eller fasta drivmedel. De främsta orsakerna kan förklaras med att hybridraketer historiskt sett haft lägre regressionshastighet och bränsletäthet. Inverkan av nackdelarna har dock minskat tack vare fortsatt forskning rörande hybridraketer. Tillsammans med de säkerhetsoch ekonomiska fördelar som kommer med hybridraketer har gjort hybridraketer ett mer konkurrenskraftiga. Hexaminbaserade fasta bränslen har formulerats och utvärderats med betoning att förbättra härdningstid och mekaniska egenskaper. Genom att inkludera mjukgörare och ändra NCO/OH-förhållandet har ett fast bränsle med lovande mekaniska egenskaperoch god härdningstid framställts. / Hybrid propellant rockets has not seen as much use as its liquid and solid propellant counterparts. The main reasons for this can be attributed to hybrid propellant rockets historically having lower regression rate and fuel density. However, the impact of these disadvantages have been diminished over the years as a result of increased research. This together with the safety and economic advantages of hybrid propellant rockets, the hybrid system have become a more competitive system to use. Hexamine basedsolid fuel grains have been formulated and evaluated with emphasis on enhancing pot-life and tensile proprieties. By including plasticisers and altering the NCO/OH ratio, a solid fuel grain was successfully produced, overcoming earlier encountered problems with short pot-life as well as having promising tensile properties.